Hed med furor korsord

Sök inom tre ordböcker vid enstaka gång

BLOMSTER blom4ster, stundom, inom Skåne nästan ständigt, inom Värml. vanl., -ω- (blo´mster (med) sl(utet) o Weste), n.; best. -tret; pl. =, best. -tren

Etymologi

[fsv. blommor (blömster), n., motsv. (ä.) d. blommor, n., nor. dial. blommor, m. o. n., isl. blómstr, m.; möjligen snarast afl.

af fsv. blomas, isl. blóma(sk), växt, blomstra; jfr V. Cederschiöld inom Xen. Lidén. 79 (1912); fsv. blömster får då antagas existera bildadt mot l. hafva anslutit sig mot detta inom nor. dial. o. sv. dial. förekommande blöma (Aasen, G. Kallstenius inom Landsm. XXI. 1: 168(1902)) af *blōmian (jfr Torp Etym. ordb.(1915)); olik Tamm samt Falk u. Torp Etym. wb. Uttalet -ω- torde bero vid påverkan ifrån BLOMMA]

1) [jfr motsv.

anv. inom fsv., d., nor. dial. o. isl.] (numera nästan bl. inom högre stil, mindre br.) färgglad växtdel (se växt, sbst. 1 a). All menniskios herligheet (är) således såsom blomstret vid gräsit, Gräsit existerar wisnat samt blomstret existerar aff fallit. 1 Petr. 1: 24(NT 1526). (Moses) fan .. Aarons staaff .. grönskas, samt blomstren vthgången (dvs. utslagna), samt mandel bära.

4 Mos. 17: 8(Bib. 1541). Blomstret existerar fructenes fäste peningh. Sv. ords. A 4 a(1604); jfr Grubb 49(1665). All blommor tiena intet til Kryddeqwast. Grubb 20(1665). Skiönt blommor wisnar snart. Dens. 730. samtliga Löökar likt sigh sielfwa såå gifwa snarare blommor. Rålamb 14: 60(1690). då en blomstret sugadt existerar, / enstaka insektsart straxt et annat söker. Creutz Vitt. 53(1755). blommor af sammet.

Konst- o. nyhetsmag. 1: 4(1818). likt blomstren skifta inom detta gröna, / således skiftar diktens lätta på denna plats. Tegnér 1: 152(1822). Röda, gyllne, himmelsblå, / Blomstren stå. Tranér Anakr. 173(1829, 1833). Der ståndar tillsammans klasar af blommor enstaka hägg. C. V. A. Strandberg 1: 15(1845). Wirsén Vis. 27(1899). — jfr HAN-,HON-,LIND-,VALLMO-BLOMSTERm. fl. — särsk.

a) [jfr den koll.

anv. inom fsv., ä. dan. o. isl.] (knappast br.) koll.; jfr BLOM 1 b.Säg, Pyrrha, hvem den älskarn existerar, / vilket uti blomstret .. / på grund av dina fötter bunden ligger. Kellgren 2: 281(c. 1785; lat. originalet: in rosa). Högberg Jesu bakverk. 1: 123(1915).

b) (†) bot. växtdel inom ett blomkorg. detta gifves slägten, hvilka inom en gemensamt blomhylle, holk, hysa enstaka mängd blomkronor, liksom inom detta fall kallas blommor (flosculi), samt den sålunda byggda blomman sammansatt (compositus).

Hartman Flora XXXVIII(1820).

c) (numera bl. inom Finl.) bot. sammansatt färgglad växtdel, blomkorg. Hos vissa vextfamiljer, hufvudsakligen den stora Syngenesistfamiljen .., äro enstaka mängd små blommor .. tätt gyttrade utan skaft vid en gemensamt fäste .. inom enstaka gemensam holk .. samt tillsammans bildande enstaka sammansatt växtdel ..; nyare författare hafva tillsammans med skäl gifvit denna växtdel en eget namn: blommor (Calathium, Anthodium).

Hartman Botanol. 83(1832, 1843). Skorzonera, svartrot .. tillsammans .. stora utan sällskap gula blommor inom grenändarna. Elfving Kulturv. 116(1895).

d) (†) bot. blomsterarrangemang. ett sammansatt blomstjelk tillsammans med sina blommor heter hos oss en blommor. Agardh Bot. 1: 307(1830). Agardh Vextsyst. method. 58(1858).

2) [jfr motsv. anv. inom fsv. o. dan. samt nor. dial.] (numera nästan bl.

inom högre stil, mindre br.) blombärande krydda (l. mindre krukväxt); jfr växtdel, sbst. 2; fordom ngn gg ifall blombärande flora öfverhufvud (jfr språkprofvet ifrån Linné nedan). Menniskian .. Wexer vp liksom itt blommor. Job 14: 2(Bib. 1541). Blomstern vid Marcken samtliga, / Krökia blomer til bucht. Polit. vis. 297(1634). Ranunculen existerar en öfvermåttan fin samt anseenligit blommor.

Ahlich Träg. 26(1722). Blomstren (som oss sågo) inom dygn voro Ask, Miölonris, Sqvattram, Veronica fœmina, Trientalis, Hottonia. Linné maltdryck. 32(1745). Då börja blomstren gro vid gröna ängar. B. E. Malmström 6: 41(1845). Gammalmodiga blommor, sådana likt pioner, kejsarkronor samt aklejor. PT 1905, nr 196, s. 3.— jfr BECK-,BI-,BOLL-,BRAXEN-, BULL-, BULLER-, BÖN-, DESMANS-, ERSMÄSS-, FACKEL-,FLUG-, FLUGDÖDS-, GET-, GLITTER-, GUL-, GÖJE-,GÖK-,HED-,HJÄRT-,HONUNGS-,HUMLE-,HÖGFÄRDS-, JANS-, JANSMÄSSE-, JERUSALEMS-,JOHANNES-, JÄRNÖRTS-, KAMILL-, KILLING-,KLOCK-, KLÅD-, KNOTT-, KO-, KUMMIN-,KÄLL-,LAX-,LET-,LILJE-,LYS-,LÄKE-,LÄRK-,MAJ-,MARIE-, MEL-, MIDSOMMAR-,MJÖL-,MJÖLK-, MUS-, MYGG-, MÅNADS-, NATT-,NATT samt DAGS-, NEJLIK-, NOT-,NYCKEL-,NÄCK-,PERSMÄSSE-,PINGST-,PION-, PRYDNADS-, PRÄSTSKALLE-, PÄRL-,RÅG-,RÄF-, SANKT HANS-, SANKT JANS-, SARONS-,SENSOMMAR-,SILKES-,SILL-,SJÖ-,SKABB-,SKAT-,SKOGSFRU-,SLÅTTER-,SMÄCK-,SMÄLL-,SMÖR-,SOMMAR-,SPINDEL-, SPIRON-, STJÄRN-,STRAND-,STYFMORS-,SUG-,SVAL-,SÖT-,TJÄL-,TJÄR-,TREFALDIGHETS-,TRÄDGÅRDS-,VATTENROTS-, VIND-, VÅR-, ÄLG-, ÄLSKOGS-,ÄNGS-BLOMSTERm.

fl.

Anm. mot 1 o. 2. Jfr anm. mot växt, sbst. 1o. 2, sp. 3393.

3) mer l. mindre bildl. anv. af 1 o. 2; jfr växt, sbst. 3. Christina, små Qwist, tillsammans med tröstlig blommor prydd. Stiernhielm Jub. 103(1644, 1668). Gråå Håår äre Dödzens blommor. Grubb 49(1665). Krijg haar skiön blommor, dock elack frucht. Dens. 431. Helicons blommor, Plåckade ok Wid åtskillige Tillfällen utdelte af Lucidor den Olyklige.

(1688; boktitel). på denna plats (i föreliggande diktsamling) finnas .. inga högfergade Helicons blommor, dock vel monga .. Zions örter. Kolmodin Rök. A 7 a(1728). ni dansar uppå blommor än. B. E. Malmström 6: 288(1855). Hvar tanke, likt ni tänker, existerar en blommor / Ur andelifvets örtagård. Sätherberg Blomsterk. 11(1879). — särsk.

a) (†) ifall detta bästa l. finaste l. högsta af ngt; jfr färgglad växtdel, sbst.

3 c.Dett Romersche Rikett, hwilkett existerar en blommor till samtliga andra Riken. RARP 1: 52(1627). Oh min själs herrskarinna, Dulcinea, skönhetens blommor. Lidforss DQ 1: 72(1888). — särsk. angående dem (l. den) bästa bland ett viss klass l. en visst stöt af människor; jfr färgglad växtdel, sbst. 3 c β. Then Christne Vngdomen, liksom thet förnemste blomstret existerar aff all menighetena.

L. Paulinus Gothus Rat. bene viv. 177(1633). Warandes thet Folcket .. sielfwa Blomstret aff Konungens kurera Krijgzmacht. Sylvius Curtius 501(1682).

b) (†) ifall lifvets l. ungdomens fagraste tid; jfr växtdel, sbst. 3 d.Hon ägde den lifliga angenämhet, liksom ungdomens inledande blommor gifva. Riccoboni Catesby 121(1761).

c) angående ung (blomstrande) person; jfr växtdel, sbst.

3 e.Barnen voro lefvande blommor. C. A. Ehrensvärd 4(1782). Gif för tillfället din vård / åt blomstren ock, såsom Svea knoppas låter / vid Lundagård! Tegnér 2: 313(1821; mot C. A. Agardh). — jfr HIMLA-, KVINNO-BLOMSTER m. fl.

d) (†) alster l. ätbar del (af ngt); jfr färgglad växtdel, sbst. 3 f.Thet .. migh hafwer .. dristig giort, thetta, okänt ringa Förstånds blommor, till E.

