0 meter över havet åseda recept
| Caf&#; | |
| Borgm&#;staregatan 13 | |
| KARLSKRONA | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Tunnbr&#;d & Deli | |
| Industriv&#;gen 10 | |
| ULL&#;NGER | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| 2 Br&#;der Caf&#; & Bistro | |
| Aff&#;rsv&#;gen 3A | |
| NORDMALING | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| 24 Sju Hj&#;rtum | |
| Klockarev&#;gen 9B | |
| HJ&#;RTUM | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| 24Food Bensbyn Lule&#; | |
| Nordkalottv&#;gen 10 | |
| LULE&#; | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| 24Food Enk&#;ping | |
| Bredsandsv&#;gen 22 | |
| ENK&#;PING | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| 24Food Eskilstsuna | |
| B&#;rje Olssons V&#;g 8 | |
| H&#;LLSTA | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Trampolinecenter | |
| Storhedsv&#;gen 5 | |
| LULE&#; | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| 4Hearts B&B | |
| Bolsabacksv&#;gen 44 | |
| S&#;lvesborg | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| föda samt dryckesställe | |
| Grisslehamnsv&#;gen | |
| Grisslehann | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| 7 O&#;Clock | |
| Linn&#;platsen 7 | |
| G&#;teborg | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| A&P Thaifood | |
| Hedv&#;gen 30 | |
| Mockfj&#;rd | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| A6 Golfrestaurang | |
| Centralv&#;gen 37 | |
| J&#;nk&#;ping | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| ABISKO TURISTSTATION | |
| FJ&#;LLBODEN.
ABISKO SKIDANL&#;GGNING | |
| ABISKO | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Abraco Caf&#; Ayesha | |
| Kungsgatan 15 | |
| Avesta | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Ackes Fj&#;llbacka | |
| Ingrid Bergmans Torg 4 | |
| Fj&#;llbacka | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Actic Sannarpsbadet | |
| V&#;xj&#;v&#;gen | |
| HALMSTAD | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Adolfsn&#;s Handelstr&#;dg&#;rd | |
| Adolfsn&#;s | |
| Vadstena | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Adolfssons B&#;sta | |
| Norra V&#;gen 5 | |
| BROARYD | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Aejlies-Samiskt C. | |
| V&#;stra Strandv&#;gen 4 | |
| T&#;rnaby | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Aff&#;ren P&#; Asper&#; | |
| G&#;lebergsv&#;gen 17 | |
| Asper&#; | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Aff&#;rn inom Borgvattnet | |
| Borgvattnet | |
| Stugun | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Agdas Cafe inom Apladalen | |
| Apladalens Kaffestuga 1 | |
| V&#;rnamo | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Ahlgrens Konfektyr | |
| Lilla Fiskaregatan 7 | |
| LUND | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Ahlgrens Saluhall | |
| M&#;rtenstorget 1 | |
| Lund | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Aidas Cafe | |
| K&#;pangatan 13 | |
| S&#;derhamn | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Aitik matställe | |
| Sakaj&#;rvi 1 | |
| G&#;llivare | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| AJ Ahlgrens Eftr. | |
| S&#;dra Tullgatan 1 | |
| Malm&#; | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Akipelag matställe | |
| Sm&#;b&#;tsgatan 8 H | |
| Lule&#; | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Aktersnurran Glasscaf&#; | |
| &#;stra Skeppsbron 7 | |
| NYK&#;PING | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Aktivitetscentrum Caf&#; Unikum Vansbro samhälle | |
| Norra All&#;gatan 30 | |
| Vansbro | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Aktivitetshuset | |
| H&#;gb&#;cksv&#;gen 5 | |
| Lofsdalen | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Al Basha G&#;teborg | |
| Alek&#;rrsgatan 8 | |
| G&#;teborg | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Alby Fritidsg&#;rd ABF botkyrka Salem | |
| Albyv&#;gen 7 | |
| Norsborg | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Alcatraz matställe | |
| Spantgatan 2 | |
| Lule&#; | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Alla Tiders Cafe | |
| Storgatan 18 | |
| G&#;LLIVARE | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Alm&#;S inom Falsterbo | |
| Strandbadsv&#;gen 1 | |
| FALSTERBO | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Almen&#;s Caf&#; & K&#;k | |
| Almen&#;sv&#;gen 48 | |
| Bor&#;s | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Almroths något som utförs snabbt exempelvis expressleverans & &#;keri | |
| Koppargatan 7 | |
| Norrk&#;ping | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Almviks Cafe | |
| Aff&#;rshuset | |
| V&#;stervik | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| ALN&#;S Friluftsg&#;rd | |
| M&#;larv&#;gen | |
| Uppsala | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Alvesta Golfrestaurang | |
| Kronobergshed | |
| Moheda | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| A-M&#;S Gottebod | |
| Djurhedsv&#;gen 48 | |
| Leksand | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Amalias Glasscaf&#; | |
| Amiralsv&#;gen 65 | |
| GR&#;NNA | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| AMI matställe | |
| Klara &#;stra Kyrkogata 15 | |
| STOCKHOLM | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| AMK Matvagn | |
| H&#;sthagsv&#;gen 8 | |
| H&#;gsj&#; | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Ampans Choklad & Bakverk | |
| Norsgatan 28 | |
| Leksand | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Anders-Pers Fikabod Caf&#; | |
| Turistv&#;gen 21 | |
| J&#;rvsj&#; | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Annas Direkten | |
| Industrigatan 27 B | |
| Helsingborg | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Annas Fest & föda | |
| Lill&#;v&#;gen 11 | |
| Ume&#; | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Annas Hembageri | |
| Bergslagsgatan 6 | |
| S&#;TER | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Annelies Delikatesser | |
| Klubbgatan 2 | |
| &#;desh&#;g | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Annelies föda samt Caf&#; | |
| &#;r&#;kers G&#;rd | |
| Kungs&#;ngen | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Annelundsvillan | |
| Annelunds Parkv&#;g 6 | |
| Bor&#;s | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Annis Grillbar | |
| Tr&#;dg&#;rdsgatan 4 | |
| Kiruna | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Annorlunda Streetfood | |
| Brov&#;gen 8, Torne | |
| V&#;xj&#; | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Anoden matställe | |
| Hammarbyv&#;gen 2,(Vid ABB) | |
| Storvik | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Apels&#;ter jaktverksamhet samt Skytte | |
| R&#;rmyrsv&#;gen 1A | |
| LUR | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Apotek Hj&#;rtat | |
| S&#;dra Ringgatan 32 A | |
| ALINGS&#;S | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Apotek Hj&#;rtat | |
| Hedv&#;gen 46 | |
| TRELLEBORG | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Araby W&#;rdshus | |
| Araby Herrg&#;rd | |
| V&#;xj&#; | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Arctic Garden | |
| Matarengiv&#;gen 25 | |
| &#;vertorne&#; | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Arena Oskarshamn Bad & Gym | |
| D&#;derhultsv&#;gen 5 | |
| Oskarshamn | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Arlandastad Golf | |
| Norslunda G&#;rd | |
| ROSERSBERG | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Armacia matställe | |
| Lilla Nygatan 11 | |
| Malm&#; | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Arnell P&#; Kajen | |
| Varvsgatan 12 | |
| Marstrand | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Arn&#;s Caf&#; samt Konditori | |
| Tegelbruksv&#;gen 12 | |
| Arn&#;svall | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Aroniag&#;rden | |
| Skogsgapet 53 | |
| BR&#;NN&#; | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Arontorps Kroppkakor & föda | |
| Torslunda | |
| F&#;RJESTADEN | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Artic Collection kartong. | |
| Rutviksv&#;gen 40 | |
| GAMMELSTAD | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Asian House Bergeforsen | |
| Lundev&#;gen 14 | |
| Bergeforsen | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Asian Ten något som utförs snabbt exempelvis expressleverans | |
| Vattengatan 3 | |
| &#;ngelholm | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Askimbadets Glasscafe O Bangolf | |
| Askims Strandv&#;g 14 | |
| Askim | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Assyriska FF | |
| Genetaleden 3 | |
| S&#;dert&#;lje | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Astrid Lindgrens V&#;rld | |
| Fabriksgatan | |
| VIMMERBY | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Athenas Gill & dryckesställe | |
| V&#;stra L&#;nggatan 8B | |
| S&#;ter | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Attends Healthcare | |
| J&#;rnv&#;gsgatan 2 | |
| ANEBY | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Avholmsberget Caf&#; & matställe | |
| Avholmsberget 1 | |
| Bjur&#;ker | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Axmar Brukscaf&#; | |
| Axmarstig , Stigs V. | |
| Axmar | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Bagarboden Caf&#; | |
| Kalmarv&#;gen 27 | |
| Rimforsa | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Bagarbr&#;derna | |
| G&#;tgatan 11D | |
| NORRT&#;LJE | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Bagarstugan Sjuln&#;s | |
| Sporrev&#;gen 6 | |
| Rokn&#;s | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Bageri Kardemumma | |
| Kyrkv&#;gen 34 | |
| Upplands V&#;sby | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Bageri L&#;ngolo | |
| &#;sterl&#;nggatan 47 | |
| Bor&#;s | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Bageriet Puoltikasvaara | |
| Stora V&#;gen 1 | |
| PUOLTIKASVAARA | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Bakg&#;r N Caf&#; & matställe | |
| Nya Stadens Torg 4 | |
| LIDK&#;PING | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Baklava matställe | |
| Bryggeriv&#;gen 10 | |
| BROMMA | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Bakluckan Drive In Loppis | |
| K&#;rleksall&#;n 11 B | |
| &#;STHAMMAR | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Baldersn&#;s Herrg&#;rd | |
| Baldersn&#;s 22 | |
| DALS L&#;NGED | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Baltzar Von Platen Caf&#; | |
| Stenbordsv&#;gen 3 | |
| SJ&#;TORP | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Band&#;ngen Parklek | |
| Bj&#;rksundsslingan 41 | |
| BANDHAGEN | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Bangolfklubben J&#;nk&#;ping Utomhus | |
| Hemansv&#;gen 4.
Liljeholmsparken | |
| J&#;NK&#;PING | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Barbros Caf&#; | |
| Ingvaldstorp 1 | |
| Katrineholm | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Barista Caf&#; | |
| Kortedala Torg 3 | |
| G&#;teborg | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Barks Gatuk&#;k & Korvkiosk Snabbt&Gott | |
| Lineborgsplan 3 | |
| V&#;XJ&#; | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Barnens &#; Krog & Scen | |
| Barnens &#; Brygga Simpn&#;sv&#;gen Centralbrygga | |
| V&#;DD&#; | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Barseb&#;cks Badhotell | |
| Kustv&#;gen | |
| Barseb&#;ck | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Barseb&#;cks Hamnkrog | |
| Skansv&#;gen 2 | |
| Barseb&#;ck | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Basecamp &#;reskutan | |
| &#;reskutan | |
| &#;re | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Basilico inom Skan&#;r | |
| Tremansv&#;gen 36 | |
| H&#;LLVIKEN | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Basilika matställe Kitchen & dryckesställe | |
| &#;stra Storgatan 3 | |
| J&#;nk&#;ping | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| BBQ House | |
| Teknikv&#;gen 17 | |
| L&#;ddek&#;pinge | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Beach Club | |
| Stora Strandv&#;gen 5 | |
| SKUMMESL&#;VSSTRAND | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Beckershofs Herrg&#;rd | |
| Beckershof 1 | |
| Katrineholm | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Bedinge Golfrestaurang E H&#;let | |
| Golfbanev&#;gen 10 | |
| Beddingestrand | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Beijers Parks Caf&#; | |
| Norra Bulltoftav&#;gen 30 | |
| Malm&#; | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Bellini Marieberg Galleria | |
| Varuv&#;gen 10 | |
| &#;rebro | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Bennets M&#;bel O Tapetserarverkstad | |
| Fladje G&#;rd | |
| Eldsberga | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Bergeforsparkens Camping | |
| Forsv&#;gen 20 A | |
| S&#;rberge | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Bergkvara Loppis & Seconhand | |
| Kungsv&#;gen 41 | |
| Bergkvara | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Berglings Boutique logi | |
| Hantverkaregatan 19 | |
| Norrt&#;lje | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Berglunds Bageri | |
| Sandbackagatan 3 | |
| KUNGSG&#;RDEN | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Bergrummet | |
| Svensksundsv&#;gen 5 | |
| Stockholm | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Bergs Glassbod | |
| Karl Johans Slussar 3 | |
| VRETA KLOSTER | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Bergs G&#;rd | |
| Stora Huset 1 | |
| V&#;sterljung | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Bergskvarn Caf&#; | |
| Bergbyv&#;gen 50 | |
| Tors&#;ker | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Berkinge matställe | |
| Berkingebadet | |
| L&#;VSTABRUK | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Bernards Konditori | |
| Lantm&#;targr&#;nd 34 | |
| J&#;nk&#;ping | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Bernhards Konditori | |
| Kyrkogatan 12 | |
| J&#;NK&#;PING | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Bern&#; Tr&#;dg&#;rdscentrum | |
| Tuppv&#;gen 7 | |
| Sandviken | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Bessemers Caf&#; | |
| Industriv&#;gen | |
| SANDVIKEN | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Bibliotekscafeet, Chalmers | |
| Chalmers Tv&#;rgata 1 | |
| G&#;teborg | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Bibliotekscaf&#;t | |
| Kvarngatan 17 | |
| K&#;VLINGE | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Bil & Motor inom Horred | |
| Varbergsv&#;gen | |
| Horred | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Billingsh&#;lls K&#;k | |
| Billingsh&#;llsv&#;gen 3 B | |
| K&#;vlinge | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Billstr&#;ms Konditori & Caf&#; | |
| Sk&#;rholmstorget 1 | |
| SK&#;RHOLMEN | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Biltj&#;nst inom L&#;nsboda | |
| Loshultsv&#;gen 9 | |
| L&#;nsboda | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Biobaren Karlskrona | |
| Ronnebyv&#;gen 28 | |
| KARLSKRONA | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Biototal Norden | |
| Borgeby Slottsv&#;g 11 | |
| BJ&#;RRED | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Birger Konditori | |
| Esplanaden 18, Prismahuset | |
| Oxel&#;sund | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Bisonfarmen inom Gate.
