Maträtter danmark

Om detta existerar något likt jag samt maken verkligen älskar således existerar detta för att erbjuda ovan vänner vid kvällsmål samt organisera på grund av detta inom veckor innan. Sätta tema, matlista, dukning samt melodier. detta finns ju inget trevligare än för att träffa vänner samt då gärna ihop tillsammans god föda samt dricka sålunda tydligt.

dock för att även utföra middagen lite mer, lite jobbad tillsammans med föda likt hänger ihop samt tillsammans med enstaka dukning såsom knyter ihop alltet – ja detta äger oss verkligen gemensamt likt favorithobby samt lägger många tidsperiod vid. Vissa par tränar ihop alternativt renoverar – oss leker matställe, äga ha.

Och på denna plats ägde oss då ett sådan natt igår. var oss inbjöd kära vänner vid något från detta bästa oss numeriskt värde vet: dansk föda.

samt detta gav därför uppenbart för att jag ville nyttja allt mitt danska porslin.

Men för tillfället plats detta ju även ett höstmiddag oss tänkt därför detta fick synas inom dukningen. ifrån trädgården samlade jag in lite från detta såsom, mot samtliga odds, lyckats färgglad växtdel. Blomsterkrasse, oxalis samt höstanemoner.

Så tillsammans detta danska porslinet ihop tillsammans med trädgårdens blommor inom varma färger blandade jag in varmt kulörta ljuslyktor, höga mässingsljusstakar, servettringar inom bärnsten samt linduk.

En stillsam dukning.

Okej, bör oss då titta vad detta blev på grund av föda vid denna danska afton?

Vi tar detta baklänges, på grund av detta plats därför oss lagade detta kurera, äga äga. Jag bakade ett dansk äppelpaj, anvisning denna plats. sålunda otroligt god tillsammans sina kanel- samt vaniljdoftande äpplen.

Och därför uppenbart blev detta fläskstek mot huvudrätt.

anvisning denna plats.

Blev riktigt fint tillsammans med dem stansade höstlöven vid.

Och vilket förrätt gjorde oss små smörrebröd vilket snittar. samt små krasseblad samt blommor ifrån oxalisen ifrån detta jag skördade innan fick artikel dekor vid dem.

Så denna plats blev våra snittar/mini-smörrebröd:

• Currysill, krasse, små finhackade äppelbitar, cocktailkapris vid rågbröd
• Dansk leverpastej vid tunt skivat äpple, schalottenlök, cornichon samt rostad lök
• Små rundlar från rostat bakverk tillsammans dressing, handskalade räkor, hackad gräslök samt citronzest

Och mot detta drack oss maltdryck samt enstaka små snaps.

Mina älskad loppisfyndade snapsglas existerar ej större än enstaka fingerborg.

Ljusen tändes samt gästerna kom. Minns detta ifrån barndomen då mor samt far ägde gäster – detta sista likt skedde innan gästerna kom fanns för att tända varenda ljus.

Medans oss åt förrätten stående inom köket blev huvudrätten klar: fläskstek, kokt skalad rotfrukt, pressgurka, rödkålssallad, gräddsås samt äppelmos.

Smaklig spis.

Stunder liksom denna. mycket värdefullt.

Maken ägde köpt enstaka rejäl bit mejeriprodukt samt på denna plats blev detta parantes vid detta danska då ett fransk mejeriprodukt tog område.

Paus på grund av mental träning.

Redo till efterrätt. Varm äppelpaj serverad tillsammans med både vaniljsås samt vaniljglass.

Och sedan min specialitet.

mot kaffet kommer enstaka flaska tillsammans pappersinlaget sötsak in. ständigt succé.

Och sedan drog jag fram 3 från mina 4 discokulor samt volymen höjdes mot högsta.

Tack underbara vänner på grund av ett natt för att minnas länge länge. Ni existerar lyx!

Du möjligen även gillar...

Det danska köket betecknar den kokkonst samt matkultur liksom existerar karakteristisk inom land.

detta danska köket existerar känt till sina smörrebröd, frikadeller samt bakverket kransekage. inom dryckesväg existerar land känt på grund av sin maltdryck, mot modell Carlsberg samt Tuborg, sin akvavit samt bittersortenGammel Dansk.

Dagliga måltider

Vanligtvis existerar danskarnas måltider spridda vid tre huvudmåltider: morgonmål (morgenmad), måltid (frokost) samt kvällsmål (aftensmad alternativt middagsmad).

Middagen existerar till dem flesta den största samt viktigaste måltiden.^[1]

Frukost (morgenmad)

En traditionell morgonmål äts typiskt inom hemmet samt förmå bestå från smörat rågbröd alternativt bröd av vete, dansk skæreost (hårdost inom skivor), mot modell Havarti, Danbo alternativt Tilsiter, enstaka mjuk ljus färskost alternativt marmelad/ sylt samt bryggd dryck.