K. Maj.tz fötter .. at nederläggia. Stiernhielm båge. D 1 a(1644; möjligen ssg).

e) ifall (alltför) högtrafvande l. granna formulering l. fraser o. d.; jfr växt, sbst. 3 h.Jag äger tillsammans med flitighet undflytt prål, blommor samt lärda glosor. Dalin Hist. 2: Föret. 15 (1750). Åhörare, hvilkas förderfvada smakförmåga .. blott frågar efter Rhetoriska blommor. G. Rosén hos Nohrborg Föret.

§ 17(1771). Den tanken, för att vältaligheten består inom sirligare phraser än dem vanliga, inom utmålningar, blommor samt liknelser. Leopold 3: 324(1794, 1816). Mörk prydde .. (vår prosa) tillsammans med enstaka riklig resultat af blommor. Sv. lit.-tidn. 1821, sp. 174. blommor inom språket. Topelius Planet. 2: 47(1889). — jfr ORD-BLOMSTER.

4) [jfr motsv. anv. inom fsv. o. dan.

samt nor. dial.] (†) blomning, blom (se d. o. 3), blomstring; inom sht inom uttr. stå inom blomster; jfr BLOM 3 c.Icke förmå .. grääs wexa vthan watn. Elles mädhan thet än ståår j blommor .., förtorkas thet. Job 8: 12(Bib. 1541). Tå .. (Chelidonia) står vthi blommor, må man koka hennes Lagh. Månsson krydda. 131(1628, 1642). — bildl. Ännu inom blommor stod samt fullan flor mitt hopp. Kolmodin Qv.-sp.

1: 112(1732).

Ssgr (i allm. mot 1 o. 2): BLOMSTER-AFFÄR30~02. särsk. konkret: blomsterbutik; inom sht inom pl. —

-AKTIG~20.

1) mot 1. Rudbeck Atl. 2: 538(1689; angående färg).

2) mot 3 e. en blomsteraktigt, dock dimmigt tungomål. Geijer(1839) hos Ljunggren SAHist. 2: 112. —

-ALFABET~102. alfabet inom hvilket hvarje bokstaf inom vårt vanliga alfabet motsvaras af enstaka växt (l.

numeriskt värde l. tre sammanbundna blommor af olika färger), inom allm. ett växtdel hvars namn börjar tillsammans bokstafven inom fråga. Sv. blomsterspr. 6 (1845). —

-ALMANACKA~1020, l. -ALMANACK~102.

1) katalog öfver vissa på grund av dem resp. årstiderna karakteristiska växters blomningstid. Calendarium Floræ, alternativt Blomster-Almanach. Berger Linné (1757; boktitel). Dalin(1850).

2) förteckning dikter (o.

planscher) öfver vissa blommor, spridda vid årets månader. Fosterländsk Blomster-Almanach. (1844; boktitel). jfr Almqvist(1844).

3) almanacka till blomsterodlare. Almqvist(1844). —

-AMPEL~20. ampel tillsammans (däri växande) blommor. Tekn. tidn. 1871, s. 74.Cronholm Minnesbl. 234(1908). —

-ANLÄGGNING~020. Sjelfva parken .. anlägges vanligen inom naturlig stil, dock blomsteranläggningarna ..

gifvas geometriska former. Lindgren Trädg. 8: 63(1884). Lagerlöf Holg. 2: 48(1907). —

-ANORDNING~020. Blomsteranordningar förläggas dels inom granskapet af boningshuset, dels inom närheten af lusthus alternativt framför stolar eller bänkar. Lindgren Trädg. 8: 89(1884). 2 NF 12: 1463(1910). —

-AROM~02. Hansson Notturno 89(1885). —

-ARRANGÖR~102. individ såsom arrangerar blomster- l.

växtgrupper nära högtidliga tillfällen. PT 1902, nr 221, s. 4. —

-BAD ~2. bad tillsammans med blommor inom vattnet. Den uti Mariä Fattighus privilegierade Badstugan, blifver inom morgon .. tillsammans med ett färsk inrättning af .. Myr- samt Blomster-bader öpnad. DA 1793, nr 147, s. 4. Blomsterbadet existerar dem rika amerikanskornas senaste lyx. inom regeln användas rosor samt violer. GHT 1898, nr 29 A, s.

2. —

-BALJA~20. (förr) balja för att plantera blommor inom. Backman Dickens Pickw. 2: 173(1871). —

-BALKONG~02.

1) balkong tillsammans räcket omgifvet af blomsterplanteringar inom lådor o. d.

2) anordning utanför en öppning till placering af blomkrukor o. d., fönsterträdgård. Utanför hvarje glugg inom hufvudfasaden enstaka små blomsterbalkong. Tavaststjerna Inföd.

61(1887). —

-BANA. (†) blomsterplan. Ängens blomsterbana. Hedborn 1: 83(c. 1840). bildl. Leopold 2: 10(1789, 1815). Ur späda jungfrurs chor, / ni träder, rodnande, vid Hymens blomsterbana. Stagnelius 2: 30(c. 1815). —

-BAND~2. af blommor (o. blad) bundet l. bildadt band; jfr -GIRLAND,BLOM-BAND.Fröknar, tillsammans aromatisk blomsterband, / dem rosenulliga lammen föra (i Schlaraffenland).

E. ortnamn eller efternamn 154(1819). denna gick sig ut vid den gröna kust, / för att fläta sjelf sina blomsterband. Hedborn 1: 226(1840). geolog Gotl. skildr. 191(1864, 1882). bildl. detta lilla bleka blomsterband, / liksom jag inom skogen bunnit. Nordenflycht QT 1745, s. 44 (om ett diktsamling).Hymens blomsterband. Stagnelius 2: 12(c. 1815). B. E. Malmström 6: 83(1845). —

-BARN~2. poetisk benämning vid blommor.

Palmblad Nov. 2: 51(1819, 1841). Undret han (dvs. Linné) såg, hur nära solgudens smek / Små blomsterbarnen mot lifvet gingo. Sätherberg Blomsterk. 31(1879). Rosor, penséer, nejlikor, samtliga årstidens vänaste blomsterbarn. GHT 1895, nr 225, s. 2. —

-BEKLÄDA~020. (i högre stil) inom sht inom p. pf.; jfr -KLÄDA,BLOM-BEKLÄDA.Kal fanns marken; blomsterbeklädd denna prålar / för tillfället.

(Elgström o.) Ingelgren 282 (1810). bildl. B. E. Malmström 6: 14(1845). —

-BEKRANSA~020. (i högre stil) inom sht inom p. pf.; jfr -KRANSA.Blomsterbekransad pokal. Petersson Tibull. 44(1860). mer l. mindre bildl. Blomsterbekransade bäcken. Wallin Vitt. 2: 214(1806). Hösten nalkas vår mark .., samt Sommarns / Blomsterbekransade Gud suckande hastar ifrån oss. Stagnelius (SVS) 1: 204(c. 1815).

—

-BESTRÖ~02. jfr -STRÖ,BLOM-BESTRÖ.Nordforss(1805). Blomsterbeströdda gator. Snoilsky 1: 25(1869, 1883). Söndagsskolflickor för att blomsterbeströ brudparets stig. Cavallin Kipling Emir. 70(1898). oeg. Marken (är) smaragdgrön samt blomsterbeströdd. Stiernstolpe Arndt 3: 74(1808, 1817). bildl. Morgonens grabb / Blomsterbeströr / Himmelens kant. Stagnelius 1: 229(c. 1822).

—

-BESÅ~02. (i högre stil) sprida blommor öfver l. vid ngt; inom sht inom p. pf., inom allm. oeg.: beväxt tillsammans med blommor; jfr -SÅ.Emmåns blomsterbesådda stränder. (Elgström o.) Ingelgren 292 (c. 1810). Blomsterbesådda ängar. C. F. Dahlgren 3: 226(1827). B. E. Malmström 6: 16(1845). —

-BI. (†) bi tillsammans med frömjöl klibbadt nära en l. annat kalufs, ngt vilket förr antagits artikel särskilda (blomliknande) utväxter; jfr BLOM-BI.Linnæus Bijskjöts.

10(1768). Rothman Bisköts. 1: 73(1800). jfr Dahm Biet 47(1878). —

-BILDNING. (†) = BLOM-BILDNING 2. Almqvist(1844). Kindblad(1867). —

-BINDEL~20. af blommor bunden l. bildad bindel; jfr -GIRLAND.Tranér Anakr. 69(1830, 1833). Rika blomsterbindlar samt löfverk omgåfvo samt afdelade dem större målade hvalf- alternativt väggytorna. (Cavallin o.) Lysander Sm. skr. 290(1876).

—

-BINDERI~102 l. 10104.

1) (gren af handelsträdgårdsmästeriet hvilken sysslar med) bindande af afskurna blommor (o. grönt). (Orkidéerna) ega .. ett ovanlig hållbarhet, hvilket nära blomsterbinderi existerar af stort värde. GHT 1898, nr 275 B, s. 2.

2) afdelning l. plats inom handelsträdgård l. blomsterhandel var buketter, kransar o. d. bindas. Den smakriktning, likt till närvarande framträder inom blomsterbinderierna.

GHT 1896, nr 80 B, s. 2;jfr 3.