Caf&#; | |
| Mobolet Mohem | |
| HJO | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Bistroboden inom Ljungskile | |
| K&#;rrullsv&#;gen 5 | |
| LJUNGSKILE | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Bjurholms Golfrestaurang | |
| Marieb&#;ck 3 | |
| Bjurholm | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Bj&#;rkbackens Karakt&#;rshotell | |
| Traktorgatan 3 | |
| Vimmerby | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Bj&#;rken&#;s Camping | |
| Bj&#;rken&#;s | |
| J&#;mj&#; | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Bj&#;rkhaga Strandby | |
| Sandra Stora Varbos A | |
| Klinehamn | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Bj&#;rkskatans Bageri & Caf&#; | |
| H&#;stv&#;gen 7 | |
| LULE&#; | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Bj&#;rnhults Golfrestaurang | |
| Skogstorp | |
| FALKENBERG | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Bj&#;rnstugan matställe | |
| Roted | |
| Ull&#;nger | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Bj&#;rsg&#;rden | |
| Bjurs&#;sv&#;gen 4 | |
| BJURS&#;S | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| BK H&#;llviken | |
| &#;ngdalav&#;gen 38 | |
| H&#;LLVIKEN | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Blickpunkten | |
| Mor&#;ngsv&#;gen | |
| Nusn&#;s | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Blid&#;sundsbolaget | |
| Ferkens Gr&#;nd 3 | |
| Stockholm | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Blockhuscaf&#;et | |
| Blockhusringen 27 | |
| Stockholm | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Bloml&#;fs P&#; Salt&#; | |
| Salt&#; Fiskhamn | |
| Karlskrona | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Bloml&#;fs R&#;keri | |
| &#;landskajen 12 | |
| Kalmar | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Bloml&#;fs R&#;keri | |
| R&#;keriv&#;gen 3, Br&#;msebro | |
| F&#;GELMARA | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Blomstedt Bytt & Nytt | |
| Norra Cloettav&#;gen 9 | |
| Ljungsbro | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Blomsterg&#;rden | |
| Ringv&#;gen 1A | |
| Gnesta | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Bl&#; L&#;gan | |
| Bl&#; L&#;gan matställe /Norra Porten SSAB | |
| Borl&#;nge | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Boba Milk Tea | |
| Hejaregatan 32 | |
| V&#;xj&#; | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Boba landet | |
| S&#;dra F&#;rstadsgatan 41 | |
| MALM&#; | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Boda Borg Torpshammar | |
| Bodaborg | |
| Torpshammar | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| BOKCAF&#; LYKTAN | |
| K&#;PMANNAGATAN 19 | |
| KALIX | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Bokskogens Golf, Maderiet matställe | |
| Torupsv&#;gen | |
| Bara | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Bolaget matställe | |
| L&#;nggatan 15 | |
| Edsbyn | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Boliden Personalrestaurang | |
| Kaspersbo 20 | |
| Garpenberg | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Bolleg&#;rden | |
| Bollev&#;gen | |
| BOLLN&#;S | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Bolln&#;s vårdinstitution Kiosken | |
| Sjukhusv&#;gen 81 | |
| BOLLN&#;S | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Bommen Grillen | |
| Njurundav&#;gen 58 | |
| Njurunda | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Bona Tr&#;dg&#;rd & Kaf&#; Krukboden | |
| Bona | |
| Motala | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Bonne Femme Bl&#;sutv&#;gen | |
| Bl&#;sutv&#;gen 13 | |
| JOHANNESHOV | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Borgafj&#;ll Snowcamp | |
| Avasj&#;v&#;gen 5 | |
| BORGAFJ&#;LL | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Borgviks G&#;rd - Borgviks Gastro | |
| B&#;ckers V&#;g 2B | |
| Borgvik | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Borka Brygga matställe | |
| Borkav&#;gen 97 | |
| En&#;nger | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Bor&#;s Lasarett | |
| Br&#;mhultsv&#;gen 53 | |
| Bor&#;s | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Boulecentrum St&#;hlhallen | |
| Gentoftev&#;gen 1 | |
| HALMSTAD | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Box Deli, Caf&#; Liljeholmen | |
| &#;rsta&#;ngsv&#;gen 13 | |
| STOCKHOLM | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
| Bra Nyfiket, Chalmers | |
| Fysikg&#;rden 2 | |
| G&#;TEBORG | |
| Visa vid kartan | Vägbeskrivning |
Kännetecken
Svensk matkultur kännetecknas bl.a.
från en kallt klimat, från knappa förhållanden, från enstaka nödvändighet för att stoppa föda inom förråd samt mot resultat från varenda dessa utmaningar – även från enstaka nyfikenhet vid tillväxt såsom kunna möjliggöra en förbättrad liv vid ett relativt exponerad område samt ett vilja mot ordning, reda samt struktur. Dessa naturförutsättningar besitter även haft enstaka massiv inverkan vid den svenska osten samt dem sorter samt smaker såsom uppkommit var.
Ostens smaker samt sorter små frukter från växter även tillsammans med sig andra influenser, såsom naturgeografins inverkan vid koraserna, kristnandet, prästernas skatteuppbörd ifrån småfolket, grevarnas nya planer vid enstaka modernisering från land, bondebefolkningens traditioner samt många, många mer. på denna plats nedan görs ursprunglig ett översyn från en tiotal viktiga svenska klassiska hårdostsorter.
Därefter följer enstaka samtal angående olika faktorer samt aspekter liksom format osten samt ostsortimentet.
Ostlandet Sverige
Några ostsorter samt deras historia
Präst – de smås avgift mot prästerskapet
Prästost existerar enstaka massiv grynpipig lagrad hårdost. liksom sådan existerar den sannolikt vår allra äldsta mejeriprodukt samt besitter troligen anor tillbaka mot talet även angående dem äldsta säkra beläggen föreligger inledningsvis ifrån talet, dock tillsammans tydliga indikationer även ifrån talet.
Prästosten ystades inom prästgården från bygdens kvinnor liksom tog tillsammans med sig såväl små plockostar vilket färskmjölk till för att tillsammans behärska utföra enstaka massiv mejeriprodukt. Själva ystningen kallades på grund av Ystagänge samt fanns även enstaka massiv fest inom bygden. Prästosten plats alltså småfolk skatteost samt tribut mot prästerskapet. kalenderår beskriver vår världsberömde svenska vetenskapsman Carl von Linné prästosten därför här: ”osten, besynnerligen den vilket tillverkas hos prästerna från all socknens mejeriprodukt, äger företrädet på grund av all ytterligare svensk mejeriprodukt, samt även på grund av holländska osten”.
Prästosten äger enstaka klar geografisk koppling mot Småland liksom handlar angående landskapets små samt fattiga gårdar såsom ej ägde nog mejeriprodukt för att utföra enstaka hel mejeriprodukt från utan såsom fordrade ett kollektiv ystning. dock även södra Östergötland, Värmland samt Gotland besitter Prästost framställts vid historiskt samt möjligen även annanstans. Även vid Öland finns beskrivningar från ystagängen, såsom inom Hans Medelius bok Mat samt måltid vid Öland.
Den svenska gastronomins fader Charles Emil Hagdahl redogör inom sin klassiska volym Kok-konsten liksom vetenskap samt konst (sid ) på grund av ett dråplig saga tillsammans Prästosten inom centrum: ”Den feta osten, såsom även existerar den bästa besitter äfven hos oss mer samt mer försvunnit; huru flera amatörer gjuta icke idag tacksamhetens tårar nära minnet af vår till sina kolossala former samt utsökta smakförmåga vidt berömda Smålands prestost, hvars rykte mot samt tillsammans säges kommit mot kejsarinnan Katarina, såsom inom en handbref mot Gustaf III anhöll angående enstaka dugtig Smålands prestost.
dock nära brytningen af brefvet råkade termen »ost» för att fastna beneath lacket, samt konungen läste blott orden »dugtig Smålands prest», hvarför denne ock genast sände enstaka, troligen sålunda dugtig såsom möjligt. denna säges hafva funnit skämtet godt, samt då denna ändtligen hemsände den lycklige prestmannen, tyckte sig församlingen hitta, för att han hemkom många mer begåfvad än han afrest.” denna plats bör ju tilläggas för att den ryska tsarinnan Katarina II &#; även kallad Katarina den Stora &#; fanns släkting tillsammans den svenske kungen Gustaf III varför ett förbindelse mellan dem även angående ett därför resehandling ordinär sak vilket ett mejeriprodukt ej existerar alldeles besynnerlig.
Prästosten inom sin ursprungliga form eller gestalt tappade hastighet inom takt tillsammans mejeriindustrins framväxt samt fanns nästan helt död kalenderår ifrån talet kom den åter inom färsk tappning samt existerar vid senare kalenderår enstaka klar marknadsvinnare bland dem svenska hårdostarna.
Herrgård – godsherrarnas vision angående nyrikedom genom förädling
Greve Eric Ruuth vid Marsvinsholms slott norr ifall Ystad anlade en osttryckeri var samt anställde liksom osttryckare kalenderår schweizaren Pierre Nicolas ni Bath.
ni Bath satte snart Marsvinsholm vid kartan samt den var tillverkade osten – oftast kallad Ruuths mejeriprodukt alternativt Ruuthens mejeriprodukt blev efter bara några kalenderår populär även längre norrut inom landet inkl. inom Mälardalen. Ostreceptet vandrade norrut via stora stora gårdar samt slott samt undvik då naturligtvis Smålands små omständigheter, mot förmån på grund av Halland, dock framförallt Västergötland var Ruuths mejeriprodukt blev populär.
detta inledande receptet vid osten publicerades inom Skaraborg tid samt antyder för att tillverkningen spritt sig norrut via dem större godsen mot Västergötland nära denna period. Skofteby utanför Lidköping blev enstaka nödvändig nod till den nya osten. Den började tillverkas vid flera gårdar samt hittade tillsammans med tiden även vägen ovan Vättern mot Östergötland. möjligen är kapabel mjölkseparationsentreprenören Swartz äga spelat ett roll på denna plats.
”Ruuths ost” användes såsom term enstaka bit in vid talet – Ruuth egen dog tid inom Aftonbladet talas angående ”östgöta herrgårdsost”, dock detta fanns inledningsvis liksom osten fick sitt officiella namn. detta fanns herrgårdarnas mejeriprodukt – inom motsats mot Prästosten vilket plats prästerskapets via bondebefolkningens samt hemosten såsom tillsammans tiden blev hushållsost samt såsom fanns böndernas personlig ost.
På Bjärka-Säby herrgård tog man emot mejerskeelever.
samt detta fanns denna plats vilket den inom Skåne upplärda mejerskan Kristina Löfgren slutgiltigt något som har fått en viss form eller struktur den mejeriprodukt vilket vid lantbruksmötet inom götet fick namnet Herrgårdsost genom finjusteringar från receptet vid detta likt enstaka gång börjat vilket Ruuthens ost.
Hemost – aptitostens arvtagare
Man skiljer mellan löpekoagulerad samt syrakoagulerad mejeriprodukt var den inledande kategorin idag rymmer samtliga vanliga gula ostar.
enstaka gång inom tiden fanns även ett ytterligare distinktion, nämligen den mellan å en sidan sötmjölksost samt å andra sidan aptitost. på denna plats lägger man ej fokus vid koaguleringsmetoden, utan istället vid råvarans ställning eller tillstånd. mot kategorin sötmjölksostar hänförs samtliga vanliga gula ostar idag. Återstår då aptitosten. sålunda vilket plats detta på grund av något?
Jo, ett mejeriprodukt framställd från surmjölk – tillsammans alternativt utan löpning samt ofta även tillsammans tillskott från hönsägg. Aptitosten plats sitt eget smakuniversum. Användandet från surmjölk såsom råvara gjorde för att smaken snabbt växte mot inom styrka samt redan efter en par veckor kunde artikel från identisk magnitud vilket enstaka långlagrad sötmjölksost.
dock dem numeriskt värde ostarna smakade på grund av den skull ej identiskt. Aptitosten ägde ett sur beska inom sig samt plats enstaka mejeriprodukt såsom passade utmärkt mot maltdryck, snarare än mot sött alkoholhaltig. beneath andra halvan från talet försvann aptitostarna ifrån osthandlarna, dock dem levde vidare ännu en tag inom gamla tiders hemost, likt ystades möjligen ett gång inom veckan från mejeriprodukt liksom sparats inom enstaka spann samt därmed hunnit surna före ystningen.
Idag tillverkas hemost dels hantverksmässigt från Hjortsjö gårdsmejeri, dock även industriellt från Smålands mejeriprodukt inom Vrigstad. detta förra mejeriets hemost besitter alltjämt karaktär från aptitost, medan Smålands Osts variant främst bibehållit syran, dock ej beskan.
Wrångebäcksost
Wrångebäcksost ifrån Almnäs bruk inom Hjo plats känd redan vid talet samt blev den inledande mejeriprodukt inom land för att namnskyddas kalenderår Osten bör behärska uppfattas liksom ett tillväxt från Herrgårdsosten – ett tidig tillväxt samt enstaka reminiscens från Herrgårdsostens väg ifrån Skåne mot Östergötland via Västergötland.
Almnäs mejeri lades ned den 30 juni en nytt gårdsmejeri vid Almnäs bruk blev tagna inom drift den 29 november samt återupptog tillverkningen från Wrångebäcksosten tillsammans med bruk från identisk etikett. fick Wrångebäcksost liksom inledande svenska mejeriprodukt ställning eller tillstånd liksom Skyddad ursprungsbeteckning inom EU.
Svensk cheddar
Tillverkningen från Cheddarost introducerades inom landet från Alfred Nathorst vid egendomar inom Värmland, Skåne samt Västergötland, i enlighet med vad Gustav Sundbärg anger inom Sveriges nation samt folk.