Ibland erbjuds mat eller dryck kallskuret såsom rullepølse, korv samt dansk salami. bakverk finns inom flera varianter. Vitt franskbröd, bullar (boller, birkes, rundstykker) alternativt croissanter. Idag äter flera danskar någon form eller gestalt från frukostflingor, müsli, havregryn alternativt cornflakes tillsammans med mejeriprodukt alternativt den yoghurtliknande mjölkprodukten ymer.

andra sedvänja rätter existerar, populära speciellt bland ungar samt äldre, existerar havregrynsgröt (havregrød) samt øllebrød (soppa gjord vid maltdryck samt rågbröd).

Att förtära morgonmål utanför hemmet existerar ej speciellt vanligt, dock hotellrestauranger brukar servera morgonmål på grund av sina gäster. inom städerna blir detta vanligare samt vanligare för att vandra ut samt förtära kombinerad frukost och lunch vid helgerna.

Lunchbuffé

En traditionell lunchbuffé existerar karakteristisk till jul- samt påskluncherna samt kallas det store kolde bord.

Smörrebröd

Grunden inom smörrebröd (ursprungligen smør og brød) existerar vanligen ett papper smörat mörkt fullkornsrågbröd (rugbrød). vid brödet läggs pålæg såsom förmå artikel kallskuret, animalisk föda, vattendjur alternativt mejeriprodukt liksom dekoreras mot enstaka visuellt tilltalande riktig.

kvantiteten varianter existerar inom detta närmaste oändliga, dock typiska modell vid smörrebröd är:

• Dyrlægens natmad ("Veterinärens nattmat") – vid ett rundel rågbröd läggs en lager från leverpastej, toppat tillsammans enstaka disk krydda animalisk föda, samt enstaka disk köttaladåb (påläggssky). Detta dekoreras tillsammans med råa lökringar samt smörgåskrasse.

  Detta smörrebröd existerar troligen detta maximalt kända från samtliga. detta besitter fått sitt namn efter framlidne stadsveterinären inom Köpenhamn, Sigurd Keigaard, liksom efter långa arbetsdagar besökte Oscar Davidsens Smörrebrödsrestaurant var denne fanns stamgäst samt åt "aftensmad" varenda natt vid restaurangen efter för att äga sett mot hästarna vid Cirkus Miehe samt detta Kongelige Stalde.

  Lökringarna ingick ej inom originalet, dem äger tillkommit senare.

• Ål – bearbetat med rök ål vid rågbröd, toppat tillsammans med äggröra samt örter.
• Leverpostej – varm grovhackad leverpastej vid rågbröd, toppat tillsammans med fläsk samt svampstuvning.
• Rostbiff – tunnskivad rostbiff serverad vid rågbröd, toppat tillsammans med remouladsås samt dekorerat tillsammans hackad rädisa samt rostad lök.
• Tartarmad – råbiff tillsammans med krydda samt pepprig, serverat vid rågbröd, toppad tillsammans lökringar, grovrivna rädisor samt rå äggula.
• Laks – skivad kallrökt alternativt gravad lax vid vitt bakverk, toppat tillsammans med skalade räkor samt dekorerat tillsammans ett disk citron samt dillkvistar.
• Stjerneskud ("stjärnfall") – vid enstaka bas från vitt franskbröd läggs numeriskt värde bitar vattendjur, enstaka ångad vitfisk samt enstaka panerad rödspättefilé bredvid varandra.

  Detta toppas tillsammans skalade räkor vilket dekoreras tillsammans enstaka klick dressing, skarlakansröd kaviar samt enstaka citronskiva.

• Marinerad sill – äts ständigt vid rågbröd.

Middag (aftensmad)

Middagen existerar den viktigaste samt största från måltiderna samt intas tidigt vid aftonen. Middagen fyller år inom land ett social funktion, 82 andel från danska familjer samt hushåll strävar efter för att förtära kvällsmål tillsammans minimalt fem gånger inom veckan (2002).^[1] Middagen erbjuds mat eller dryck varm samt består mot vardags från enstaka enda maträtt, vilket är kapabel existera traditionell dansk husmanskost, dock numera existerar detta även vanligt tillsammans med pasta, pizza, ris- samt nudelrätter.

kvällsmål existerar ett varm måltid, även ifall klockan existerar runt 12-tiden; kvällsmål existerar dagens varma huvudmåltid.

Dansk julmat

På julafton äts ett traditionell julmiddag likt oftast består från flæskesteg (med fragil svål) alternativt anka (gås samt kalkon förekommer också) likt erbjuds mat eller dryck tillsammans med rødkål, brysselkål, kanderad rotfrukt (sk brunede kartofler), vinbärsgélé samt tjock sås.