3) arrangemang af bundna blommor ss. bukett, krans o. d. dem förträffliga blomsterbinderier, vilket denna plats (vid trädgårdsutställningen) exponeras. SD(L) 1897, nr 443, s. 3. —

-BINDERSKA ~200. Lind(1749; beneath blumen-binderin). —

-BINDNING~20. bindande af blommor mot buketter, kransar o. d. Den förstnämnde (blomsterhandlaren) .. nedsänkt .. betydligt öfver inom blomsterbindning.

GHT 1895, nr 216, s. 2. —

-BLAD~2.

1) (numera föga br.) mot 1: blomblad (se d. o. 1). Ahlich Träg. 23(1722). Möller(1790). enstaka droppa blott, vilket glindrar vid en blomsterblad! Atterbom LÖ 2: 141(1827, 1854); jfr 2. Wirsén beneath furor 37(1896).

2) (†) mot 2: örtblad. då jag slutligen satt nära Aspen gröna, / samt knöt dem mjuka blomsterblad. Nordenflycht QT 1746—47, 1: 160.

Daggen sköljer träd samt grenar / samt ängens varenda blomsterblad. C. v. Zeipel inom Poet. kal. 1822, 1: 157;jfr 1. Dalin(1850). —

-BOD~2. (mindre br.) blomsterbutik, blomsterhandel. Hierta-Retzius Arb.-stug. f. ungar 96(1897). Abelin Trädg. inuti 14(1904). —

-BOJA~20. (i högre stil) bildl., angående ljuf(t) förbindelse l. tvång. Stagnelius 1: 168(1813). ett allförtjuserska, likt lagt tusende hjertan inom sin blomsterboja.

C. A. Kullberg inom SAH 41: 79(1866). —

-BOK~2. (numera knappast br.) volym likt handlar angående blommor. Rel. cur. 315(1682). Danska blomsterboken utför örteläran begripelig. Götheb. mag. 1762, s. 28. —

-BORD~2.

1) (†) tillsammans med blommor klädt möbel. Möller(1790). oeg. o. bildl., angående mark beväxt tillsammans blommor. Lambungarne snälle, / såsom åto nära sit blommor arbetsyta.

Odel Sincl. 86(1739, 1741). på denna plats dyrkas Vinets Gud kring Ceres' blomsterbord. Bellman 1: 178(1771). Den huldas namnsdag nyss man firat; / Står icke der en blomsterbord? Böttiger 2: 172(1857; angående grafkulle).

2) möbel tillsammans blommor vid. vid torget .. sökte ständigt hans blickar bland blomsterborden efter dem skönaste blomsterqvastar åt hon. Callerholm Stowe 308(1852).

3) matbord afsedt för att ställa krukväxter på; jfr BLOM-BORD.SvT 1852, nr 151, s.

1. Bladväxterna vid blomsterborden. Wahlenberg Löndörren 5(1892). PT 1902, nr 188 A, s. 2. —

-BRUD~2.

1) (förr) inom vissa trakter använd benämning vid ett mot brud klädd o. tillsammans blommor prydd flicka hvilken spelade enstaka roll, olika vid olika trakter, nära dem maj- l. pingstfester vilket anordnades mot firande af sommarens ankomst; majbrud, pingstbrud. Den .. vid vissa orter öfliga sed för att nära majstångens uppresande välja blomsterbrudar.

Sv. lit.-tidn. 1819, sp. 415. Dem tycktes för att ön, liksom ett blomsterbrud, / tillsammans axvirad topp samt löfkransad skrud, / vid vågorna samm. Ling As. 373(1833). Blomsterbrudens klädande .. nära pingsten. O. Wågman inom Julhälsn. fr. präster inom Linköp. stift 1909, s. 63 (i fråga ifall ä. förh.). jfr: Pingstbruden hette inom Östergötland blomsterbrud. S. Andersson inom Folkm. o. folkt. 1914, s. 105.

2) mer l.

mindre oeg. o. bildl. V. F. Palmblad inom Poet. kal. 1813, 2: 67. Hundratusen blomsterbrudar / Klädda stå inom högtidsskrudar. Öman Lyr. bl. 1: 103(1857; angående blommor). ni blomsterbrud vid grönan ö, / ni väna, vackra Mälarmö. Modin Dikt. 87(1878; ifall Strängnäs). —

-BRUDGUM~20. (förr) majbrudgum, pingstbrudgum; jfr -BRUD;bildl. Atterbom Minnen 473(1818). —

-BRÄDD~2.

(i högre stil) tillsammans blommor beväxt brädd l. kust. Leopold 2: 196(1801, 1815; ifall flodstrand). Källans blomsterbrädd. Atterbom inom Poet. kal. 1817, 1: 9. Skall jag straffa dig, ni onda källa, / .. samt förtrampa dina blomsterbräddar? Runeberg 3: 75(1830). —

-BUKETT ~02. jfr -KVAST 1, BLOM-BUKETT.Bellman 5: 275(1780). Lundell(1893). —

-BURK~2. blomkruka; jfr BLOM-BURK.Bouppteckn.

fr. Växiö 1788,Därs. 1913.—

-BUSKE~20.

1) (†) blomsterstånd. Offta äre ormar vnder blommor busker. Sv. ords. B 7 b(1604); jfr Grubb 607(1665); jfr 2. Lind(1749; beneath blumenstock).

2) (numera föga br.) blombärande buske; jfr BLOM-BUSKE.Schröderheim Opt. 1(1794). Hvar graf plats betecknad tillsammans med ett blomsterbuske — dem flesta voro törnrosor. Bremer G. verld. 1: 7(1860).

Schersminerna äro utmärkta blomsterbuskar. Lindgren Trädg. 5: 72(1874). —

-BUTIK~02. jfr -BOD,-HANDEL 2. Benedictsson Folkl. 185(1887). Gellerstedt Fr. hult 75(1899, 1906). inom foto. Runeberg E. skr. 2: 272(1857). —

-BÄDD~2.

1) (i sht inom högre stil) bädd af blommor, läger vid l. bland blommor; jfr -LÄGER,BLOM-BÄDD 1. Nordenflycht Svea 5(1746). vid dem mjuka blomsterbäddar / inom gröna häckars skugga sträckt.

Kellgren 2: 272(1789). Zephyr ligger vid ett små sovplats, förberedd af löf samt blommor; Astolf vid ett större blomsterbädd. Atterbom LÖ 1: 62(1824, 1854). bildl. vid nöjets blomsterbäddar. Stagnelius 1: 451(c. 1820). Dalin(1850).

2) (föga br.) blomsterrabatt; jfr BLOM-BÄDD 2. Palmblad Nov. 2: 14(1819, 1841). Omgifvas blomsterbäddarne af grusplan, böra ytorna af småsten samt avdrag artikel jämnt spridda.

Tekn. tidskr. 1898, B. s. 130.Åkerhielm dem gamlas långnovell 155(1907). —

-BÄGARE~200. (föga br.) bägare l. vas afsedd för att däri sätta blommor inom vätska. Retzius Flora Virg. 27(1809). Almqvist(1844). Kindblad(1867). —

-BÄNK ~2.

1) jordbänk beväxt tillsammans blommor. Leopold 3: 487(1794, 1816). Hagberg Shaksp. 1: 357(1847).

2) bänk för att ställa krukväxter vid l.

vilket krukväxter stå vid. Bouppteckn. fr. Växiö 1842. Tekn. tidskr. 1901, pappersark. s. 42. —

-BÄRARE~200. (föga br.) (manlig) individ likt nära ngt festligt situation små frukter från växter blommor afsedda för att förhöja festligheten. Almqvist(1844). Kindblad(1867). —

-BÄRERSKA~200. fem. mot -BÄRARE.Almqvist(1844). Konungen .. närmade sig dem små blomsterbärerskorna, af hvilka han mottog några buketter.

GHT 1895, nr 220 A, s. 2. —

-BÖNA~20. (frukt af) växtarten Phaseolus multiflorus Lin. Swartz Vothmann 149(1796). Retzius Flora Virg. 47(1809). E. Wigström(1891) inom Landsm. VIII. 2: 82. —

-DAGAR~20, pl. (i poesi, numera föga br.) period då ngn l. ngt blommor l. står inom blom, sköna- (ste) dagar, ungdomsdagar. P. Elgström inom Phosph. 1810, s. 68. Den liksom dör inom sina blomsterdagar, / Dör ..

inom ärans sköt. Tranér Anakr. 119(1833). Kärlekens samt lifvets blomsterdagar. Runeberg 1: 286(1841). inom ungdomens blomsterdagar. Öman Ungd. 210(1889). —

-DAGG~2. (i poesi) särsk. mer l. mindre bildl. Atterbom LÖ 1: 64(1824, 1854). Böttiger 1: 261(1856). —

-DAL~2. (i sht inom högre stil) tillsammans blommor beväxt ravin. Thorild 1: 128(c. 1785). minns ej ni inom Sveas blomsterdalar / Fosterlandets skogsområde ..?

Runeberg 2: 203(1830). enstaka blomsterdal tillsammans med gräsbotten. GHT 1897, nr 288 A, s. 3. —

-DEKORATION~1002.

1) abstr. LAHT 1905, s. 338 (se beneath -HANDLARE).

2) konkret. Den tillsammans med .. rika blomsterdekorationer smyckade gången mot Kapellet. SDS 1870, nr 26, s. 2. Bandformig blomsterdekoration inom Victoria Park inom London. Lindgren Trädg. 8: 97(1884). —

-DOFT~2.

jfr -LUKT,BLOM-DOFT 2. Tegnér 1: 435(1807). Blomsterdoft ifrån linden. E. ortnamn eller efternamn 95(1820). inom blomsterdoft vid vårligt ljufva marker. B. E. Malmström 6: 209(1845). Karlfeldt Flora 120(1906). bildl. detta retoriska blomsterdoftet af detta oförlikneliga anförande, jag höll. Carlén Repr. 2: 135(1839, 1861). —

-DRAG~2. inom sht biodl. bins (humlors osv.) data af honung ifrån blommor.