Detta bör äga skett tillsammans start beneath talet, dock anvisning vid Cheddar vid svenska fanns publicerade tidigare än således. Bland dem allra inledande mejerierna för att tillverka Cheddarost fanns gårdsmejerierna inom Blomberg samt Mariedal inom trakten från Lidköping, båda ägda från greve Hugo David Hamilton. Hamilton satsade vid export från cheddarosten mot England samt registrerade även varumärket Blomberg cheddar nära Parisutställningen vann Blomberg cheddar guldmedalj.
ifrån Lidköping spred sig cheddarystningen framförallt mot götet samt den halländska västkusten från vilket ställe avståndet mot den engelska exportmarknaden fanns särskilt kort.
Stockumla
Stockumla existerar namnet vid en stort frakt just väster angående Västerås. var anlades tidigt en mejeri samt började man var framställa ett mejeriprodukt såsom liksom cheddarosten inledningsvis formas samt sedan mals på grund av för att därefter åter packas inom enstaka struktur.
Resultatet blir vid välkänt manér ett s.k. tät textur tillsammans med oregelbundna håligheter inom sig. dock osten började även mögla samt detta gröna möglet spred sig lite slumpvis in inom osten samt bidrog mot för att ge den enstaka särdeles angenäm smakförmåga. Stockumlaosten plats född. samt detta stod ej länge vid innan den även började exporteras mot England. Tio tid senare, kalenderår , publicerade Wilhelm Renström receptet inom ett speciell volym.
Tillverkningen växte volymmässigt samt spred sig även geografiskt därför för att man vid talet framställda osten vid några mejerier inom Jämtland. Stockumlaosten fanns enstaka klar dessertost samt såldes inslagen inom metallfolie tillsammans med rött tryck vid. mot formen fanns den cylindrisk samt upphöjd. Nån gång vid talet började man uppfatta likheterna mellan Stockumlaost samt Stiltonost samt valde då för att böra kalla den svenska osen till ”Stockumla Stilton”.
Tillverkningen inom land lades ned , dock återstartade hos Jürss inom Flen samt senare även hos Wernergården. Stockumlaost existerar enstaka kronjuvel inom den svenska ostfloran.
Hushållsost – böndernas personlig ost
Jo, visst fanns detta småbönderna såsom gjorde prästostarna inom Småland samt vid ett sektion andra ställen även. Säkert fick statare existera tillsammans med samt hjälpa mot då Herrgårdsosten skulle fabriceras, dock då mejeriprodukt skulle göras inom detta egna hemmet – ja, då blev osten gjord vid annat sätt.
Framförallt blev den många mindre rent storleksmässigt. tillsammans med 12 kg mejeriprodukt vid 1 kg mejeriprodukt krävdes detta ju enorma mängder mejeriprodukt på grund av för att tillverka ett prästost vid möjligen 50 kg. dock enstaka kilogramost fordrade alltså bara 12 kg mejeriprodukt samt detta fanns nog enstaka mjölkmängd liksom man kunder tänkas ett fåtal från enstaka isolerad nötboskap vid några dagar förr inom världen.
ifrån talet börjar namnet Hushållsost för att dyka upp inom annonser samt detta äldsta receptet vid osten existerar nedtecknat Bondebefolkningens personlig mejeriprodukt fortsatte för att tillverkas inom hemmen även till salg inom affärer fram emot talet, dock växte sidled ifrån in inom mejeriernas tillverkningssortiment. likt sådana besitter dem inspirerat vidare mot färskost samt Stureost.
Hushållsosten besitter även varit enstaka populär exportost mot USA samt då antingen marknadsförts såsom Farmer’s cheese alternativt även likt Scandic. Sedan mejerierna inom Karlstad samt Falkenberg lagts ned återstår idag tillverkning från Hushållsost endast nära Gäsene mejeriförenings mejeri inom hederväxt inom Västergötland. en annat västgötskt mejeri för att hålla ut länge inom personlig regi samt sysselsätta sig tillsammans med just Hushållsosttillverkning fanns Fotskäls mejeriförening, likt mot senaste stängde mejeriet kalenderår kalenderår fick Hushållsost skydd i enlighet med EU:s regelverk vilket Garanterad Traditionell Specialitet (GTS).
Tyvärr garanterar detta skydd ej mer än för att receptet existerar detta riktiga samt efter skyddets ikraftträdande äger Hushållsost tillverkats inom såväl land vilket land i baltikum samt Ungern på grund av avsättning vid den svenska marknaden.
Västerbottensost
Västerbottensosten besitter enstaka utdragen samt händelserik saga. till för att börja ifrån allra inledande start därför plats greve Hugo David Hamilton inom Västergötland ett från dem allra inledande för att starta mejerier inom modern fras.
Redan kalenderår gjorde denne sålunda vid sin gård Österäng inom Forshem inom Västergötland. nära denna tidsperiod fanns Holstein – området närmast söder ifall danska Jylland – inflytelserik inom mejeriteknologin, vilket oss idag bl.a. fortsätter för att titta inom form eller gestalt från den allestädes närvarande svartvita koras såsom idag kallas Svensk Holstein. dock mejerikunnandet fanns alltså även var.
Mejerskan Leonora Mortensen tog arbete hos Hamilton. Uppdraget fanns ifrån start för att tillverka enstaka schweizerost, dock trots idogt sysselsättning blev ej resultatet detta önskade. Efter några tid ändrade Mortensen därför metod samt började snegla vid dem gammal ostsorterna inom området. denna vidareutvecklade vid detta sätt den småpipiga västgötaosten mot enstaka Österängsost, såsom vann uppskattning runt ifall inom landet.
inom mitten från talet samt började framställa enstaka mejeriprodukt i enlighet med gamla västgötska principer, dock givetvis tillsammans med en modernt samt professionellt handlag. sålunda föddes Österängsosten. inom mitten från talet flyttade Mortensen vidare mot mejeriskolan inom Degeberg utanför Lidköping. denna plats utvecklade Mortensen Degebergsosten, liksom blev ett svår konkurrent mot Österängsosten.
mot Degeberg kom mejerskan Eleonora Lindström ifrån Burträsk till för att analysera inom slutet från talet. denna lärde sig för att ysta Degebergsost, dock då denna kom bostad mot Burträsk fortsatte denna för att förbättra ystningsteknologin samt förlängde bl.a. efterrörningstiden markant. därför föddes Västerbottensosten, vilket vid bara en par kalenderår blev ett riksangelägenhet samt enstaka mejeriprodukt till dem absoluta finrummen.
tid tillverkades Västerbottensost nära 40 mejerier inom Västerbotten. Receptet vid Västerbottensost skrevs ned inom detalj samt publicerades tid från mejerikonsulenten inom Västerbotten, den helt unge Johan Cowan-Nyberg. han inom sin tur kom ifrån Pavalds gård inom Lärbro vid norra Gotland samt fanns son mot Jemima Coven, likt fanns skottska samt ystningskunnig samt såsom inom Pavalds tillsammans uppstart tillverkade Pavaldsost – ett mejeriprodukt såsom även den snabbt vann massiv respekt ej bara vid ön utan även vid fastlandet.
Varumärkets Västerbottensost registrerades kalenderår samt då man nära denna period försökte krympa den svenska ostsortimentet mot en minimum på grund av för att underlätta export fanns Västerbottensost dock enstaka från tre ostar liksom skulle erhålla gå vidare för att finnas kvar, nära sidan från Herrgård samt Cheddar. då Broänge mejeri tid lades ned koncentrerades Västerbottensosttillverkningen inom detta enda återstående mejeriet – detta inom Burträsk.
Sedan EU-inträdet äger Västerbottensostförsäljningen inom landet ökat tillsammans % samt efter misslyckade exportförsök kring , vissa framgångar inom mitten från talet existerar detta för tillfället dags till nya storskaliga exportförsök. oss håller väl tummarna till för att fler bör ett fåtal njuta denna sant internationella monark från svensk ostkultur tillsammans med gener ifrån såväl Tyskland likt Skottland, Västergötland samt Gotland!
Svecia
Den mejeriprodukt vilket idag existerar känd beneath namnet Svecia såg dagens ljus nära Nyköpings mejeri inom Sörmland kalenderår på baksidan uppfinningen stod mejerimannen Theodor Ericson.
Mejeriet ägde tidigare tillverkat Cheddarost, dock såg numeriskt värde bekymmer tillsammans denna: Dels blev den mindre god ifall den lagrades länge samt dels fanns ostor nyfikna vid för att förtära upp osten. Därtill fanns själva lagerlokalerna ej således god, vilket påverkade känsliga ostsorter negativt. till för att råda bot vid detta uppfanns alltså enstaka fräsch mejeriprodukt liksom oren ej tyckte angående samt likt inom princip bara blev förbättrad ju längre den lagrades.
ett ytterligare betydelsefull egenskap plats för att osten saltades inom ostmassan, snarare än för att osten lades inom saltlake alternativt saltades utanpå. Målbilden plats för att producera ett mejeriprodukt likt fanns mjuk samt smidig samt likt efter ganska kreditkort lagringstid smakade utmärkt. Den nya ostens karaktär fick flera konsumenter för att skära grövre skivor mot smörgåsarna än man gjort tillsammans med andra ostsorter.
dock osten ägde en allvarligt bekymmer – den saknade namn. inom Sörmland samt Östergötland fick den trots avsaknaden från namn delta inom dem årliga osttävlingarna, dock icke sålunda inom resten från landet. inom start från talet började osten kallas ”Sörmlandsost”, dock något officiellt accepterat namn blev ej detta, även angående detta användes inom marknadsföringen från osten. samt osten blev snabbt populär runt angående inom Mellansverige.
År fick osten sålunda mot senaste en officiellt namn – Svecia – detta latinska namnet vid landet.
Bakgrunden fanns nog helt enkelt den för att Svecia etablerat sig likt Sveriges allra maximalt populära mejeriprodukt. tid utgjorde Svecia 44,5 % från den svenska hårdostmarknaden, tillsammans Hushållsost vid andra område samt inom slutet från talet ägde Svecias marknadsandel ökat mot 60 %. Givetvis fanns detta då enstaka mängd olika varianter från denna mejeriprodukt liksom skilde sig tillsammans avseende vid form eller gestalt, fetthalt, lagringstid samt givetvis även lagringslokalens bakteriekultur, vilket skapade ett massiv diversitet från Svecia-ostar.
en vykort tag förefaller Svecia även äga tillverkats inom land, namnet mot trots. ett sådan dominans plats möjligen orimlig inom längden samt tillsammans tiden började Svecian tappa mark, framförallt mot Herrgårdsosten. Tronskiftet bör äga ägt utrymme beneath talet. kalenderår hamnade Svecia vid tredjeplats ställe bland Sveriges populäraste ostar tillsammans ett marknadsandel strax ovan 10 %.
inom samband tillsammans med Sveriges EU-inträde började branschorganisationen Svensk mejeriprodukt för att tänka ovan strategier för att skydda dem svenska hårdostarna ifrån konkurrens. Man kom fram mot för att detta vore önskvärt för att söka ursprungsskydd inom EU samt började därvidlag tillsammans Svecia, var ett begäran lämnades in från Mejerierna Service AB.
Hösten – tid efter ostens barnafödande – beviljades Svecia SGB-skydd (Skyddad Geografisk Beteckning).
Mejerimannen Theodor Ericson ägde sannerligen korrekt då denne skrev för att hans mejeriprodukt bara blev förbättrad ju längre den lagrades, på grund av detta finns nog ingen mejeriprodukt vilket därför är kapabel överraska tillsammans nya komplexa smakackord då lagringen börjar närma sig numeriskt värde tid, såsom just Svecia.
Ambrosia
Vid vattendrag Njemen inom detta liksom idag existerar den ryska exklaven Kaliningrad ligger staden Sovetsk.
Fram mot hette den Tilsit samt nedsänkt tidigare inom Ostpreussen. ifrån denna tätort kommer receptet vid ett mejeriprodukt såsom beneath talet tillverkades inom stora kvantiteter nära flera mindre svenska mejerier – ett mejeriprodukt tillsammans enstaka fuktig orangefärgad yta såsom fick osten för att mogna utifrån samt in tillsammans med hjälp från sina linensbakterier. Den svenska imitationen gav detta generiska namnet Tilci samt från denna standardtyp fanns sedan fyra olika varianter, nämligen Vita geten, Kavaljerost, Aromi – samt därför Ambrosia.
Ambrosiavarianten blev särskilt populär inom en stråk ifrån Halland samt ett bit in inom Småland. slutligen för att tillverka Ambrosia fanns Vallberga mejeri inom sydligaste Halland vilket lades ned dock sedan några tid igen tillverkas åter igen Ambrosia – såväl inom Skottorp inom Halland liksom från Emåmejeriet inom Hultsfred. Ambrosian besitter alltså återerövrat sitt förlorade land!
Gräddost
Gräddost existerar liksom namnet antyder enstaka mejeriprodukt tillsammans lite högre fetthalt än normalt – ja, enstaka fetthalt likt existerar högre än den likt ett mejeriprodukt erhåller ifall man tillverkar den från helmjölken såsom den existerar då den kommer ifrån ett ”normalko”.
inom slutet från talet delade man ofta in ostar efter fetthalt såsom helfeta, trekvartsfeta, halvfeta, kvartsfeta samt skumostar. dock redan vid den tiden finns faktiskt färskost även omnämnt, inom enstaka reklam inom Dagen Nyheter ifrån samt ifrån finns även Boxholms färskost explicit omnämnd inom ett ytterligare tidningsannons. beneath 2:a världskrigets ransonering plats detta ej tillåtet för att tillverka helfet mejeriprodukt – samt än mindre någon färskost.
dock efter krigsslutet blev detta både ett snabb tillväxt inom osttillverkningen inom landet inom allmänhet samt inom längtan efter feta ostar. introducerade alltså ostmästare Henrik Fredriksson nära Boxholms mejeri inom Östergötland ett fräsch färskost inom kilogramformat samt succén fanns en faktum. Formatet pekar vid ett vidareutveckling från Hushållsosttraditionen. Osten spred sig likt ett löpeld ovan landet ned mot Skåne samt upp mot Tärnaby samt ut mot Gotland.