Efterrätten består från risalamande (Ris a la Malta) tillsammans med hackade mandlar såsom erbjuds mat eller dryck tillsammans med varm körsbärssås. vid juldagen äts julbord, rikligare än en svenskt tillsammans fler fiskrätter.

Traditionella rätter inom urval

Vidare läsning

• Boyhus, Else-Marie (1996), Grønsager - ett køkkenhistorie, Gyldendal, ISBN 87-00-23168-1 
• Boyhus, Else-Marie (2000), I lære liksom kokkepige, Frederikshavn: Dafolo, ISBN 87-7794-507-7 
• Boyhus, Else-Marie (2003), Kogekunst för tillfället og da, København: Lindhardt og Ringhof, ISBN 87-614-0258-3 
• Bühlmann, René; Svendrup, Torben (1993), Brød og kager - træk af spisevanernes historie, København: Forlaget Fremad, ISBN 87-557-1828-0 
• Holm, Lotte (1996), Overgaard, Tina; Hansen, Martin Winther, red., Den danske madkultur, Kulturprofilen, Kulturministeriet, ISBN 87-87361-47-7, arkiverad ifrån ursprungsadressen den 2009-05-26, http://www.kum.dk/sw1925.asp, läst 11 september 2009 
• Fakstorp, Jørgen; Boyhus, Else-Marie, reds. (1998), Gastronomisk Leksikon, skandinavisk Forlag, ISBN 87-00-20284-3 
• Fink, Jørgen (2008), Mælk, monopol og myte - Mælkehistorie og mælkehistorier, "17", Aarhus Universitet: Kontur 
• Færch, Tove; Møller, Maja; Hougaard, Anne Kirstine, reds. (2008), Det gode madliv - Karoline, maden og måltidet inom kulturen, Arla Foods, ISBN 978-87-992509-1-2 
• Gercke, Ulrikke; Klinken, Katrine; Hegelund, Malene; Mendelsohn, Anne (2004), Familiens bog ifall årets traditioner, Politikens Forlag, ISBN 87-567-7052-9 
• Holm, Lotte (2007), Mad, mennesker og måltider - samfundsvidenskabelige perspektiver, Munksgaard land, ISBN 978-87-628-0724-2  (e-bogsudgave)
• Jacobsen, Jan Krag (1999), Betænkning nr.

  1367 - Måltidets Hus, Ministeriet for Fødevarer, Landbrug og fiskodling, ISBN 87-601-7984-8, arkiverad ifrån ursprungsadressen den 2007-06-22, https://web.archive.org/web/20070622130723/http://www.gastronomisk-akademi.dk/2004_janK_MaaltidetsHusBog.pdf, läst 11 september 2009 

• Kjærnes, Unni, red. (2001), Eating Patterns - A Day in the Lives of Nordic Peoples, arkiverad ifrån ursprungsadressen den 2009-03-20, https://www.webcitation.org/5fQ9359Gw?url=http://www.sifo.no/files/file48478_rapport2001_07.pdf, läst 11 september 2009 
• Leed, Bente; Benthien, Claes (2006), Madkultur, Odense: Erhvervsskolernes Forlag, ISBN 87-7881-643-2 
• Meyer, Claus; Boyhus, Else-Marie (2002), Dansk mad og madkultur, arkiverad ifrån ursprungsadressen den 2008-09-28, https://www.webcitation.org/5bAn9kWaC?url=http://www.clausmeyer.dk/da/faglige_engagementer/det_nye_nordiske_koekken/dansk_mad_og_madkultur_.html, läst 11 september 2009 
• Nielsen, Geert A.; Schmedes, Louise (2008), Madkultur - værsgo, København: Columbus, ISBN 978-87-7970-069-7 
• Piø, Iørn (1997), Det festlige år, Forlaget Sesam, ISBN 87-7801-407-7 
• Ritzau (2006-12-09), ”Danskerne er til traditionel jul”, Politiken, http://politiken.dk/indland/article211001.ece, läst 12 september 2008 
• Skougaard, Mette (1984), Bondens køkken, København: Nationalmuseet, ISBN 87-480-0467-7 
• Stahlschmidt, Finn; Wallengren, Cecilie (2005-03-03), 25 tid tillsammans aktive investeringer - Lønmodtagernes Dyrtidsfonds jubilæumsskrift, Lønmodtagernes Dyrtidsfond, ISBN 87-990768-0-2, arkiverad ifrån ursprungsadressen den 2016-03-05, https://web.archive.org/web/20160305023424/http://ld.dk/files/html/ld/oevrige_publikationer/jubilaeumsskrift/log/multimedia/ld_jubilaeumsskrift.pdf, läst 11 september 2009 
• Sørensen, Tea Krogh; Zahle, Morten (2007-12-19), ”De danske juleborde bugner”, Jyllands-Posten, http://jp.dk/arkiv/?id=1207753, läst 12 september 2008 

Källor

Externa länkar