Bina .. (hade) en godt blomsterdrag å träd. Landtm.-bl. 1904, nr 35, s. 3. —

-DRIFNING~20. trädg. påskyndande af växters tillväxt mot blomning gm lämpligt afpassad värme o. fuktighet. mot blomsterdrifning, vilket äger mot ändamål för att frambringa blommor beneath vintern, användas många tidigt blommande växter tillsammans med ört- alternativt vedstam. NF 3: 1449(1880). Blomsterdrifningen (har) blifvit enstaka avgörande näringsgren.

SDS 1900, nr 106, s. 1. —

-DROTT~2. (i högre stil) ifall framstående kännare l. älskare af blommor; jfr -KONUNG.Hollands rikaste blomsterdrott (dvs. Clifford) .. / .. inom gyllene länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något tog främlingen (dvs. Linné) fången. Sätherberg Blomsterk. 57(1879). särsk. ifall Linné. Björck V. dikt. 32(1861). Nordens store blomsterdrott. Böttiger 5: 67(1867, 1874).

Fräjdad mot senaste vid sitt Hammarby / satt grånade blomsterdrotten. Fredin Dan. 107(1885). —

-DROTTNING~20. (i högre stil) angående praktfull färgglad växtdel. Franzén Skald. 1: 154(c. 1800, 1824; angående enstaka ros). Trädgårdarnes samt växthusens .. blomsterdrottningar. Rydberg detta sköna 154(1889). —

-DRÄKT~2. (i högre stil); jfr -SKRUD.Jorden små frukter från växter (i trädgården) enstaka blomsterdräkt.

Nordenflycht QT 1746—47, s. 43. Den milda våren / inom blomsterdrägten smilar. Stagnelius 2: 552(c. 1820). A. Grafström 1: 56(1851). —

-DRÖM~2. (i högre stil, numera föga br.)

1) ett blommas vision. Nattviol'n står der samt nickar / inom enstaka himmelsk blomsterdröm. Ingelman 107(1838, 1843).

2) [öfverförd anv. af 1] vision l. förespegling angående lycka o. lycka.

(Våren) log inom sömnen — samt jag nära mig tänkte: / ”Så ler blott den, vilket drömmer blomsterdrömmar!” Geijer inom Poet. kal. 1815, 1: 30;jfr 3. Din röst mig återväckte / mot ryslig sans ur blomsterdrömmens sköt. Stagnelius 2: 23(c. 1815). Härmed voro väl ”nyhumanismens vårdagar” sin ko, den älskade af dess blomsterdrömmar ägde icke gått inom fullbordan. Bergqvist o.

Kjederqvist Ziegler 313(1900).

3) blommornas blomningstid tänkt såsom enstaka behaglig vision. Blomsterdrömmen af sommarns ängar. Atterbom Siare oss. 2: X(1847). mer l. mindre bildl. Jag vet en nation, der lifvet ej mer prålar / tillsammans med rosenfärgad lögn uppå sin mund. / Sin blomsterdröm den sköna vårn der målar / Inunder för alltid stjärna, vid för alltid bas. E. ortnamn eller efternamn 122(1819).

på denna plats inom ro jag diktens vår önskar njuta! / Snart, o snart dess blomsterdröm skall sluta! Sätherberg Dikt. 1: 146(1838, 1862). —

-DUK~2. (i poesi) tillsammans med blommor prydd duk; bildl. Sin blomsterduk denna (dvs. dikten) små frukter från växter samt rullar ut den öfver / den höga forntids svarta sköld. Tegnér 2: 131(1814). särsk. ifall mark beväxt tillsammans blommor.

Fältens blomsterduk. Leopold 2: 244(1801, 1815). Ängens blomsterduk. C. v. Zeipel inom Poet. kal. 1822, 1: 210. —

-DYNA~20. (gm natur l. konst) dynformigt strukturerade blommor. (Ån) slingrade sig .. mellan gräsbolstrarna samt blomsterdynorna. Nicander Minnen 1: 181(1831). dem taggiga blomsterdynorna (på Melocactus). NF 10: 1314(1886). enstaka s. k. blomsterdyna tillsammans botten af ”shamrocks” (den irländska klöfvern).

PT 1905, nr 155 A, s. 2. —

-DÖD~2. (i poesi) ni skall ej dö ett stilla blomsterdöd, / Din ande ej inom morgonsol försvinna. Östergren Dikt. 182(1871). Levertin Dikt. 92(1901). —

-FABRIK~02. fabrik till tillverkning af konstgjorda blommor; jfr BLOM-FABRIK.N. journ. f. liten sjö. 1857, s. okänt. —

-FABRIKANT~102. jfr -FABRIK.Veckoskr. f. frunt. 1824, s. 176.N. journ. f. liten sjö.

1857, s. okänt. —

-FAGER~20. (i högre stil) fager gm för att existera smyckad l. beväxt tillsammans med blommor. (Vätterns) blomsterfagra kust. J. G. Hallman hos Gilnæus Likpr. ö. Tiselius 82(1744). Blomsterfagra ängar. AB 1897, nr 176, s. 3. —

-FAMN~2. (i högre stil) Bælter Strid. o. segr. christen 11(1743, 1748). ni, o sköna lågland, / liksom inom din blomsterfamn mig tog.

Runeberg 2: 199(1830). —

-FAT~2. (föga br.)

1) tallrik tillsammans blommor vid. ett herdinna tillsammans sitt blomsterfat. Bellman 3: 229(1790). C. C. Gjörwell (1806) inom Sv. mem. o. bref 2: 230.

2) blomkruksfat; jfr BLOM-FAT 2. G. Löwegren hos Lindgren Trädg. 7: 251(1883). —

-FATTIG~20. jfr BLOM-FATTIG.Den blomsterfattigaste tiden vid året.

G. Löwegren hos Lindgren Trädg. 7: 135(1883). —

-FEST~2. fest liksom firas tillsammans med blommor inom mängd. Linder o. Walberg (1862). Böttiger 6: 394(1873). bildl. då femte månaden i året härnäst / oss bjuder vid sin blomsterfest. Tegnér 1: 169(1822). Våren inom Damaskus fanns enstaka tre veckors blomsterfest. Heidenstam End. 105(1889). —

-FESTON~02.

jfr BLOM-FESTON.Vagnen stadnade der flickorna stodo tillsammans sina blomsterfestoner. Cederborgh JP 34(1819). Krigiska märke .. alternativt blomsterfestoner prydde frisen (i den romerska arkitekturen). Wrangel Byggn. hist. 11(1904). —

-FLICKA~20. flicka liksom säljer blommor. Lundgren uppgift. ant. 1: 37(1841, 1873). C. R. Nyblom inom PT 1902, nr 290 A, s. 3. —

-FLOCK~2. Drömmande stod kurera blomsterflocken.

J. Nyberg inom Poet. kal. 1821, 1: 83. Jag fyller år / ett korg tillsammans med blomsterflockar. Atterbom LÖ 2: 386(1827, 1854). Levertin N. dikt. 21(1894). —

-FLOR~2. stor mängd tillgångar eller förmögenhet af blommor. Atterbom inom Poet. kal. 1814, 2: 90. Sommaren tillsammans sitt ljusa blomsterflor. Öman Ungd. 132(1889). en rikt blomsterflor prunkar vid dem sammetslena gräsmattorna.

Anholm region i frankrike 43(1898). —

-FLUGA~20.

1) (individ l. art af) insektsläktet Anthomyia Meig.; jfr BLOM-FLUGA 2. NF 2: 716(1877).

2) (individ l. art af) insektsläktet Syrphus F. Dalin (1850). Syrphus (Vattenbi, Blomsterfluga) existerar namnet vid ett sektion stora, vackert nyanserade flugor, liksom allmänt inträffa, t. ex. inom trädgårdar, dem hafva vanligen gula alternativt hvita tvärbälten vid abdomen.

Sundevall Zool. 143(1864).

3) benämning vid flugor såsom hålla mot vid blommor. en många lämpligt fält, särskildt till iakttagande af dem flera blomsterflugorna, erbjuder enstaka genomskinlig höstdag enstaka af dem perenna, tätblommande höstastrarna. Quennerstedt Kamp. angående tillv. 47(1898). —

-FLÄTA~20. (numera knappast br.) grupp l. girland af blommor (o. blad) l. ark o. frukter o. d.

Sv. Merc. 1764, s. 436. en lejon .. samt en vidunder tillsammans med ett drakstjert, hvilka beneath ett blomsterfläta pryda norra kapellets fönsteromfattning. Brunius Metr. 101(1836, 1854). bildl. då man .. är kapabel kläda sanningen inom sina tillbörliga blomsterflätor (dvs. framställa den skön). C. C. Gjörwell (1791) inom Sv. mem. o. bref 2: 20. —

-FLÄTNING. (†) konkret: blomstergirland l.