Överallt började mindre mejerier ta upp produktionen från den goda samt feta gräddosten samt traditionen inbjöd denna plats för att osten benämndes XXX färskost var mejeriets namn sattes ursprunglig, något vilket säkert även gjorde osten än mer populär för att tillverka, då man ju samtidigt kunde utföra detta egna mejeriet mer känt inom landet. tillsammans med tiden utkristalliserade sig några mejerier vilket särskilt profilerade mot färskost.
Dessa fanns förutom Boxholm även Åseda samt Västervik. dock Gräddosten passade ej bara särskilt utmärkt för att tillverka inom mindre mejerier – identisk mejerier passade även särskilt god för att rationalisera försvunnen. samt då Åseda lades ned blev detta bara Boxholm kvar tillsammans gräddosten. Numera tillverkas Grädost inom land inom Boxholm, Östersund samt Gäsene inom hederväxt, liksom dock utför den beneath annat namn.
samt därför görs den även utomlands – inom Norge – från Tine-mejeriet samt till den norska marknaden! dock den heter ännu färskost därför klart! &#;Boxholm Gräddost&#; tillverkas inom Östersund medan färskost ifrån Boxholm marknadsförs vid annat sätt.
Kogg
introducerade Gotlands Läns Mejeriförening enstaka fräsch mejeriprodukt, Koggost 55+, vilken snabbt blev enstaka massiv försäljningsframgång.
Osten fanns grynpipig samt varenda mejeriprodukt vägde omkring 5 kg. Tillverkningen skedde fram mot inom mejeriet inom Hejde, varefter produktionen flyttades, dock fortsatte fram mot fusionen tillsammans MC Namnet syftar vid detta medeltida handelsskeppet Kogg liksom flitigt besökte Gotland vilket navet inom havet beneath Hansetiden.
Ostnamnet Koggost återanvändes då Bertil Ingmansson vid Arlas mejeri inom Klintehamn utvecklade ett fetare klotrund mejeriprodukt liksom lanserades – enstaka mejeriprodukt inspirerad från mejeriets andra tillverkning – Edamern.
Koggosten tillverkades, liksom Edamern, inom runda formar, fast tillsammans med gult istället på grund av rött paraffinomslag. Koggostens färg plats påfallande citrongul. Ulla Wachtmeister, maka mot Sveriges Washington-ambassadör Wilhelm Wachtmeister –, besökte ostbutiken nära mejeriet inom Klintehamn inom slutet från talet samt köpte bota sex Koggostar. enstaka från dessa bör sedan USA:s dåvarande president George Bush s:r äga smakat vid eftersom Wilhelm Wachtmeister samt George Bush ofta spelade tennis ihop samt paret Bush flera gånger plats inbjudna vid kvällsmål vid den svenska ambassaden inom Washington.
då Klintehamnsmejeriet lades ned flyttades tillverkningen mot Gällstad inom Västergötland fram mot detta mejeris nedläggning kalenderår återstartade tillverkningen från Koggost vid Stafva gårdsmejeri vid Gotland samt var tillverkades den alltsedan dess.
Grevé
År lanserades Grevéosten lanseras efter en flerårigt utvecklingsarbete från Åke Berglöf samt Yngve Johansson nära SMR:s (Svenska Mejeriernas Riksförening) ostutvecklingsstation inom Örnsköldsvik.
Bakgrunden plats för att man inom Norge börjat framställa enstaka schweizerost kallad Jarlsberg samt för att man fruktade för att denna mejeriprodukt skulle slå inom landet. Därför behövde enstaka personlig variant tas fram samt då således tydligt inkluderande arombakterier från propionsyratyp på grund av för att ge osten ett alldeles personlig samt ifrån den moderna Herrgårdsosten skild karaktär.
Målbilden plats för att producera enstaka Emmenthalerliknande smakförmåga samt ett Goudaliknande konsistens vid den nya osten. Osten kom för att tillverkas ifrån Skurup inom söder mot Örnsköldsvik inom norr. ett mager variant från Grevé kallas Magré.
Svensk ostkultur
Ost besitter ystats inom land sedan många länge. Konsten för att nyttja löpning till för att koagulera mejeriprodukt kom mot landet efter kristnandet inom start från talet tillsammans tillsammans munkarna.
dem inledande munkklostren inom landet anlades inom mitten från talet, varför man kunna räkna tillsammans med för att kulturen kring detta oss idag uppfattar likt mejeriprodukt – löpekoagulerad – tog sin start senast kring tid Idag existerar svenskarna bland dem människor liksom äter allra maximalt mejeriprodukt per individ samt tid, närmare 20 kg. Den franske presidenten Charles dem Gaulle lär nån gång vid talet äga frågat hur man bör behärska regera en nation likt besitter ostsorter.
Intressant nog konstaterade den franske författaren Christian Plume inom sin Ostboken ifrån (på svenska ) för att land då stoltserade tillsammans med olika hårdostsorter. Den svenska ostkulturens stor mängd tillgångar eller förmögenhet existerar alltså även inom jämförelse tillsammans den franska enstaka kulturskatt från stora mått för att ösa ur samt plocka upp eller ta inspiration ifrån. Siffran låter enorm, dock bör uppfattas vilket enstaka återspegling från 20–25 olika huvudtyper, vilket sedan tillsammans variationer inom fetthalt samt lagringstid grenade ut sig mot ostsorter.
Några från dem viktigaste huvudtyperna från mejeriprodukt inom start från talet plats Ambrosia, Buost, Cheddar, Drabant, Edamer, Emmentaler, Gouda, Grevé, färskost, Herrgård, Hushållsost, Hälsingeost, Kaggost, Kavaljer, Kryddost, Port Salut, Prästost, Riddarost, Steppost, Svecia, Tilsiter, Vålåloffen, Västerbottensost (=Norrbottensost) samt Västgötaost. denna plats bör självklart även understrykas för att detta handlade ifall ostsorter likt tillverkades inom land, snarare än angående ostsorter tillsammans ursprung inom land.
Edamer, Emmentaler, Gouda, Port Salut, Steppost samt Tilsiter äger ju sina ursprung inom andra länder än Sverige.
Förutom den stora sortrikedomen från hårdost existerar land unikt genom produktion från mejeriprodukt från älgmjölk, en från erhålla länder var mejeriprodukt från renmjölk framställts samt var mjölkprotein används till beskrivning från mesprodukter samt var aptitost tillverkats. detta senare syftar vid enstaka ostkategori såsom framställs från surmjölk tillsammans med alternativt utan löpetillsats, ibland tillsammans med tillskott från vanligtvis för fortplantning hos djur samt inom form eller gestalt från små, låga käglor alternativt små flata, runda kakor.
land existerar även unikt tillsammans med sin användning inom stora delar från Mellansverige från plockteknik nära ystning, enstaka teknik vilket framförallt användes då stora ostar skulle tillverkas samt ystmjölk ifrån flera dagar/veckor samt flera olika gårdar behövde samlas ihop. Plockorna framställdes genom för att man ystade mejeriprodukt samt tryckte ihop den tillsammans med handen samt lät uttorkning.
då man sedan skulle ysta tillsammans plockorna lades dessa inom ny mejeriprodukt till för att mjukas upp. Samtidigt ystade man nyligen tillverkad mejeriprodukt. Den färska ostmassan lades inom botten samt runt omkring samt vid toppen inom ostformen, medan dem uppmjukade plockorna tjänade liksom enstaka slags tegelstenar inom den ostkonstruktion man skapade. från plockorna fick osten ett speciell karaktär.
Plockostar blev tillsammans med nödvändighet grynpipiga inom sin textur. Just grynpipig mejeriprodukt existerar unikt svensk då den existerar långlagrad, var några erhålla undantag liksom bekräftar regeln finns inom land i norden. Grynpipigheten finns belagd inom receptfrom ifrån samt indikerad redan från Olaus Magnus ifrån Sannolikt besitter den uppstått redan inom samband tillsammans löpeostens införande inom landet liksom en utfall från flera mindre mjölkproducenter samt enstaka samtidig vilja för att framställa stora ostar.
Idag välkända långlagrade grynpipiga hårdostar vilket saluförs inom land inkluderar Prästost, Västerbottensost, Hushållsost, Stureost, färskost samt Svecia.
Ostens smakmångfald
Har ni provat svensk mejeriprodukt nån gång? ett papper ljuvligt lagrad prästost tillsammans med små kristaller likt smakar ädelt salt? alternativt enstaka platta mild, dock ändå tydlig samt mjuk hushållsost likt känns likt ett smekning mot gommen?
alternativt ett givmild kub från grevé – tillsammans sin karaktäristiska propionsyrabeska – nästan likt ett ölmarinerad mejeriprodukt. Jo, visst äger ni väl provat varenda dessa samt då existerar ni faktiskt även inom gott sällskap. Visst äger land i västeuropa flera mögelostar – dock flest olika sorters hårdostar existerar detta land vilket äger – flest inom läka världen!
ett fransk ostforskare räknade in läka olika svenska hårdostsorter omkring samt menade då för att variationer inom fetthalt samt lagringstid skapade denna strålande rika flora. angående ni både existerar svensk samt ostälskare därför besitter ni alltså kunskaper angående hårdost liksom går utanpå detta allra mesta. ni existerar ett smakmästare! Tänk vid detta nästa gång ni står framför ostdisken samt bör välja, likt enstaka en person som spelar orgel bänkad inför ett dominerande orgel samt tillsammans insikt ifall noggrant vilken tangent likt leder mot noggrann den rätta tonen.
Den svenska mejeriprodukt ni väljer, väljer ni vid goda grundläggande principer eller fundament. Fortsätt tillsammans detta samt njut från smaken!
Utan kristnandet samt klostren – ingen citrongul hårdost!
Ost kunna faktiskt göras vid flera olika sätt. Antingen låter man bara den färska mjölken surna mot den skär sig samt därför tar man grabb ifall ostmassan vilket då bildas.
alternativt även tillsätter man löpning till för att ett fåtal mjölken för att skära sig snabbare. inom detta såsom idag existerar landet besitter man gjort mejeriprodukt vid detta inledande sättet sedan flera tusen kalenderår. dock mejeriprodukt vid detta modernare sättet – ja, detta sätt vilket idag totalt dominerar detta oss tänker vid liksom mejeriprodukt – detta besitter oss bara gjort inom land inom drygt kalenderår.
Kunskapen ifall för att framställa mejeriprodukt tillsammans hjälp från löpning kom mot oss tillsammans den katolska kristendomens insättning. Då byggdes ett dominerande kyrklig infrastruktur upp tillsammans med kyrkor samt religiös byggnad. inom klostren fanns fromma munkar samt dem ägnade sig ofta åt matkultur nära sidan från skrivande samt allmän fromhet. Man brukar anse för att detta fanns några från dem vilket tog tillsammans med sig kunskapen angående ystningen hit.
samt blickar man ut ovan Europa förmå man titta för att dem delar likt existerar alternativt besitter varit katolskt kristna (Sverige existerar ju protestantiskt sedan talets början!) besitter ett rik tradition från citrongul hårdost – medan dem liksom existerar ortodoxt kristna ej besitter detta, utan än idag förlitar sig främst vid vita ostsorter såsom Feta – Grekland, Serbien, Rumänien.
dem inledande munkklostren inom landet anlades inom Nydala samt Alvastra samt snart följde flera till.
Kyrkan skapade präster såsom ej skulle jobba vid fälten utan behövde försörjas
Kyrkan samt osten äger ständigt haft en nära förhållande. Den katolska kristendomens insättning inom landet förde tillsammans med sig munkarna samt tillsammans dem konsten för att framställa löpeost – d.v.s.
detta liksom oss idag normalt tänker vid då oss hör termen ’ost’. Bondebefolkningen skulle även erlägga tionde mot kyrkan – enstaka äldre form eller gestalt från avgift. inom vissa bygder gjordes detta inom form eller gestalt från nyligen tillverkad mejeriprodukt samt inom andra, Småland, ystade bygdens kvinnor tillsammans ett massiv mejeriprodukt – prästosten, liksom gavs mot prästen. dock även inne inom kyrkan ägde osten enstaka område.
inom kyrkan fanns en särskilt mataltare alternativt ostaltare var man tre–fyra gånger ifall året skulle lägga diverse gåvor mot prästen, kyrkan samt gudarna. därför även denna plats kunde osten figurera inom ett kyrklig kontext.
Filmjölkslandet – ett fråga ifall en kallt klimat
Vår historiska kulturmjölk inom landet existerar ej yoghurt, Onaka alternativt A-fil. detta existerar filmjölk – alternativt filbunke ifall oss tar oss längre igen.
Kulturmjölk existerar mejeriprodukt likt påverkats från mjölksyrabakterier. sådana finns överallt omkring oss samt t.o.m. vid kons spenar. Därför påverkas obehandlad mejeriprodukt snabbt mot smakförmåga samt konsistens från mjölksyrabakterier angående den ej pastöriseras. Mjölksyrabakterier finns från flera olika stöt var filmjölksaktiga samt yoghurtaktiga existerar numeriskt värde viktiga huvudtyper.
vid fackspråk kallas dem mesofila respektive termofila – d.v.s. bakterier vilket gillar enstaka medelhög temperatur alternativt ett upphöjd temperatur. Filmjölk uppstår alltså från mjölksyrabakterier tillsammans med ett förkärlek till ett halvhög temperatur, medan yoghurt istället blir resultatet då dem riktigt värmeälskande bakterierna varit inom farten. inom landet – ja läka Norden – baseras samtliga gammal syrade mjölkprodukter vid dem filmjölksaktiga bakterierna.
Enda undantaget existerar den inom sammanhanget udda varor Skyr vid Island. Orsaken existerar nog rent klimatrelaterad – inom vårt halvljumma klimat trivs helt enkelt dem filmjölksaktiga bakterierna, medan dem yoghurtaktiga finner detta alltför kallt samt ogästvänligt. Därför blir även dem svenska ostarna olik än Alpernas hårdostar.
Grynpipig textur – detta bör artikel enkelt samt praktiskt tycker svensken
En från ostens maximalt uppenbara kännetecken existerar dess textur.
Svensk mentalitet betonar ofta praktisk rationalitet före sofistikerad design. detta besitter även präglat den svenska synen vid enstaka osts textur, var den svenska urosten fanns grynpipig vid identisk sätt liksom flera från våra allra godaste svenska ostar än idag existerar detta. Texturen hos enstaka mejeriprodukt är kapabel alltså artikel rundpipig ( herrgård), grynpipig ( präst) alternativt tät ( cheddar).
Hemligheten på baksidan texturen handlar ifall hur osten existerar tillverkad. då man tillverkar mejeriprodukt tillsätter man lite mjölksyrabakterier liksom fullfölja för att mjölken existerar vid väg för att bli filmjölksaktig alternativt yoghurtaktig alternativt ett blandning däremellan. Sen tillsätter man löpning likt fullfölja för att mjölken skär sig samt delar upp sig inom ostmassa samt mjölkprotein.
ifall man formar samt pressar ett mejeriprodukt beneath vassle(vätske-)ytan får man sålunda småningom beneath ostens lagring stora hål fulla tillsammans med gas samt alltså ett rundpipig mejeriprodukt. angående man pressar osten inledningsvis efter för att man dränerat ifrån vasslen blir osten lite grynig inom strukturen samt då gas bildas beneath lagringen sipprar den ut genom hålrummen.
Resultatet blir ett grynpipig mejeriprodukt. detta existerar många enklare rent praktiskt för att utföra enstaka grynpipig mejeriprodukt än enstaka rundpipig samt detta existerar alltså enstaka spegling från den svenska synen vid praktisk rationalitet.
En tät mejeriprodukt görs, slutligen, genom för att man ursprunglig utför enstaka rundpipig mejeriprodukt samt sedan skär samt maler sönder den osten samt formar den enstaka gång mot.
Då blir hålrummen oregelbundna såsom inom ett kalkstensgrotta. Rundpipiga hårdostar finns detta gott angående ute inom Europa samt världen. dock grynpipiga hårdostar – detta existerar något alldeles unikt svenskt därför då liksom vid nåt enstaka undantag inom Finlands gamla svenskbygder. Prästost, Västerbottensost, Svecia, färskost, Wästgöta religiös byggnad existerar än idag goda modell vid enstaka stolt svensk paradgren.
Vasslen används mot mejeriprodukt – hushållningen tillsammans med knappa medel existerar en svenskt signum
Centralt på grund av enstaka hållbar tillväxt existerar för att ej kasta försvunnen något, utan för att ta tillvara allt ett råvara besitter för att ge.
då man framställer mejeriprodukt förmår man mjölken för att dela upp sig inom dels ostmassa samt dels mjölkprotein. inom industrimejeriernas tidig del av ett liv gavs vasslen ofta mot svin såsom gav fläsk. en annat sätt för att ta tillvara vasslen existerar för att nyttja den likt degvätska då man bakar bakverk. Man förmå även uttorkning vasslen mot vasslepulver samt ge likt foder mot såväl svin såsom kor – alternativt mot muskelbyggare vid gym.
Whey80 heter ett populär vara till den senare gruppen – en foder ej helt olikt detta såsom beneath namnet Pigfor säljs mot grisuppfödare. Båda besitter alltså mjölkprotein vilket enstaka betydelsefull ingrediens samt ’whey’ existerar detta engelska namnet vid vassle.
Men man förmå även utföra annat tillsammans med vasslen. ifall man varsamt värmer den mot 85 °C samt tillsätter lite citronsyra får man enstaka fräsch ostmassa inom sitt ystkar.
Den förmå man fånga upp samt antingen salta alternativt sockra samt sedan förtära vilket färskost. vid svenska heter den osten vällost var förledet syftar vid mjölkprotein. vid italienska heter den ricotta (som betyder ”återuppkokt”), dock oss existerar ju inom landet samt talar ifall ett svensk kulturtradition, därför detta existerar tydligt för att osten heter vällost här!
Med alternativt utan uttag från vällosten förmå man koka vasslen beneath utdragen tidsperiod därför för att nästan all vätska försvinner.
Vasslen blir allt mörkare samt mer trögflytande beneath processen samt man måste vakta den noga därför för att den ej bränner fast inom kastrullen. möjligen tillsätter man lite grädde samt vetemjöl alldeles inom slutet samt sålunda fyller år man den bruna gröten inom enstaka form eller gestalt samt låter den svalna. Då besitter man gjort mese vid hantverksvis. då industrin fullfölja identisk sak blir resultatet mesost.
Messmör existerar enstaka liknande vara dock äger enstaka sektion ytterligare tillsatser inom sig. Framförallt getvassle tas tillvara vid detta sätt, dock även kovassle. Mesens svenska högborg finns inom Jämtland, dock även inom övriga traditionell getbygder liksom Härjedalen, Medelpad, Ångermanland, Hälsingland, Dalarna, Värmland samt Dalsland. Mesost existerar ett levande tradition inom Norge även, dock existerar inom övrigt frånvarande ifrån ostkulturen inom andra länder.
Fyra distinkta årstider vilket skapar säsongsvariationer samt säsongsvaror
Kor, getter samt får mjölkar då dem fått ungar.
Idag finns ny komjölk för att tillgå kurera året angående, dock inom äldre tider fick korna ständigt sina kalvar vid våren samtidigt likt ufodringen plats dålig. Därför kunde korna vandra inom sin beneath delar från året. Då fanns ingen mejeriprodukt för att ett fåtal. på grund av getter samt får existerar detta oftast därför än idag. dock mjölken skiljer sig även smakmässigt åt mellan olika årstider.
då gräset börjar spira vid våren blir smaken färskt blommig – samt äter korna ramslök sålunda smakar även mejeriprodukt samt fett från lök! detta fanns en jätteproblem på grund av mejerierna vid Gotland samt Öland beneath inledande halvan från talet. Idag skulle detta bara ses likt ett kvalitetsindikator samt något väldigt exklusivt. Löksmör utan några tillsatser alls – direkt ifrån naturen!
detta du! Alltnog. Mjölkens varierande passage samt mjölkens smakvariationer äger båda bidragit mot för att vissa slags ostar ej funnits för att tillgå alternativt ej funnits för att tillgå vid identisk sätt beneath all året. detta rör sig alltså ej ifall dåliga mejerister alternativt dålig produktionsplanering vid mejerierna. detta rör sig tvärtom ifall en särskilt ömsint värnande ifall enstaka standard hos enstaka älskad vara.
Julmust dricker oss bara numeriskt värde gånger ifall året. Då älskar oss den. ifall den fanns för att ett fåtal varenda ljus året ifall överallt – då skulle den sannolikt ej smaka hälften därför gott likt den idag fullfölja då längtan samt förväntan även kryddar smakupplevelsen!
Förrådskultur ger upphov mot lagring samt därmed förädling samt mervärde
En från den svenska mat- samt dryckeskulturens maximalt framträdande nestorer existerar tveklöst Carl-Jan Granqvist.
inom sin samtal angående den svenska matens kännetecken framhåller han ofta för att oss äger ett förrådskultur samt detta då delvis inom motsats mot södra Europa. på denna plats inom norr går detta ej för att skörda citrusfrukter inom januari. Ville man äga föda vid bordet vid vintern denna plats inom land plats man helt enkelt tvungen för att producera en överskott beneath sommarhalvåret samt sedan lagra enstaka sektion från detta vid en alternativt annat sätt.
mejeriprodukt existerar en från dessa sätt – på grund av mejeriprodukt existerar ju helt enkelt konserverad mejeriprodukt. samt citrongul hårdost existerar normalt lagrad minimalt 3 månader, dock ofta både 6, 12, 18 alternativt 24 även. Korna kalvade vid våren samt därmed kom den inledande mjölken även då. Vanligt fanns för att man ystade vid försommaren samt lagrade osten fram mot jul – på grund av mejeriprodukt plats inom gamla tider ett lyxvara likt lämpade sig alldeles utmärkt nära julfirandet.
dock olikt en knäckebröd vilket förvisso går för att lagra länge utan för att detta förfars således vinner ju hårdosten inom standard vid för att lagras. från förrådets nödtorft äger alltså uppkommit en viktigt redskap till förädling samt mervärdesskapande!
Koraserna inom landet existerar något som har fått en viss form eller struktur från naturen samt från kulturen
Precis liksom hundar tillhör kor olika raser.
inom landet idag domineras mjölksektorn totalt från Svensk Holstein (svart-vit ko) respektive Svensk Rödbrokig boskap (SRB). Holsteinkon finns inom land eftersom Holstein fanns inflytelserik inom mejeriteknologins tillväxt nära mitten från talet. Då föll detta sig naturligt för att ej enbart importera kunnande, utrustning samt mejerskor därifrån – utan även titta ifall korasen fanns enstaka sektion från detta Holsteinska undret.
SRB-kon existerar ett nötboskap likt ursprungligen formats från den kulturmiljö vilket finns inom södra samt mellersta landet. Då kallades den rödkulla samt några sådana äldre kor finns även kvar. dock nya tider ställde nya krav samt från rödkullan blev RSB samt sålunda småningom SRB – enstaka modern, högmjölkande nötboskap tillsammans med djupa rötter ned inom den svenska kulturhistoriska myllan.
Men detta finns även andra raser.
Jerseyko existerar enstaka, Simmenthal – även på grund av mjölkproduktion – existerar ett ytterligare. på grund av köttproduktion används även Charolais ofta. inom Norrland finns fjällkon – alternativt angående man således önskar – Svensk Kullig boskap (SKB). en par andel från Sveriges samtliga kor existerar fjällkor – vita tillsammans med karaktäristiskt mörk mule samt svarta örsnibbar. dock sålunda finns även äldre raser – raser vilket ej förädlats lika hårt samt intensivt vilket dem övriga.
sådana äldre raser (lantraser samt kulturraser) inkluderar inom land Vänekon, Ringamålakon, Skånsk skarlakansröd, Rödkulla, Fjällnära nötboskap, Bohuskulla Ofta existerar dessa kor mindre inom växten än dem moderna korna. dem ser även speciell ut samt deras mejeriprodukt smakar olik. Ofta producerar dem många mindre mejeriprodukt, dock även mejeriprodukt tillsammans med högre fetthalt samt enstaka smakintensitet såsom går utöver den industriellt hanterade mjölken.
Självklart existerar detta enstaka standard även ifall mjölken används till ostframställning. Vet ni vilken koras vilket gett mjölken mot din favoritost?
Kornas föda påverkar mjölkens smakupplevelse, vilket påverkar ostens smak
Kor betar gärna växttäcke. vid vintern äter dem hö alternativt ensilerat hö – ibland en slags mellanting inom form eller gestalt från hösilage.
Mjölkens smakförmåga påverkas markant från fodrets sammansättning. dock kor får även kraftfoder till för att växa fort samt producera vid höjdpunkt. Sådant foder är kapabel utgöras från spannmål, rapskakor alternativt sojaprotein. Även denna sektion från kosten påverkar således uppenbart mjölkens smakförmåga – samt kons liv samt leverne även inom vidare fras. inom landet går varenda kor – dock ej varenda tjurar – utomhus vid somrarna – längre period inom södra land än inom norra landet.
Skillnaderna handlar därför tydligt ifall klimatskillnader. dock kor måste ej förtära kraftfoder. dem kunna leva alldeles utmärkt utan, dock mjölkar då även mindre samt får enstaka ytterligare smakförmåga vid mjölken. vid Ängavallens gård inom Vellinge får korna inget kraftfoder alls samt från mjölken görs även ett hel sektion mejeriprodukt – ett mejeriprodukt vars smakförmåga därför tydligare kopplar mot platsen än annars.
Ostens yta plats enstaka gång inom tiden motsvarigheten mot kinesernas lyckokakor
Det kunna tyckas artikel ett självklarhet idag för att mejeriprodukt blir mot inom enstaka tillverkningsprocess likt ett ostmästare håller sitt vakande synorgan ovan.
sålunda besitter detta även varit inom långa tider även ifall processindustrins automation samt storskalighet tilltagit tillsammans år. dock detta fanns enstaka tidsperiod då vare sig tillverkning alternativt ostmästare stod inom fokus. för tillfället talar oss angående decennierna kring Yrkesmannen benämndes då ännu osttryckare samt professionen utövades inom en på grund av syftet eller målet utrustat osttryckeri.
Ostmästarens föregångare fanns alltså ett slags livsmedelsgrafiker – alternativt vid modernare svenska – ett livsmedelslayoutare. på grund av nära den på denna plats tiden fanns text ännu enstaka ren lyxvara liksom enbart tillverkades till grabb. Den inledande pappersmaskinen inom landet startades likt vän inom skånska Klippan. Därför letade man ständigt efter andra ytor för att trycka budskap likt behövde förmedlas mot ett bredare publik.
Osten, liksom ju åts nära särskilt festliga tillfällen, utgjorde just enstaka sådan tryckyta. kalenderår besökte den vittbereste Michael Heberer von Bretten land samt beskrev sin utflykt inom den kalenderår publicerade boken Aegyptiaca servitus. han berömmer inom boken maten inom dem svenska prästgårdarna samt nämner särskilt dem stora ostarna inom Småland samt Östergötland. vid prästosten denne åt inom ett prästgård inom Östergötland stod detta inpräntat vid latin för att ”Denna mejeriprodukt kommer icke vid bordet angående detta ej existerar fest”.
Ost=Fest
Visst hör osten hemma ej bara vid frukostbordet utan även då detta blir fest.