-krans o. d. Sedan kransarna voro bundna, bortgick den en efter den andra (af flickorna) tillsammans hvar sin blomsterflätning. V. F. Palmblad inom Poet. kal. 1813, Suppl. s. 201. —

-FOLK(ET)~2. (i högre stil) angående blommor(na). Tegnér 2: 220(1834). inom denna fristad .. / Fick ibland enstaka yngling .. lefva tillsammans detta vackra / Blomsterfolket samt dess vårdarinna. Runeberg 3: 62(1843).

tillsammans silfverdagg sig blomsterfolket fuktar. Sehlstedt 4: 79(1871). —

-FONTÄN~02. fyrverk. ett fin uppfinning inom fyrverkerikonsten .. existerar .. blomsterfontänen. AHB 66: 111(1871). —

-FORM~2, pl. -er. blommas l. blommors struktur o. skapnad; jfr BLOM-FORM.Den varma älskade, hvilkens sköna drömmar / mot ögon vaknat upp samt sett mot sky / inom sköna, himlaljufva blomsterformer.

E. ortnamn eller efternamn 42(1820). Dalin(1850; tillsammans hänv. mot blomsterbildning). —

-FORMIG ~20. (knappast br.) mot formen liknande enstaka färgglad växtdel l. blommor; jfr BLOM-FORMIG.Almqvist(1844). Kindblad(1867). —

-FRÖ~2. jfr BLOM-FRÖ.Ahlich Träg. 56(1722). Köksväxt-, Blomster- samt Krukväxtfrön. Ner. alleh. 1896, nr 35, s. 4. —

-FULL.

(†) full af l. rik vid blommor, rikt beväxt tillsammans blommor; jfr BLOM-FULL 1. Blomsterfulle Gräsvallar. Ehrenadler Tel. 2(1723). Löfrika skogar samt blomsterfulla ängar. Thunberg utflykt 1: 260(1788). bildl. Den konstiga, blomsterfulla .. musiken. Thomander Tank. o. löj. XXIV(c. 1821); jfr FIORITUR. —

-FÄGRING~20. (i högre stil) Scherping Cober 2: 322(1737). Jordens blomster-fägring. Runeberg 1: 250(1841).

F. Grafström Dikt. 66(1869). —

-FÄLT~2. tillsammans med blommor beväxt fält; jfr BLOM-FÄLT.Blanxius Likpr. ö. Troilius 10 (1727). denna .. vurmar .. / angående idel blomsterfält, samt idel spaka lam, / Herdinnors lätta dans samt herdars ömma sånger. Leopold 1: 255(1808, 1814). Äfven vid detta rikaste blomsterfält kunna biet tröttna för att surra omkring samt samla vax samt honung. E. Lundgren(1875) hos Nordensvan Lundgren 309.

mer l. mindre bildl. Mån Guds små människor utbildningsinstitution ständigt ett fåtal vandra vid skiöna blomsterfält? Bælter Strid. o. segr. christen 49(1743, 1748). Kärlekens blomsterfält. C. P. Hagberg inom SAH 5: 82(1808). Diktens .. blomsterfält. Fries Därs. 23: 179(1847). —

-FÄRG~2, förr äfv. -FÄRGA. jfr BLOM-FÄRG.Runeberg 3: 288(1837). Å ett avdrag (kunna) varenda blomsterfärger samt former artikel representerade.

G. Löwegren hos Lindgren Trädg. 6: 9(1884). inom foto. Eder ros, liksom blekna försvunnen, / inom sin bästa blomsterfärga. Nordenflycht QT 1745, s. 58 (i fråga angående enstaka afliden hustru).—

-FÖNSTER~20. glasruta byggdt därför för att detta existerar lämpligt till uppställning af krukväxter. Kôersner Prakt. handb. 1: 741(1886). Fönstren äro .. utbyggda ifrån väggen, ungefär liksom s.

k. blomsterfönster. Bovallius utflykt inom CentralAm. 36(1887). —

-GARNERING~020. Nackhåret betäckes ganska ofta af enstaka bomstergarnering. N. journ. f. liten sjö. 1857, s. 30. —

-GARNITYR~102. Dessa toiletter .. förhöjas af dem detta tid således moderna rika blomstergarniturerna. N. journ. f. liten sjö. 1859, s. 11. —

-GIRLAND~02. af blommor bunden l. bildad girland; jfr -BAND,-BINDEL,-FLÄTA,-LINDA,-SNÖRE,BLOM-GIRLAND.SP 1792, nr 288, s.

4. Håret prydt tillsammans ett azurblå blomsterguirlande. Konst- o. nyhetsmag. 1: 40(1819). Den tillsammans blomstergirlander festligt vackra samlingssalen. Cederschiöld o. Olander Sv. spr. 143(1904). —

-GLAS~2.

1) (numera knappast br.) blomsterlöksglas. (Till drifning af lökväxter användas) Blomsterglasen, hvilka äro runda, nedantil vidare än ofvan, tillsammans rund, vykort samt rymlig hals, dock at ingen lök är kapabel falla derigenom.

Fischerström 2: 137(1780). Weste(1807).

2) kopp för att däri sätta blommor inom vatten; jfr BLOM-GLAS.Franzén Skald. 1: 52(1824). Lönnberg Syrend. 9(1888). —

-GREFVE~20. (fordom, föga br.) majgrefve. Blomstergrefven fanns den glade befriaren (från vintern). Lundin (o. Strindberg) G. Sthm 50(1880). Nilsson Årets folkl. fest. 95(1915). —

-GRUPP~2. assemblage af (planterade l.

till tillfället sammanställda) blombärande växter; jfr BLOM-GRUPP.Lundström Trädg. 378(1831, 1852). i enlighet med tapetmaner strukturerade blomstergrupper. LAHT 1881, s. 42. Parken .. tillsammans med dess rika blomstergrupper. V. fjäll inom VLS 156(1887). —

-GUDINNA~020.

1) blommornas gudinna: Flora; Kloris. efternamn hwijta Lilior vid wårt möbel, / Beblomstra Bloman min, Blomster-Gudinn, / samt öka tigh wår Fåårehiord.

Lucidor(1671) inom Förh. o. upps. 20: 391 (om Kloris). Möller(1790; ifall Flora). Blomstergudinna .. Flora; Chloris. Lindfors(1815). Dalin(1850; ifall Flora).

2) (föga br.) personifiering af blomstervärlden; flora. Lärkan besökte oss bittida, samt bådade tillsammans sin låt enstaka skyndesam vår, samt solen låckade tillsammans med sina varma strålar nästan inom förtid ut blomstergudinnan. Götheb. mag. 1760, s.

99. Den grönländska blomstergudinnan .. visar (i Anertussuk) en synnerligen fagert, frodigt samt rödblommigt anlete. Fries Grönl. 29(1872). —

-GÅNG~2. (i poesi) gång mellan blommor; tillsammans blommor beväxt gång. Bellman 2: 173(1783). Skogens jungfrur försvunnen sig smyga / Daggbestänkta blomstergången. C. v. Zeipel inom Poet. kal. 1820, 2: 63.i foto. Der vuxit ogräs öfver / mången diktens blomstergång.

Tegnér 1: 229(1842). —

-GÅRD~2. (numera bl. inom högre stil) blomsterträdgård; jfr BLOM-GÅRD.Rålamb 14: 1(1690). Bellman 4: 95(1791). enstaka små blomstergård .. på grund av ungdomens .. handledning inom Natural-Historien. Alopæus Borgå gymn. 122(1807). (Vid Ulriksdal ägde J. dem la Gardie) enstaka .. fin blomstergård tillsammans springbrunnar samt andra prydnader. Fryxell Ber.

8: 122(1838). Georgina variabilis (Dahlia) utgör idag blomstergårdens förnämsta prydnad. Lundström Trädg. 269(1852). Abelin M. trädg. 94(1902; inom fråga angående ä. förh.). bildl. Edra unge äro eder af Gud förlänta, för att blifva eder lefnads blomstergård. Wallin Rel. 4: 217(1837). Dina barndomsminnens blomstergårdar. Rydberg Dikt. 1: 67(1882). Min vision besitter än sitt lyckoland / inom hemmets blomstergårdar.

Söderberg Dikt. o. låt. 29(1901). —

-GÄDDA~20. sjömat. Uthi Aprilis tidsperiod begynner Iissgiäddan at leka; hvarefter följer Frö-giäddan, samt sedan Blomster-giäddan, in til Midsommarn. Tiselius Vätter 1: 108(1723). dem största (gäddorna) komma ursprunglig upp samt leka inom femte månaden i året, då löf samt blommor äro utslagna samt erhålla derföre namn af Löfgäddor alternativt Blomstergäddor.

Nilsson Fauna 4: 352(1853). Läsn. f. sv. människor 1906, s. 212. —

-GÄRD~2. GHT 1896, nr 77 A, s. 3. Telegram, adresser samt blomstergärder lära hafva inströmmat mot .. (A. strindberg vid hans sextioårsdag) inom massiv mängd ifrån beundrare af hans skriftställareskap. PT 1909, nr 18 A, s. 2. enstaka fin blomstergärd ägde egnats den aflidne. Därs. 1912, nr 125 A, s. 2.

—

-GÖDNING~20. jfr BLOM-GÖDNING.För gödslingen af krukväxter, blomsterrabatter samt gräsplaner finnas .. inom handeln särskildt preparerade gödselblandningar, s. k. blomstergödningar. Kôersner Prakt. handb. 1: 679(1886). strindberg Blomst. 136(1888). Katal. ö. ind.-utst. inom Sthm 1897, s. 134. —

-GÖRDEL~20. Rundtomkring (templet), enstaka präktig blomstergördel lik, / gick Baldurs lågland.

Tegnér 1: 138(1822). Bergstedt Vikrama 26 (1846). —

-GÖRDLAD~20, p. adj. (enst.) oeg. Den blomstergördlade golfen (vid Alger). Nyblom Österut 7(1908). —

-HAF~2. massiv mängd tätt något som ökar i storlek eller antal blommor. Den vida ängdens blomsterhaf. Atterbom LÖ 2: 158(1827, 1854). Snoilsky 4: 272(1887). —

-HANDEL~20. jfr BLOM-HANDEL.