Lite mejeriprodukt mot sillen existerar ju en måste samt ett ostbricka tillsammans med lämpliga tilltugg samt ädla drycker brukar producera förtrollade ögon hos dem flesta gäster. dock även historiskt äger osten haft tillsammans fest för att utföra. Prästostarna tillverkades vilket ett sektion från tiondebetalning mot kyrkan samt avsågs normalt ätas upp från prästen samt hans släkt inom juletid.
Julen existerar ju även än inom ljus nära sidan från grisens fest även ostens. dock även själva tillfället då prästosten ystades plats en situation mot fest. Ystagänge kallades detta inom Småland samt södra Östergötland. Bygdens kvinnor tog tillsammans med sig färskmjölk, dock även plockor från småostar vilket skulle ingå inom den stora prästost man idag skulle ysta tillsammans. samt då ystningen fanns ovan blev detta fest inom prästgården.
Då dök kavaljererna upp iklädda ”stickade livstycken från sämskat skinn, laskade bockskinnsbyxor samt brokiga strumpband tillsammans mångfärgade tofsar nära knäspannet. dem voro Theocriti herdar tillsammans med lena sicilianska språng”, menade Samuel Ödmann inom ett detaljer ifrån talets mitt. Kvinnorna då? – Jo, detta fanns sålunda tydligt även undersköna inom sina lätta vita linnen, bälte, krage samt silverspänne.
Ja, ”lättare klädde samlades inte någonsin Arkadiens herdinnor mot sina ringdanser”, fortsätter Ödmann. inom östgötska Frinnaryd, utanför Tranås, samlas man än idag mot ystagänge ett gång varenda höst sedan detta tidiga talet. inom hembygdsföreningens regi ystar man tillsammans flera mindre ostar dock man ystar även enstaka massiv mejeriprodukt vid 5 kg. Den används sedan vid julmarknaden då dem övriga ostarna även säljs.
inom någon fras existerar detta alltså enstaka fortsättning vid den långa traditionen tillsammans med prästostystande inom regionen.
På Gotland fanns S:t Gertrudsdagen, den 17 mars, ett fest på grund av osten. Man gick tidigt inom sovmöbel denna dygn inom hopp angående för att detta skulle förmå korna för att villigt anlända bostad ifall kvällarna sedan dem släppts ut till våren samt till för att man skulle erhålla många mejeriprodukt samt god mejeriprodukt.
Man åt även mejeriprodukt vid S:t Gertrudsdagen, mejeriprodukt vilket lagrats sedan sommaren. S:t Gertrudsdagen fanns alltså enstaka föregångare mot våra dagars kosläpp!
Krydda osten på grund av för att dölja ett obehaglig smak
Att tillsätta smakförstärkare mot enstaka mejeriprodukt existerar en trevligt sätt för att påverka ostens smakupplevelse tillsammans med andra medel existerar ystningsteknologi alternativt mjölkkvalitet.
Vanligtvis existerar detta kummin samt kryddnejlikor likt används på grund av skildring från kryddost inom land. inom gamla tider fanns detta oftast skummjölksostarna samt dem kvartsfeta ostarna vilket kryddades – samt för att kummin därvidlag användes handlade således tydligt ifall för att detta plats ett smakförstärkare tillsammans angenäm smakupplevelse, dock även ett smakförstärkare såsom odlades vid hemmaplan samt därmed fanns prisvärd.
samt detta fanns ingen slump för att ostarna kryddades. Utan kryddor smakade vissa från dessa magra ostar nog helt enkelt ej således gott samt kryddorna fanns en sätt för att dölja ett mindre angenäm smakförmåga helt enkelt. dock således fanns detta sålunda uppenbart dem liksom även verkligen gjorde enstaka bildkonst från kryddosten. Ålberga kumminost ifrån östra Sörmland fanns enstaka sådan.
Stig Wilton samt Ernst Nathorst-Böös kommenterar Ålbergaosten inom sin lärobok Om ost ifrån således för att ”varje äkta älskare från kumminost torde djupt beklaga för att denna standardisering även tagit död vid den berömda Ålbergaosten säkerligen världens förnämligaste kumminost, skarlakansröd utanpå, mörkt citrongul inuti tillsammans med rikligt tillsammans med kummin samt nejlikor samt ett oförliknelig lukt samt smak.” Den enda industriellt framställda kryddosten idag tillverkas vid Boxholms mejeri.
Processteknologins svenska föregångare inom mjölkseparation
Att tillverka mejeriprodukt existerar för att genomföra en flertal kemitekniska enhetsoperationer tillsammans mejeriprodukt liksom råvara samt mejeriprodukt såsom slutprodukt.
ifall man tänker industriellt önskar man avgöra vilken fetthalt osten bör erhålla samt inom detta syftet separerar man mjölkråvaran inom grädde samt skummjölk, var den senare idag innehåller 0,1 % fett medan mjölkråvaran varierar inom spannet 3,6–4,2 % fett. Efter separationen blandar man skummjölk tillsammans lagom många grädde mot den fetthalt man önskar äga samt ystar sedan vid den mjölken.
elementär till för att detta bör artikel möjligt existerar alltså för att separationen är kapabel ske vid en snabbt samt enkelt sätt. dock för att skilja grädde ifrån skummjölk inom enstaka ifrån start homogen mejeriprodukt existerar ej därför enkel. tid introducerade Per Ulrik Gussander ett förbättrad bunkmetod tillsammans vidsträckta mjölkbunkar var man hällde mjölken inom samt därför fick mjölken stå varmt samt separera.
Grädden flöt upp mot toppen, dock mjölken påverkades även från värmen beneath processen samt processen fordrade många stora ytor. Därför plats Johan Gustaf Swartz s.k. ismetod enstaka revolution då den kom. Istället till vidsträckta flaska inom värme använde denne höga flaska inom iskyla samt alltjämt tillsammans med resultatet för att grädden flöt upp mot toppen. dock detta plats ursprunglig tillsammans separatorns kommersialisering signerad ursprunglig samt främst Gustaf dem Laval inom slutet från talet samt efter inköpet från en patent till en ännu effektivare inkråm inom separatorn – detta s.k.
alfa-patentet ifrån tyske uppfinnaren Clemens von Bechtolsheim – såsom separationen blev både snabb samt lätt. inom mitten från talet ägde segertåget ovan världen börjat. Separationen tillsammans med separator blev även många mer produktiv än tillsammans bunkmetoderna. tillsammans Gussanders samt Swartz metoder ägde skummjölkens fetthalt legat vid möjligen 0,5–1,0 %, dock den sänktes alltså för tillfället inom en stöt mot 0,1 %.
till ett mejerisektor liksom mot massiv sektion ägde smörexport inom fokus plats detta goda nyheter. till sidoproduktionen från skummjölksost innebar detta enstaka katastrof då den tidigare fullt ätliga skummjölksosten ystad vid möjligen 0,8 % fetthalt idag ystades vid 0,1 % fetthalt samt gav ett mejeriprodukt såsom helt enkelt ingen ville ha.
Ibland blir kor sjuka, noggrann vilket människor.
vid talet florerade tuberkulos flitigt bland korna. för att förtära mejeriprodukt ifrån enstaka nötboskap tillsammans tuberkulos innebar enstaka viss fara. dock detta fanns sålunda tydligt även andra sjukdomar vilket kunde spridas tillsammans med mjölken samt allrahelst likt kylmöjligheterna ej fanns således goda samt några obrutna kylkedjor ännu långt ifrån fanns uppfunna.
en sätt för att utveckla mjölkens standard ur hälsoperspektiv blev introduktionen från pastöriseringsprocessen, varvid mjölken snabbt hettades upp mot ett bit ovan 70 °C till för att sedan kylas ned igen. inom start från talet började teknologin slå igenom, dock detta fanns ursprunglig tillsammans med den nya Mejeristadgan kalenderår liksom pastörisering blev en tvång vid mejerierna.
Samtidigt vidtog man ett massa andra åtgärder till en ökat hygientänk.
Idag besitter landet numeriskt värde världsföretag tillsammans bäring vid mejeriprodukt. AlfaLaval tillverkar alltjämt separatorer på grund av mejeriprodukt samt existerar världsledande vid detta liksom vid många annat processteknologi kring värmeväxling samt pastörisering. DeLaval existerar världsledande inom mjölkningsutrustning.
land äger länge varit samt existerar enstaka tekniskt inflytelserik nation samt detta gäller alltså även inom högsta grad vid ostens område!
Mejeriskolor etableras från enstaka kraftfull svensk stat såsom månar angående fabriksmässig utveckling
När mjölkhushållningen skulle börja organiseras spelade Hushållningssällskapen inom dem olika länen enstaka huvud roll. dock detta fanns ursprunglig då staten vid allvar engagerade sig inom frågan likt detta tog sann hastighet.
kalenderår inrättades numeriskt värde statliga mejeriskolor var kurs från mejerskor påbörjades. Dessa förlades mot Ultuna (Uppsala) samt Berg-qwara (Växjö). Senare tillkom flera fler mejeriskolor runt angående inom landet inom olika regionala initiativ, såväl såsom statliga. tillsammans med likt maximalt mejerier inom landet krävdes många utbildad arbetskraft. varenda mejeri ägde inom normalfallet minimalt tre anställda.
tid startade den högre mejeriutbildningen inom land inom Ultuna samt Alnarp samt ifrån koncentrerades denna mot detta statliga mejeriinstitutet inom Alnarp utanför skogsdunge. Den högre mejeriutbildningens tillkomst markerar även starten vid mejeriernas maskuliniseringsprocess.
Ost – talets feministiska hightechindustri
Vid tiden på grund av industrialismens genombrott beneath andra halvan från talet fanns detta normalt män likt fick aktivitet inom dem framväxande industrierna.
Kvinnans roll plats nån annanstans. dock mejerierna fanns en undantag. Råvaran mejeriprodukt uppfattades likt kvinnlig samt därför plats detta även inom normalfallet ett kvinnlig syssla för att jobba vid en mejeri. dock då handlade detta ej alls bara ifall för att ta ifall grabb ifall mjölken, utan lika många angående för att hålla ett ångpanna samt ångmaskin igång samt säkerställa för att kärning samt ystning gick vilket planerat.
Mejeriet plats ett fullfjädrad processindustri, ifall än liten. samt kvinnorna bevisade tillsammans eftertryck för att processtekniska färdigheter ej äger tillsammans med könet för att utföra. tillsammans tiden fick även männen upp ögonen på grund av mejeriindustrin liksom ett spännande industrigren. Högre träning inom mejeriteknologi startades nära Alnarp inom Skåne samt yrket genomgick enstaka maskuliniseringsprocess, vilket förra miljöministern Lena Sommestad(S) – idag landshövding inom Hallands län – äger närmare beskrivit inom sin doktorsavhandling Från mejerska mot mejerist.
Mejerskorna ägde kring sekelskiftet stora påsliknande huvudbonader likt väldigt klart signalerade deras arbete. då mejeristerna tog ovan kom mejeristmössan tillsammans med skärm, ljus höjd samt stormtrens snart fram såsom en kännetecken. vid dagens gårdsmejerier sker många spännande utvecklingsarbete. Visst finns detta några riktigt duktiga manliga gårdsmejerister, dock detta stora flertalet existerar faktiskt kvinnor.
oss existerar alltså mitt uppe inom omvändningen från den process Sommestad beskrev. detta börjar bli upphöjd tidsperiod för att åter fatta pennan samt notera ifall gårdsmejeriernas framväxt samt den därpå nästa feminiseringsprocessen!
Ostnamnen
Ostnamnen existerar viktiga kulturbärare – ja möjligen t.o.m. viktigare än recepten liksom liknande. detta finns flera spännande modell vid detta ifrån kontinenten.
Brie fanns enstaka uppskattad mejeriprodukt sedan gammalt, dock blev vitmögelost inledningsvis efter inledande världskriget. engelsk ost plats ett från Daniel Defoe vid talet högt skattad mejeriprodukt, dock då plats detta enstaka hårdost – ej grönskimrande såsom idag. samt denna plats hemma besitter Koggosten fötts samt dött en antal gånger samt varenda gång äger osten blivit lite speciell, dock fortsatt för att locka mot inköp.
Därför existerar kunskapen angående historiska ostnamn betydelsefull samt rymmer inom sin ett tillfälle mot återskapande från historiska ostsorter, även angående receptet ej längre existerar känt alternativt möjligt för att tillämpa.
Genom för att analysera annonser samt priskuranter ifrån andra halvan från talet äger detta varit möjligt för att utföra nästa sammanställning från svenska ostnamn:
Ost vars identitet utgår ifrån en särskilt mejeri (i bokstavsordning)
| Baldersnäs Sötmjölks-Ost | Gudhems Ost | Svaneberga Sötmjölks-Ost |
| Björnbo Fetost | Gudhems sötmjölksost | Trollebergs Sötmjölks-ost |
| Boxholms gräddost | Hofgårdens varmost | Tvings Prest-Ost |
| Boxnäs ost | Jula ost | Vadsboost=Västgöta sötmjölksost=Småpipig herrgårdsost |
| Burträsk-ost | Jäthsbergs Prest-ost | Vartofta Grädd-Ost |
| Båstad-ost | Jäthsbergs Sötmjölks-Ost | Wartofta Sötmjölksost |
| Halffet Båstad-ost | Lyckås’ Aptit-ost | Vartorps Prest-Ost |
| Claestorps Sötmjölks-Ost | Redberga Grädd-Ost | Vartoftaost |
| Djufarps Sötmjölks-ost | Redbergaost | Wretens ost |
| Elleholms Sötmjölks-ost | Skogsbergs pipiga | Ålberga kumminost |
| Flosta Fetost | Stockumla-ost | Österängs Sötost |
| Grefve Mörners välkända Gräddost | Storebergs Grädd-Ost | Österängs-Ost |
Ost vars identitet utgår ifrån en visst landskap (i bokstavsordning)
| Nerikes ost | Smålands Prest-Ost | Westgöta Herrgårdsost |
| Skånsk pipig Sötmjölksost | Södermanlands ost | Westmanlands Sötmjölks-ost |
| Skånsk Skum-ost | Wermlands skogsbetesost | Westmanlandsost |
| Skånsk Sommar-Sötmjölksost | Wermlands Sötost | Östgöta Sötmjölks-Ost |
| Skånsk Sötmjölks-Ost | Vesterbottens Grädd-Ost | Östgöta-Ost |
| Smålands Kummin-Ost | Vestgöta Grädd-Ost |
Allsvenska ostsorter
Hushålls-Ost, Herrgårdsost
Imitationsost (ordnade efter originalostens begynnelsebokstav)
| Blombergs Cheddar-Ost | Hjelmsäter Stilton |
| Köhlby Cheddarost | Stockumla Stilton |
| Skånsk cheddar ost | |
| Stockholms Cheddar-Ost | |
| Stora Hofs cheddar ost | |
| Svalöfs Cheddar-Ost | |
| Svensk Schweizer-Ost | |
| Westerstads Cheddarost | |
| Vestgötha Cheddar-Ost | |
| Östgöta Hushålls-Cheddar-ost | |
| Östgötha Cheddar-Ost |
Exportera detta såsom exportmarknaden önskar ha
Om man existerar duktig vid något ligger detta nära mot hands för att man även önskar informera angående detta till andra samt låta andra ett fåtal chansen för att njuta från ens skicklighet.
Den svenska mejerinäringens inledande guldålder inföll tillsammans början beneath talet samt några decennier vidare. Då satsade man inom södra halvan från landet allt vid för att producera fett till export mot inom inledande grabb England. Satsningen fanns oerhört lyckad. en logiskt nästa steg fanns således uppenbart för att även börja sälja utomlands mejeriprodukt. Stockumlaosten ägde redan funnit vägen mot England, dock då man idag skulle öka skalan vid exporten menade statens instruktör inom mejeriskötsel, Gustaf Liljhagen, för att nyckeln mot succé nedsänkt inom standardisering, d.v.s.
för att man skulle satsa vid några ett fåtal ostsorter. Tre ostsorter skulle räcka menade Liljhagen; Herrgårdsost, Norrlands fetost samt Cheddarost. Herrgårdsosten skulle bli Sveriges nationalost samt vilket sådan skulle den även behärska exporteras. Norrlands fetost (ett annat namn på grund av Västerbottensosten) plats ämnad till den inhemska marknaden, sedan såväl spanjorer samt engelsmän ej demonstrerat sig existera ”beundrare från vass samt amper ost”.
Cheddarosten, slutligen, fanns den perfekta exportosten. Tillverkningen från Cheddarost lokaliserades såsom ett resultat från denna plan främst mot Västsverige tillsammans med Skåne inom söder samt Lidköping inom nordost. dock ostexporten blev ej nån framgångssaga för tillfället inom tidigt tal.
Under talet skedde ett omsvängning inom landet vilket gällde mejeriproduktionen. ifrån för att fett varit fokus skedde härefter tillväxten framförallt vid ostområdet.
Den inhemska konsumtionen ökade snabbt, dock svensk mejeriprodukt började även exporteras mot nya marknader. Libanon, Syrien samt Algeriet fanns några marknader på grund av svensk mejeriprodukt beneath talet.
Under talet exporterades enstaka avgörande mängd svensk mejeriprodukt mot bl.a. Ryssland. enstaka ytterligare exportmarknad på grund av svensk mejeriprodukt besitter ständigt varit USA:s svenskbygder, var osten till utvandrade svenskar minner ifall traditioner samt smaker ifrån hemlandet.
Den svenska rationalismen utrotade nästan småysterierna – dock idag existerar dem tillbaka
Mejeriernas antal växte snabbt mot sig ifrån talet samt vidare samt fanns inom landet såsom totalitet mejerier, enstaka siffra vilket sedan peakade vid tid då den svenska smörexporten stod inom sitt absoluta zenit.
Efter ett svacka nådde man siffran kalenderår tillsammans med början vid talet inleddes ett strukturrationalisering inom ett omfattning vilket ingen ytterligare bransch inom land nånsin gått igenom. Införandet från nya hygienregler kalenderår inom struktur från Mejeristadgan, vilket bl.a. ställde krav vid pastörisering från all mejerimjölk innebar även slutet vid den småskaliga hemystningen vid komjölk.
Mejeriföretag slogs samman vid en lösare alternativt mer hårt sätt genom mejeriförbund samt inom fusioner. Siktet plats inställt vid fem storregionala företag inom landet. inom slutet från talet ändrades visionen mot för att gälla skapandet från en enda mejeriföretag inom bota landet – Ettföretaget. Den visionen övergavs inom slutet från talet samt idag finns trots allt ett handfull stora mejeriföretag kvar inom land.
Antalet ysterier inom fabriksmässig skal existerar idag knappt tio.
Gårdsmejerier började anläggas från aktörer liksom tyckte för att strukturrationaliseringen gick på grund av långt alternativt inom samtliga fall gav oönskade effekter inom struktur från minskad diversitet. dem inledande moderna gårdsmejerierna inom södra land startades beneath inledande halvan från talet samt detta gällde såväl mejerier vilket arbetade tillsammans ko-, likt tillsammans får- samt mjölk från getter.
Allra ursprunglig ut plats Nordsjö gårdsmejeri utanför Motala kalenderår idag ägde närmare 50 tid förflutit sedan den gamla tidens hemystning upphört samt flera handlag samt självklara kunskaper ägde försvunnit. dem nya gårdsmejeristerna ägde därför en ganska lugnt förhållande mot sin personlig saga – enstaka saga vilket man nog flera gånger helt enkelt ej heller kände mot. Detta fanns nog enstaka nödvändig orsak på baksidan för att flera nya gårdsmejerier snarare satsade vid dessertostar tillsammans mindre historisk stabilisering eller fastsättning inom den svenska kulturen än vid gamla hårdostar.
Intresset till dem senare äger framförallt kommit senaste decenniet. inom Jämtland fanns ständigt sidled tillsammans industrimejerierna mindre osttillverkare tillsammans med mjölk från getter vilket råvara. dock även dessa fick enstaka nytändning samt tillväxt ifrån talet. Idag finns uppemot gårdsmejerier inom land var den absoluta majoriteten besitter mejeriprodukt likt huvudprodukt. Flertalet använder komjölk, flera mjölk från getter, några fårmjölk, vissa flera från dessa, en buffelmjölk samt en älgmjölk.
Även renmjölk äger historiskt använts, dock förefaller ej användas inom nuläget.
Affinörerna – enstaka bransch inom tillväxt på grund av diversifiering inom produktionsledets slut
Att lagra alternativt ej äger ständigt varit ett knäckfråga på grund av osttillverkarna. Före mitten från talet ansvarade varenda mejeriföretag – samt därmed inom praktiken ofta varenda mejeri – självt på grund av lagringen från dem framställda ostarna.
Visst kunde lagret både existera större samt mindre, dock detta ägde tydlig ständigt enstaka begränsad kapacitet. Detta förstod självklart även handlarna liksom emellanåt inom detta längsta avstod ifrån för att köpa mejeriprodukt således för att mejeriet fick bekymmer tillsammans med fulla lager samt därmed tvingades sänka priset vid mejeriprodukt. Detta taskspel ville mejerierna självklart undvika undan.
Därför bildade man enstaka gemensam ostlagerförening, såsom inom start från talet döptes ifall mot RiksOst. Organisationen ägde mot övning för att bygga samt driva större gemensamma ostlager – alternativt ostnederlag likt detta heter vid fackspråk – samt för att sälja osten vidare mot handlarna. Fast nåt kommersiellt nederlag för att bygga samt driva nederlag plats detta knappast – tvärtom – detta plats en anvisning vid framgång!
tillsammans en samlat grepp ovan lagring samt leverans kunde även fokus läggas vid för att förbättra lagringen liksom yrke. dock monopolsituationen ägde även ett baksida. Den drev vid standardisering samt RiksOsts vd menade inom start från talet för att landet ägde på grund av flera ostsorter. flera fanns dem, dock detta faktum fanns ju även en värde inom konsumentledet – en värde såsom RiksOst alltså ägde svårt för att förstå.
Efter beslutet ifall Sveriges EU-inträde avvecklades RiksOst inom mitten från talet samt dem återstående mejeriföretagen blev idag själva ansvariga på grund av lagring samt transport från osten. dock sidled tillsammans med detta började även andra aktörer titta möjligheter tillsammans lagringen – alternativt angående man sålunda önskar affineringen – från mejeriprodukt. inom västgötska artikel ägde Sivan sedan börjat köpa goda ostar till för att affinera samt smakutveckla inom sitt bilparkering samt sedan sälja vid torget.
Ja, egentligen fortsatte denna bara var hennes mor slutade. Sivan visste vad denna gjorde samt vann tillsammans år nationell uppmärksamhet på grund av sin spännande affärsidé. Falbygdens mejeriprodukt tog ovan en från RiksOsts gamla lager inom Falköping samt affinerar var dem svenska klassiska ostarna nära sidan från för att agera grossist till importerade ostar. Efter nedläggningen från Borgholms mejeri vid Öland bildades Ölandsost till för att driva affineringen från Hushållsost vidare samt även en antal osthandlare vid olika ställen inom landet markerar sin yrke genom för att även själva affinera Prästost alternativt Herrgårdsost.
Den fabriksrelaterade logiken säger för att detta existerar smart för att utföra allt inom massiv skal, dock givetvis existerar detta även smart för att behärska peka vid enstaka diversitet inom kontakten tillsammans med konsumenter likt ständigt existerar nyfikna vid nåt nytt.
Gårdsmejerierna tar fasta vid detta senare – vid mångfaldens värde samt fullfölja små serier från skräddarsydda varor. Industrimejerierna tar än således länge främst fasta vid detta förra – för att utföra stora serier standardprodukter vid en ekonomiskt många rationellt sätt. dock bör man existera smart bör man tillverka bulk samt diversifiera därför sent liksom möjligt inom värdekedjan. samt affineringen kunna verkligen skapa ifall ett mejeriprodukt totalt genom dem betingelser såsom väljs.
Därför existerar detta sannolikt för att affineringens innebörd samt synen vid affineringen liksom ett personlig bransch kommer för att öka framöver.
Invandrarna såsom påverkade samt påverkar den svenska ostkulturen
Att driva tillväxt handlar nästan ständigt ifall för att snegla vid vilket andra gjort samt utför – för att motivera samt inspireras. detta existerar alltså enstaka något som fungerar i två riktningar process.
Man tar intryck från något samt någon, försöker egen, skarvar samt lägger mot samt blir egen iakttagen från någon ytterligare liksom inspireras samt utvecklar vidare. vid detta sättet existerar detta både precis för att yttra för att den svenska ostkulturen besitter flera influenser ifrån andra länder, dock även för att den verkligen existerar svenskt eftersom den slagit rötter samt utvecklats denna plats.
dock utan invandrarna ägde den alltså ej varit vad den existerar. då munkarna kom mot land vid talet tog dem tillsammans sig kunskaperna ifall ystning tillsammans med löpning mot land. detaljerad hur detta gick mot då dem ystade, vilken slags mejeriprodukt dem tillverkade, hur dem lagrade den samt hur samt vem vilket åt den – detta kommer oss inte någonsin för att ett fåtal reda vid.
dock man förmå väl föreställa sig för att detta mot ett start plats munkarna själva vilket åt den egenframställda osten. möjligen inbjöd dem nån kyrkoherde alternativt nån ytterligare gäst inom klostret. Munkarna plats högt aktade personer inom samhället samt då liksom idag tenderar flera från oss för att existera nyfikna vid vad dem vilket står högt inom rang utför. detta plats nog därför såsom löpeosten slog igenom vid bred front.
En invandrare vilket oss vet många mer angående existerar den schweiziske man likt godsägaren vid Marsvinsholms slott norr ifall Ystad – Eric Ruuth – anställde kalenderår detta fanns mot ett position vilket osttryckare denne rekryterades – Pierre Nicolas ni Bath, liksom egen kom ifrån Gruyère-distriktet.
vid Marsvinsholm satte han igång för att ysta ett rundpipig mejeriprodukt liksom blev känd likt Ruuthens mejeriprodukt samt likt snart gick en segertåg ovan landet samt började tillverkas inom såväl Väster- likt Östergötland – enstaka ostsort liksom än idag lever vidare, dock idag beneath namnet Herrgård.
Från Holland mot Gotland invandrade Paul Wewer inom slutet från talet samt bosatte sig inom Eksta vid sydvästra ön.
var började denne ysta mejeriprodukt samt lärde även upp andra. ifrån Holland kom även andra invandrare samt förde tillsammans sig kunskaper angående mjölkhushållning samt ystning. Innan termen mejeri lånades in mot svenskan tid kallades vanligtvis denna inrättning till holländeri, såvida ej osttillverkning enbart plats målet – då plats detta en osttryckeri istället.
En ytterligare invandrare plats mejerskan Leonora Mortensen, ifrån nordtyska mejerimeckat Holstein.
denna bröt upp ifrån hembygden samt flyttade tid mot den från greve Hugo David Hamilton nyanlagda gården Österäng tillsammans tillhörande gårdsmejeri inom Forshems socken inom Västergötland. var drev denna ostutveckling samt något som har fått en viss form eller struktur den grynpipiga Österängsosten, likt snabbt blev populär samt sederna blev ett föregångare mot Västerbottensosten.
När holländaren Hanz dem Waard flyttade mot Jokkmokk bidrog denne även mot för att lyfta den svenska ostkulturen.
nära campingen byggde han en gårdsmejeri samt började tillverka Skabramost. Idag fortsätter tillverkningen inom ytterligare regi, dock Skabramosten äger nått nationellt erkännande.
Sedan några tid igen besitter den svenska ostkulturen fått ett färsk vitamininjektion från familjen Godeh vilket flyttade tillsammans med sig sina familjetraditioner kring ystning ifrån palestinska Nablus mot malm var man numera driver sitt mejeri.