1) köp tillsammans med blommor.

Fischerström 2: 158(1780). Dalin(1850). inom foto. då våren öppnar sin blomsterhandel. Unge Minnen 33(1835); jfr 2.

2) konkret: blomsterbutik. människor. tidn. 1915, nr 268, s. 1. —

-HANDLARE~200. DA 1793, nr 246, s. 2.Dalin(1850). Blomsterhandlare .. W. (har fungerat likt lärare) inom blomsterdekoration. LAHT 1905, s. 338. —

Vår Fågelvärld nr 2 - 2018

INNEHÅLL siffra 2.

2018

20

46

6 Aktuellt. Fler arter inom landet ökar

än likt minskar.

14 Fåglar Inpå Knuten.

16 Porträtt. Mikaela Kähäri.

20 Fokus. Hur går detta på grund av fjällgåsen

i Sverige?

26 Populärvetenskap. Långflyttning

kräver kondis.

30 Expansion.

Svarthakad buskskvätta

expanderar inom väst.

33 Vinterfåglar Inpå Knuten.

Gråsiskan existerar årets raket.

34 Resereportage. Abisko – skogen

vid detta stora vattnet.

40 Djupdykning. Fåglar samt färg,

del 1.

46 Inblick. Blåhaken inom fjällen.

34

54

48 Teknik.

Hörselhjälpmedel, vad

ska ni tänka på?

50 Fågelfaunan inom landet. Arterna

som går bra.

52 argumentation. Varför ändrar bostadsort rariteter

fel?

54 Resereportage. Möt våra ringtrastar

i Spanien.

58 Recensioner. fräsch litteratur ifall världens

papegojor.

60 skrivelse.

ifall favoritfåglar.

61 Knivigt. Dammsnäppa och

gluttsnäppa.

62 Fråga Experten. Hur hittar våra

småfåglar mot maten?

63 Kåseri. Björn Olsen.

64 Korsord.

REDAKTÖREN:

Försenade

NÄR JAG SKRIVER dessa rader har

flockar vid flera hundra sångsvanar

precis gått förbi utanför mitt kontor i

Torslanda.

detta existerar den 26 mars. Proppen

tycks äntligen äga släppt. Fortfarande

ligger isen vid Torslandaviken,

vilket känns ovanligt sent. ifrån landet

kommer rapporter angående försenade fåglar.

Det existerar färre tranor, sångsvanar och

sädgäss än normalt nära den denna plats tiden.

Och ejdersträcket äger ej ens startat.

Men vänta lite idag, ”senare än normalt”?

Allt beror självklart vid vad man

jämför tillsammans med.

på grund av därför sent existerar detta faktiskt

inte. helt ifall man jämför tillsammans med de

senaste tre-fyra år, dock ifall man tittar

längre bakåt, hur ser detta ut då?

EN TITT inom SMHI:s databas berättar att

2018 äger startat varmare än normalt i

hela Götaland samt Svealand.

detta har

förvisso varit kallt inom mars, dock både januari

och månad fanns varmare än den

genomsnittliga temperaturen under

referensperioden 1961–1990. Kanske

en smula överraskande på grund av någon, men

vi äger begränsad minne samt den situation

vi besitter till handen blir väldigt snabbt

också den normala.

detta existerar svårt med

perspektiv, ej minimalt till för att detta något

avvikande förstärks genom medias

desperata skrik till för att synas samt höras.

Domedagsprofetiorna haglar, samt det

är enkel för att tro för att allt existerar vid väg för att vandra åt

skogen. Samtidigt är kapabel oss genom inventeringsdata

konstatera för att detta går bra

för allt fler arter inom landet, samt för att vi

har flera miljoner fler häckande fåglar

nu än på grund av 20 tid sedan.

NIKLAS ARONSSON

REDAKTÖR till VÅR FÅGELVÄRLD

vår fågelvärld | 2.2018 3

LEDARE

Dennis Kraft

Slutord ...

Nu närmar sig slutet på grund av ledarskribenten!

detta möjligen låter lite

dramatiskt, dock detta existerar för tillfället sista gången jag skriver chef till

Vår Fågelvärld. för att nedteckna chef äger ständigt varit ordförandens

ansvar, även ifall jag några gånger besitter delegerat uppdraget. Och

när oss för tillfället äger vår riksstämma den 14–15 april sålunda existerar detta dags

att välja färsk ordförande.

ifall stämman följer valberedningens

förslag kommer detta för att bli Lotta Berg.

Det existerar tillsammans massiv lycka samt förväntan jag ser fram emot detta

byte. ej till för att jag äger ogillat uppdraget, tvärtom, detta äger för

det mesta varit både roligt samt inspirerandet. Nej, detta existerar för

att Lotta tar ovan.

samt detta ej bara på grund av för att denna blir vår första

kvinnliga ordförande, vilket inom sig existerar ett milstolpe inom föreningens

historia. detta existerar främst på grund av för att Lotta inom flera avseenden existerar helt

fantastisk. då detta gäller arbetskapacitet, tempo samt förmåga

Om förslaget

får

gehör kommer

styrelsen för att ha

helt jämn könsfördelning

att ett fåtal saker gjorda existerar denna unik.

Lägg

därtill för att denna besitter massiv entusiasm samt är

en glädje- samt trivselspridare sålunda förstår

ni för att detta på denna plats kommer för att bli riktigt bra.

Och Lotta kommer ej för att bli arbetslös

– detta ligger många vid förväntanslistan.

Mer fågel- samt naturskydd, fler spännande

fågelstudier, för att öka antal små människor och

ungdomar inom verksamheten, samt för att verka

för ett starkare samt mer sammanhållen organisation existerar några av

huvudpunkterna inom den inventering liksom jag lämnar ovan.

samt detta existerar en

lång lista.

VALBEREDNINGEN äger enstaka sann jämställdhetsprofil inom sitt förslag

till stämman samt då ej bara genom ordförandebytet. Om

förslaget får gehör kommer styrelsen för att äga helt jämn könsfördelning,

sex från vardera könet, detta äger oss heller inte någonsin haft

tidigare.

tillsammans med enstaka ökande andel kvinnor inom medlemskåren existerar detta

en mottagen utveckling.

Men för tillfället tackar jag till mig som

ordförande samt ledarskribent.

Helt släpper jag dock ej mitt

engagemang till BirdLife Sverige

och fåglarna, jag kommer fortsatt

att finnas lite varstans inom organisationen.

Men jag hoppas ändå att

få lite mer period ovan mot detta som

är en från dem viktiga målen med

vår aktivitet – för att njuta av

fågellivet.

detta beräknar jag tillsammans med att

få utföra runt torpet inom Småland och

på Nidingen inom Halland, numeriskt värde ställen

som ligger mig varmt ifall hjärtat.

Dennis Kraft,

ordförande

Vår

Fågelvärld

ges ut från Sveriges Ornitologiska Förening –

BirdLife Sverige.

CHEFREDAKTÖR samt ANSVARIG UTGIVARE

Niklas Aronsson, niklas.aronsson@birdlife.se

Vår Fågelvärld, Flygfältsgatan 16 A, 423 37 Torslanda.

Tel: 0739-15 60 99

ANNONSER

Niklas Aronsson, niklas.aronsson@birdlife.se

Tel: 0739-15 60 99

TRYCK

Exakta, malm, 2018

ISSN

2002-8717

OMSLAG

Stefan Oscarsson/N (fjällgås)

Nästa siffra kommer från Vår Fågelvärld

kommer 15 juni.

BirdLife Sverige

Sveriges Ornitologiska Förening – BirdLife land existerar en

obunden samt riksomfattande förening till främjande av

fågelintresse, fågelskydd samt fågelforskning.

Föreningen

är den svenska grenen från BirdLife International som

arbetar tillsammans med fågelskydd inom läka världen. Vår webbadress är

www.birdlife.se. oss administrerar grupperna Fåglar inpå

Knuten samt Vår Skådarvärld vid Facebook samt äger enstaka egen

sida.

vid Twitter heter oss @BirdLifeSverige.

MEDLEMSAVGIFTER

Årligt betalande 295 kronor (inklusive Vår Fågelvärld).

Ungdomar (upp mot 25) 145 kronor.

Familjemedlemmar 50 kronor extra fullfölja samtliga inom familjen till

medlemmar.

PLUSGIRO 19 94 99-5 BANKGIRO 311-1994

FÖRENINGSKANSLI

Stenhusa gård, Lilla Brunneby 106,

386 62 Mörbylånga.

Tel: 0485-444 40

medlem@birdlife.se, www.birdlife.se

FÖRENINGSFRÅGOR

info@birdlife.se

FÅGELSKYDDSFRÅGOR

Daniel Bengtsson, daniel.bengtsson@birdlife.se

NATURBOKHANDELN

Stenhusa gård (adress: titta ovan)

Tel: 0485-444 40

info@naturbokhandeln.se, www.naturbokhandeln.se

AVIFAUNA

Stenhusa gård (adress: titta ovan)

Tel: 0485-444 40, admin@avifauna.se, www.avifauna.se

OTTENBY FÅGELSTATION

Ottenby 401, 386 64 Degerhamn.

Tel: 0485-66 10 93 ottenby@ottenby.se, www.birdlife.se

4 vår fågelvärld | 2.2018

Din nästa drömresa?

Island • Juni–juli • Gigi Sahlstrand

Transsylvanien • N&K • Juli • Pav Johnson

Spanien • Guldkant • September • HG Karlsson

Snöleopard & Ladakh • Sep.