Ostens form eller gestalt existerar enstaka historia angående vem liksom tillverkade osten
Är varenda ”riktiga” hårdostar stora samt runda?
detta existerar enkel för att bringas för att tro detta, tillsammans med tanke vid för att detta gäller på grund av såväl Svecia, liksom på grund av Herrgård, Grevé, kyrkoherde samt Västerbottensost. dock nej, detta existerar ej sålunda. till sen finns ju Hushållsosten vilket ej alls liknar dem övriga, dock likt förvisso liknar färskost mot formen – enstaka upphöjd cylindrisk mejeriprodukt vid 1 alternativt 2 kg istället på grund av möjligen 15 kg vid detta stora osthjulen.
samt således finns filéostar vilket Storsjö, Billinge samt Edamer – ibland kubiska samt ibland utsträckta inom sin fyrkantighet. då den svenske katolske exilbiskopen Olaus Magnus nära mitten från talet beskrev osttillverkningen inom land visar denne även upp stora fyrkantiga ostar. Steppost plats en modernt modell vid därför formad mejeriprodukt inom landet. Idag existerar detta Almnäs bruk samt deras Almnäs Tegel vilket på grund av vidare traditionen tillsammans stora fyrkantiga ostar.
vid Gotland tillverkas Koggost – enstaka sfäriskt formad mejeriprodukt – liksom ett boll – nära detta denna plats laget enstaka tradition likt fyllt 35 tid. Tittar man ut ovan Europa således ser man även ostar från varenda tänkbara olika former. ej sällan inspireras man ovan detta egna landets formspråk alternativt byggnadsverk. därför detta existerar bara för att vänta samt titta då ostar något som har fått en viss form eller struktur efter svenska formförebilder ser dagens ljus!
Formen samt storleken vid osten besitter således tydligt för att utföra tillsammans hur många mejeriprodukt man ägde för att tillgå historiskt.
detta existerar därför ej ett slump för att Prästost samt Herrgårdsost – prästerskapets samt adelns ostar – existerar stora, medan Hemost, Hushållsost samt färskost står till ett kontinuitet inom böndernas produktion på grund av detta egna nödvändigheten – små ostar framställda från mjölken ifrån bara ett alternativt en par kor.
De internationella vinnarna
Inom dryckesvärlden äger detta länge varit ett självklarhet för att tävla tillsammans med sina varor inom internationella tävlingar.
ej sällan besitter även tävlandet till svensk sektion burit tillsammans med sig flera samt ärofulla framgångar. Svenska kockar besitter vid identisk sätt tagit chansen för att visa upp sig internationellt beneath dem senaste decennierna samt vid därför sätt verkligen satt land vid kartan likt gastronomisk destination. dock ostarna då? bör oss skämmas där? således uppenbart inte! dock däremot finns detta all anledning för att ta steget längre ut inom Europa samt världen samt verkligen ställa upp mot dem allra bästa.
ett vilket gjorde således redan väldigt tidigt fanns Bergqwaraosten (en anhörig mot Prästosten) vilket kalenderår uppmärksammas vid Internationale Landwirthschaftliche Ausstellung inom Hamburg samt då från tyskarna kallades örtost då dem trodde för att örter tillsatts samt givit osten dess egendomliga, aromatiska smak.
Vid Parisutställningen tid vann Blomberg cheddar ifrån land guldmedalj.
Vid Ost-VM/World Championship Cheese Contest inom Wisconsin inom USA vann sommaren Arla Klintehamn tog brons till sin Koggost.
inom identisk tävling tid vann ArlaFoods Kalmar guld på grund av sin Grevé samt ArlaFoods Kvibille Whiskyädel tog brons.
År fick Almnäs bruks Anno guld nära World Cheese Awards inom London.
Oviken mejeriprodukt tog guld inom identisk tävling tillsammans sin Magna samt guld igen tillsammans Fjällgröna. Löfsta herrgårdsmejeris Löfstalund fick även guld inom identisk tävling.
internationella domare/ostexperter bedömde ostarna samt endaste dem vilket tilldelades minimalt 19 poäng från 20 erhöll guld. identisk mejeriprodukt vann även kostnad nära International cheese awards inom England identisk år.
Ostsorter samt -varianter
Herrgård samt kyrkoherde existerar modell vid numeriskt värde olika svenska ostsorter. detta känns självklart. dock vad existerar detta egentligen vilket definierar ett ostsort, annat än för att den ej existerar detaljerad lik andra ostar?
Den frågan existerar ganska delikat för att svar vid. Historiskt besitter ostsorter uppstått genom för att man inom ett viss område börjat framställa mejeriprodukt vid en likartat sätt – samt ej minimalt viktigt – därvidlag valt för att titta mot likheterna snarare än skillnaderna samt valt för att ge osten identisk namn. självklart besitter man ändå ständigt berättat vilket mejeri detta existerar såsom tillverkat osten, dock man besitter alltså samtidigt varit stolt ovan för att tillhöra en större kontext.
Genom för att flera tillverkar identisk mejeriprodukt blir detta även intressant för att jämföra deras varor. Säkert finns detta enstaka objektiv vetenskaplig sanning angående hur den bästa Prästosten existerar, dock vilket såsom existerar viktigare existerar ju vad ni egen upplever samt känner. samt smaken existerar ju liksom baken – delad. sålunda finns flera tillverkare från ett samt identisk vara därför kommer några för att gilla den en mer samt några för att gilla den andra mer.
Västerbottensost tillverkades enstaka gång inom världen från 40 mejerier inom Västerbotten – samt därtill även vid ett sektion andra ställen inom landet.
Tillverkning från svensk mejeriprodukt inom utlandet
Visst besitter oss exporterat mejeriprodukt ifrån land. dock oss äger även exporterat ostrecept samt ystningskunnande. ifrån landet utvandrade enstaka miljon människor mot Nordamerika beneath perioden – detta plats beneath identisk tidsperiod vilket mejeriindustrin inom land tillkom samt växte sig kraftfull.
Därför existerar detta ej därför förvånande för att utvandrarna även tog tillsammans sig lite från sin ostkultur mot detta nya landet. Några från utvandrarna plats Stromwall brothers liksom kalenderår registrerade varumärket ”Bond-Ost” inom USA. Sen dess framställs enstaka mejeriprodukt såsom påminner enstaka sektion angående Hushållsost inom USA – numera från Noon Hour Food Products inom Chicago.
Osten tillverkas både inom ett naturell struktur samt inom struktur från kryddost tillsammans med kummin. Båda varianterna existerar kulörta tillsammans annatto sålunda för att osten får enstaka mer orangegul ton – enstaka erfarenhet såsom idag existerar vanlig inom England samt USA, dock ej inom land. detta landet såsom plats inom slutet från talet ägde dock även på grund av vana för att färga osten tillsammans med just annatto.
Bland svenskamerikaner idag existerar Bond-Ost något från en måste nära varenda högtider.
En ytterligare svensk ostkulturexport existerar Gräddosten. Född inom Boxholms mejeri tog Gräddosten dem svenska mejerierna tillsammans med storm beneath talet samt spred sig likt enstaka löpeld ovan landet. sålunda nådde även Gräddosten Norge, var den idag tillverkas från Tine-mejeriet beneath namnet ”Gräddost” – samt detta trots för att grädde ju vid norska heter ”rømme”.
Ett tredjeplats modell samt desto mer fascinerande existerar detta faktum för att den idag världen ovan välbekanta dessertosten azurblå Castello, liksom framställs från ArlaFoods inom land, besitter svenska rötter.
precursor – vitmögelosten Castello – såg dagens ljus inom Edsvära mejeri vid Västgötaslätten vilket enstaka vidareutveckling från detta mejeris populära Bianco-ost. detta plats tid likt danske dessertostmejeristen Henrik Tholstrup köpte Edsvära mejeri samt började tillverka dessertostar var, sedan denne inledningsvis en par tid gjort identisk sak vilket arbetare vid mejeriet inom Bjuv inom Skåne.
fanns till övrigt identisk kalenderår liksom RiksOst samt SMR:s konsulentavdelning arrangerar enstaka inledande skandinavisk dessertostutställning inom huvudstaden såsom den inledande inom land. Tholstrup drev mejeriet inom Edsvära vidare mot samt återvände sedan mot land var han tillsammans med Castellon likt förebild utvecklade azurblå Castello. detta existerar länge sedan Castello tillverkades inom landet – dock detta svenska ursprunget lever trots allt vidare liksom ett spännande historia!
Osthyveln &#; enstaka norsk uppfinning
Svensk hårdost lämpas sig många väl på grund av för att hyvlas tillsammans osthyvel – ett uppfinning gjord från den norske snickaren Thor Bjørklund kalenderår detta faktum för att osthyveln uppfanns innebär alltså för att ingen mejeriprodukt hyvlades i land före Tvärtom förmå man spåra introduktionen från osthyvel vid bred front inom landet mot perioden Den ersatte då tidigare bruk från skärverktyg alternativt kanske metalltrådsskärare.
inom motsats mot dessa andra uppfattades osthyveln vid goda grundläggande principer eller fundament ge tunnare skivor vilket måhända plats ekonomiskt smart, dock även innebar mindre från njutning på grund av den sugne. Osthyveln kallades därför från flera till snålskrapa/snålhyvel samt liknande pejorativa formulering till för att anspela vid för att enstaka sektion från njutningen tillsammans med osten försvann inom samt tillsammans dem tunna skivorna.
inom vissa fall kunde osthyveln även användas vid köpeostar, medan hemystade ostar omspanns tillsammans med enstaka ytterligare romantik samt alltjämt skulle skäras vid traditionellt sätt.
Hur öka intresset till svensk ost?
Allmänt
Jag tror för att faktabaserad story-telling baserat vid denna redogörelse samt använd inom marknadskommunikation vid en strategiskt sätt existerar en sätt för att öka intresset till svensk mejeriprodukt.
dock detta finns rimligen flera andra sätt också.
Återlansera ostbrickan
Ett annat existerar för att återlansera ostbrickan inom svensk tappning. försvunnen tillsammans fikon rödvin, dock testa ostarna tillsammans lingonsylt, blåbärssylt samt hjortronsylt – samt varför ej några nyskurna äpplen. samt tillsammans med svenska drycker sålunda tydligt – äppelmust, helmjölk, myntate, svartvinbärsnektar, rabarberlikör, snaps alternativt iscider!
Ostfestivalen
Ostfestivalen startades vid initiativ från SIK samt Ia Orre samt genomfördes inledande gången detta ägde då gått 20 kalenderår sedan den sista Ostmässan inom Skara anordnades var ägde dem svenska mejerierna tävlat mot varandra inom standard samt samtidigt fått mottagning från enstaka intresserad allmänhet.
Skaras ostmässa blev nationell ifrån för att tidigare äga varit ett länsutställning samt -tävling – övriga län ägde motsvarande tävlingar då. Nationella utställningar genomfördes tillsammans statligt bidrag inom huvudstaden år , , samt Ja, tävlingar samt utställningar existerar viktiga till för att öka nyfikenhet samt till för att förbättra standard. nära Ostmässan inom Skara utdelades årligen tillsammans med uppstart nära detta nyinstiftade Ost-SM en inledande kostnad varenda kategorier inom form eller gestalt från enstaka staty föreställande enstaka munk tillsammans ett mejeriprodukt inom famnen – den s.k.
Frater Argentus. Utmärkelsen plats vid sin tidsperiod enstaka många önskvärd hedersbetygelse. Hösten återstartades Ostmässan inom Skara samt sedan några tid tillbaka finns även enstaka större ostfestival vid Öland utöver Ostfestivalen inom huvudstaden liksom numera går från stapeln vid vårvintern vid Münchenbryggeriet.
Sorter
Jag tror detta existerar viktigt för att försöka stimulera framväxten från nya ostsorter tillsammans med enstaka regional anknytning – för att 5–6 mejerier inom enstaka viss begränsad distrikt bestämmer sig på grund av för att utföra enstaka vitmögelost tillsammans med vissa kännetecken inom form eller gestalt från storlek samt utseende.
vid således sätt bygger man enstaka tradition hållbart. kyrkoherde, Herrgård samt Grevé existerar förvisso ostsorter, dock ostsorter vars geografiska hemvist äger suddats försvunnen på grund av för att samtliga mejeriföretagen bör behärska tillverka dem. liknande ostsorter existerar dumma för att skapa.
Delikatessdisken bör existera svensk!
Visst existerar detta utmärkt för att detta finns goda inplastade hårdostar ifrån land inom kyldisken, dock bör intresset till den svenska osten vakna vid allvar måste premiumostarna även existera svenska samt locka mot vidare undersökningar.
Därför måste delikatessdiskens ostar bli svenska – såväl långlagrade hårdostar likt mögelostar samt mese.
Stärk affinörerna!
Affinörerna behöver även ges enstaka starkare ställning samt möjligen även bli fler. Fler historiska ostlager borde behärska ianspråktas till lagring från mejeriprodukt – möjligen vid Bergqwara samt vid Torönsborg samt varför ej vid Stockumla.
Med förebild ifrån Holland vore detta även spännande för att börja konsumentförpacka bitar från identisk mejeriprodukt dock tillsammans med olika lagringstid sålunda för att man kunna uppleva vilket lagringen agerar på grund av roll, Prästost lagrad 6, 12, 18 samt 36 mån.
Ostkryssning
För whisky-älskare existerar detta självklart för att åka vid whisky-kryssning mot land i norden på grund av för att träffa likasinnade samt handla särskilda spetsprodukter.
Varför ej enstaka ostkryssning också? enstaka båttur var man dels förmå lära mer angående osten, träffa drivna tillverkare samt erhålla chansen för att köpa riktiga spetsprodukter.
Nyutveckla ostar
Gårdsmejerier samt stormejerier existerar ej varandras fiender – gårdsmejerierna existerar draglok till stormejerierna. samt stormejerierna borde stödja gårdsmejerierna ekonomiskt på grund av för att driva tillväxt tillsammans!
Gårdsmejerierna existerar ostutvecklingsinkubatorer – häftiga start-ups samt trendkänsliga trendsetters! Den insikten behöver slå rötter hos bägge parter.