• Richard Ottvall

www.avifauna.se 0485-444 40

Nordens största utbud från naturresor

Zambia

– expedition inom Afrikas

okända vildmarker

EN UNIK samt speciell NATUREXPEDITION mot AFRIKAS

HJÄRTA. tillsammans ett små samling besöker oss svåråtkomliga vildmarker

där oss får uppleva några från Afrikas maximalt orörda nationalparker och

naturområden.

inom BANGWEULUTRÄSKEN finns träskonäbbar samt tusentals

Black Lechweantiloper. inom KASANKA förmörkar miljonhövdade flockar

fruktfladdermöss skyn inom världens största däggdjursmigration. Flera

av nätterna campar oss mitt ute inom vildmarken samt genomkorsar även

nationalparken NORTH LUANGWA, likt tills nyligen fanns stängd för

besökare.

Förutom samtliga lejon, leoparder, antiloper, giraffer, bufflar och

flodhästar ser oss även flera unika fåglar samt varelse vid vår färd. Den

fågelintresserade kommer ej bli nedstämd, på denna plats besitter setts ovan 400 arter.

Vår färdledare TEET SIROTKIN existerar biolog tillsammans med inriktning vid tropisk ekologi

och även ett kunnig fågelskådare.

RESEDATUM: 20 oktober – 3 nov 2018.

FÖR MER INFORMATION:

www.aventyrsresor.se

BOKA: Tel 08-5560 69 00

eller resor@aventyrsresor.se

STORA intryck inom SMÅ GRUPPER SEDAN 1984

www.aventyrsresor.se Tel 08-5560 69 00

BESTÅNDSUTVECKLING

AKTUELLT

Fler arter likt ökar än reducerar, visar

rapport ifrån Svensk fågeltaxering

Det ser ljust ut till flera från dem fågelarter liksom ökar inom land, dock för

jordbruksfåglar inom Västra Götaland samt Värmland existerar detta desto dystrare.

Det existerar idag fler arter liksom statistiskt

säkerställt ökar än liksom reducerar, 24

procent jämfört tillsammans med 21 andel.

Det

visar Svensk fågeltaxerings senaste

årsrapport var vetenskapsman nära skogsdunge universitet

har beräknat tioårstrender

för 204 arter/underarter.

Under perioden 2008–2017 plats medelökningen

0,22 andel jämfört ett minskning

med 0,36 andel på grund av perioden 2007–2016.

De arter likt besitter ökat maximalt existerar sydlig

gråsiska, fjällripa, sydlig gransångare,

nötkråka, tornfalk, steglits, sidensvans,

silltrut, sydlig gulärla samt stenknäck.

För

fjällripa samt sidensvans, liksom varierar kraftigt

i antal, äger detta slumpat sig således för att de

har gått ifrån låga mot höga index just under

perioden, snarare än för att detta handlar ifall en

faktisk ökning.

Under dem senaste tio år äger sydlig

gråsiska ökat tillsammans läka 28,3 andel, medan

stenknäck äger ökat tillsammans 6,6 procent.

De arter såsom besitter minskat maximalt är

ortolansparv, grönfink, järpe, ärtsångare,

havstrut, småspov, orre, skräck samt talltita.

Ortolansparven äger minskat tillsammans med 15,9 procent

och talltitan tillsammans 3,8 procent.

INTRESSANT existerar för att enstaka art såsom gulsparv

inte finns tillsammans bland dem tio liksom minskar

mest.

Den äger emellertid gått åter, i

princip årligen, ända sedan Svensk fågeltaxering

startade 1975. dem senaste åren

har nedgången planat ut samt författarna

till rapporten, Martin Green, Fredrik Haas

och Åke Lindström, spekulerar inom ifall gulsparvens

tillbakagång delvis förklaras med

att den, inom likhet tillsammans grönfinken, äger varit

påverkad från parasiten gulknopp.

dem tre senaste

åren äger både grönfink, samt gulsparv

haft mer alternativt mindre oförändrade index.

FÖR TRUTARNA SER bilden väldigt olika ut,

havstruten reducerar, medan silltruten ökar.

För gråtruten existerar antalet detsamma idag som

för tio kalenderår sedan.

TRENDERNA inom LANDET ser olika ut ifall man

ser mot utvecklingen 2002–2017.

detta går

bättre på grund av fåglarna inom södra land och

sämre inom norra landet, framför allt nedom

fjällen. Bland arter vilket detta går dålig på grund av i

norra landet finns ortolansparv, storskarv,

hussvala, grönfink samt lappmes. inom södra

Sverige existerar förlorarna rödvingetrast, järpe,

backsvala, grönfink samt ejder.

När man ökar upplösningen samt delar

upp land inom fler områden visar detta sig

att detta existerar inom Skåne, Blekinge samt Halland

Det existerar stora regionala

skillnader då detta gäller hur

fågelbestånden utvecklas.

Sämst går detta inom Västra

Göta- samt Svealand, medan

det går allra bäst inom Södra

Götaland.

Siffran inom

parentes anger antalet

ingående arter.

som fåglarna går allra bäst. Överraskande

nog därför existerar utvecklingen inom Västra Göta- och

Svealand sämst inom bota landet. mot samt med

sämre än området södra Norrland. En

bidragande orsak existerar tillsammans massiv sannolikhet

ett förändrat jordbruk.

dem arter som

går åter maximalt existerar storspov, ljungpipare,

rödvingetrast, stare, tofsvipa, skogsduva,

grönfink, skräck, ärtsångare samt gulsparv.

VAD såsom LIGGER på baksidan dessa stora skillnader

över landet, då detta gäller hur det

går till olika arter, existerar oklart samt författarna

till rapporten menar för att detta behövs fördjupade

fältinsatser samt detaljerade analyser

för förbättrad förstå mönstren.

Niklas Aronsson

6 vår fågelvärld | 2.2018

FOTO: TORGNY NORDIN

TOPP 5

Flest rapporterade arter inom Sjöfågeltaxeringen,

som existerar enstaka sektion från Svensk fågeltaxering, som

2017 genomfördes på grund av tredjeplats gången.

FOTO: ULRIK BRUUN

Tjädern besitter tillsammans med massiv sannolikhet minskat inom landet sett inom en tidsperspektiv ifall 60–70 år.

FÅGELSKYDD

BirdLife landet önskar stoppa

jakt vid tjäder inom södra Sverige

BirdLife landet besitter nyligen publicerat

en redovisning ifall tjädern – den

kanske maximalt omdebatterade och

omstridda, dock även maximalt fascinerande,

skogsfågeln oss äger inom landet.

Författare mot rapporten existerar Christer

Johansson samt Jan Hellenberg.

– beneath drygt numeriskt värde års tidsperiod besitter oss betat

igenom detta mesta likt skrivits angående tjädern

och hur den klarar sig inom skogsbruket.

Rapporten omfattar drygt 200 referenser,

säger Christer Johansson.

Hur existerar detta, besitter tjädern ökat alternativt minskat?

– detta existerar ingen tvekan angående för att tjädern

minskat kraftigt ifall man ser detta inom ett

längre perspektiv.

Påståendet supportas genom

statistik ifrån land i norden likt visar för att tätheten

minskat tillsammans upp mot numeriskt värde tredjedelar

från 1960 mot 1990-talet, då populationen

planade ut. land i norden besitter tjäderstatistik från

1963 mot idag, samt besitter haft ett liknande

utveckling från skogsbruket såsom inom Sverige,

med ökande andel kalhyggesbruk.

Sverige

saknar tillförlitlig långsiktig statistik för

tjädern, dock effekt ifrån standardruttinventeringen

visar ett minskning dem senaste

tio år, ifrån för att tidigare äga legat stabilt.

I rapporten föreslås för att jaktverksamhet vid tjäder

förbjuds inom södra Sverige.

– oss tycker detta existerar orimligt tillsammans med jaktverksamhet där

och önskar äga en förbud mot jaktverksamhet inom Götaland

och Svealand, undantaget Värmlands och

Dalarnas län.

Endast enstaka tiondel från landets

tjädrar finns inom Götaland samt Svealand och

arten existerar alltså många ovanligare på denna plats. Det

kan ej artikel rimligt för att ett art likt existerar prioriterad

för hänsyn inom skogsbruket fritt kan

jagas beneath delar från året, säger han.

Han motiverar förslaget tillsammans för att Sverige

i samt tillsammans artskyddsförordningen tagit

på sig en ansvar för att säkra för att varenda arter som

häckar inom landet skall äga god bevarandestatus

i bota sitt utbredningsområde.

Niklas Aronsson

Skrattmås.

Skrattmås (13 299 stycken)

Under 1980-talet minskade skattmåsen

1

kraftigt inom landet dock äger därefter legat relativt

stabilt, i enlighet med inventeringsdata ifrån Svensk

fågeltaxering.

Grågås (13 026 stycken)

Grågåsen äger, liksom

2

flera andra gåsarter,

ökat kraftigt beneath utdragen tid.

Det existerar enstaka resultat från minskad

jakt, dock även ökad

tillgång vid att ge liv, orsakat av

varmare klimat samt för att det

Grågås.

blivit vanligare tillsammans höstsådd.

Vitkindad fågel (3 939 stycken)

Även vitkindad gås

3

visar enstaka kraftigt

uppåtrikad populationskurva

i Svensk fågeltaxerings

olika inventeringsformer.

Nytt beneath dem senaste

femton-tjugo år existerar dess

etablering längs kusterna.

Vigg (3 135 stycken)

Viggen visar inga

4

större populationsförändringar,

sett ovan en

längre tidsperiod.

Den

häckar inom princip ovan hela

landet samt existerar något som är kortvarigt eller inte permanent endast

i Värmland samt Halland

enligt ArtDatabanken.

Gräsand (2 954 stycken)

Det blir allt fler

5

gräsänder inom Sverige

och detta syns inom inventeringsmaterialet.

Varje kalenderår sätter

jägare ut hundratusentals

gräsänder inom jaktsyfte, vilket

påverkar populationsutvecklingen

för arten.

Vitkindad gås.

Vigg.

Gräsand.

FOTO: JOHN LARSEN FOTO: ULRIK BRUUN

FOTO:ULRIK BRUUN FOTO: ULRIK BRUUN

vår fågelvärld | 2.2018 7

AKTUELLT

NOTISER

Sveriges fåglar 2018

Anders Wirdheim, såsom tidigare besitter varit redaktör

för Vår Fågelvärld, äger dem senaste veckorna

arbetat vid ett redovisning vilket fått namnet Sveriges

fåglar 2018.

Den bör inom inledande grabb spridas som

pdf, dock detta trycks även enstaka version angående 1 000

exemplar. Rapporten beskriver hur detta går för

Sveriges fåglar samt hur dem påverkas från den

pågående klimatförändringen, samt vilket grund

ligger Svensk fågeltaxerings information ifrån landets

inventerare.

Arbetet är kapabel ses liksom ett utvecklad

variant från den årsredovisning såsom Svensk fågeltaxering

publicerat nyligen, samt vilket oss skriver mer

om vid sidan 6 inom detta nummer.

FOTO: PRIVAT

Handlingsplan om

artskyddsbrott vid väg

Jordbruksverket äger fått inom uppgift från regeringen

att redovisa en förslag mot genomförande

av EU:s handlingsplan ifall artskyddsbrott.

I uppdraget ingår även för att föreslå en nytt

etappmål ifall för att stoppa illegal jakt samt illegal

handel tillsammans med skyddade vilt samt växter inom Sverige.

Uppdraget bör redovisas mot Regeringskansliet

(Miljö- samt energidepartementet) senast den

30 april 2019.

Arbetet bör göras inom samråd med

Naturvårdsverket.

Dystert till fåglarna på

franska landsbygden

På bara 15 kalenderår äger fågelpopulationerna minskat

med inom snitt ett tredjedel vid den franska landsbygden.

Forskarna på baksidan studien menar att

situationen existerar ”katastrofal” samt för att detta existerar det

industriella jordbruket likt existerar den huvudsakliga

anledningen, skriver Natursidan.se.

Forskarna äger gjort enstaka nationell lärande och

en storskalig inom en jordbruksområde inom centrala

Frankrike.

dem fann för att vissa från jordbrukets arter

minskat tillsammans med upp mot numeriskt värde tredjedelar bara under

2000-talet.

– Situationen existerar katastrofal. Vår landsbygd

är vid väg för att bli enstaka öken, säger Benoit Fontaine,

bevarandebiolog nära Frankrikes Naturhistoriska

museum samt medförfattare mot studien.

Vik inledande helgen inom femte månaden i året för

Fågelskådningens dag!

I kalenderår genomförs Fågeltornskampen den 5:e maj

och Fågelskådningens ljus dagen därpå, den

6:e femte månaden i året.

Fågeltornskampen besitter funnits sedan

2011, samt genomförs samtidigt inom både Finland

och land. Ländernas utfall jämförs, och

sedan starten existerar detta land i norden likt årligen stått

som vinnare. Runt angående inom landet genomförs en

rad aktiviteter – vilka dem existerar hittar ni vid BirdLife

Sveriges webbsida, birdlife.se.

ifrån kalendern

på ingångssidan klickar ni dig vidare på grund av att

se vad vilket sker just var ni bor. ni kan

också erhålla mer resultat genom för att kontakta

Stina Rigbäck, kommunikationsansvarig, via

mejladress stina.rigback@birdlife.se.

Gabriella Redebo började färglägga fåglar till fyra kalenderår sedan.

på denna plats tillsammans med enstaka havsörn.

Gabriella äger målat årets fågel

NI besitter VÄL ej missat för att dekalen med

årets bevingat djur, inom kalenderår sädesärla, följde tillsammans med i

detta nummer? Sädesärlan existerar målad av

Gabriella Redebo, liksom tidigare bland annat

har varit ringmärkningsassistent vid

Ottenby fågelstation.

– Jag äger ständigt haft en stort fågelintresse

och skådat sedan barnsben.

Och

efter för att min mor inbjöd mig vid ett kurs

i flödigt akvarellmåleri på grund av ungefär fyra år

sedan plats jag fast även inom målandet, berättar

hon.

GABRIELLA äger ett tanke ifall för att färglägga av

alla inom landet häckande arter.

– Jag äger inga favoriter vilket jag helst

målar, dock föredrar arter jag ej har

avbildat tidigare.

OVANLIGT SPARVMÖTE

Det hör ej mot vanligheterna för att en möte

mellan ett gulsparv, ett snösparv samt en

lappsparv dokumenteras.

Anders Sundkvist

hittade detta lilla grupp människor eller djur vid uppländska

Fjärdhundraslätten. varenda tre arterna

visar vikande populationssiffror inom Svensk

fågeltaxering.

Tekniken denna använder existerar vanligen

akvarell.

– Vingarna är kapabel artikel knepiga, detta är

mycket räknande från fjädrar till för att inte

missa mot modell handpennor.

Vanligen existerar detta en foto vilket får tjäna

som förlaga mot motivet.

– Jag använder mig inom nuläget från flera

olika referensbilder på grund av för att producera varje

målning.

detta existerar viktigt för att dem bör bli arttypiska,

och varenda verk existerar ett lärande från arten,

säger hon.

Hur fanns detta för att färglägga ett sädesärla som

dekalfågel?

– detta plats roligt för att ett fåtal utföra enstaka bevingat djur som

man längtade efter för att ett fåtal titta efter ett lång

vinter.

Niklas Aronsson

FOTO:ANDERS SUNDKVIST

Gulsparv, snösparv samt lappsparv.

8 vår fågelvärld | 2.2018

FÅNGA

NATURENS

UNDER

18

Anmäl din bästa bild

till tävlingen

DIGISCOPER OF THE YEAR.

ATX/STX

DRX

NY TLS APO 43 mm ADAPTER Fullformat

ATS/STS

TLS APO 30 mm ADAPTER APS-C/DX

DRSM

NY TLS APO 23 mm

ADAPTER

MICRO fyra THIRDS

ADAPTERRING

PHONE ADAPTER

iPHONE ®* 5/5s/SE/6/6s/7

*iPhone existerar en varumärke likt tillhör Apple Inc.

Att ta foton tillsammans ditt SWAROVSKI OPTIK-teleskop är kapabel ej bli enklare.

Anslut den enkelt mot din smartphone.

Behöver ni enstaka super-telelins,

större än 1000 mm? Använd ditt teleskop inom kombination tillsammans med TLS APO

och din system- alternativt SLR-kamera. fullfölja dina äventyr oförglömliga

med imponerande bilder liksom ni är kapabel dela tillsammans dina vänner.

Njut från stunder ännu mer - tillsammans SWAROVSKI OPTIK.

SEE THE UNSEEN

WWW.SWAROVSKIOPTIK.COM

AKTUELLT

NOTISER

FOTO: UNO UNGER

FOTO: MIKAEL ARINDER/SKANSKABILDER.SE

Återfångad snösparv vid Nidingen.

Roligt återfynd från snösparv

Den 21 mars inom tid fångade Uno Unger ett snösparv

på Nidingen.

detta visade sig snabbt att

den redan plats ringmärkt, närmare bestämt av

honom egen, en tid tidigare sånär likt vid en

dag. Den märktes då såsom ett ung hanne född

året dessförinnan, alltså 2016. nära märkningen

vägde den 46,5 gram, samt då kontrollen gjordes

ett tid samt ett dygn senare vägde den 49,5

gram.

detta existerar tillsammans största sannolikhet första

kontrollen någonsin från enstaka snösparv inom södra

Sverige. Överhuvudtaget finns detta mycket

få kontroller gjorda vid fågelart märkta i

Sverige.

Senarelagd flyttning för

många kortflyttare

Det äger varit ett seg vinter, tillsammans ett ovanligt kall

mars kalendermånad inom läka landet.

detta fanns flera kalenderår sedan

som detta plats därför kallt samt snörikt långt fram

i mars. nära denna tidnings pressläggning, 26

mars, fanns detta kvar minusgrader inom större

delen från landet. detta denna plats äger påverkat den tidiga

vårflyttningen. Förra året plats detta ovan 16 000

tranor nära Trandansen inom Hornborgasjön den

26 mars, samt inom kalenderår knappt tusen nära samma

tidpunkt.

vad gäller sångsvan ser bilden liknande

ut. på grund av en tid sedan sågs närmare 2 000

sångsvanar inom Tysslingen, för att jämföra tillsammans ett

drygt hundratal inom år.

Även ugglor besitter haft detta problematiskt inom områden

där detta besitter varit många vit nederbörd. inom Artportalen

hade en tjugotal döda kattugglor rapporterats

in beneath bara enstaka tidsperiod – antalet brukar

ligga vid cirka tre mot fem en vanligt kalenderår.

Även

många övervintrande morkullor äger haft det

svårt beneath mars då vattendrag inom skogar där

de övervintrar äger frusit. ej heller ejdersträcket

hade fått någon hastighet mot slutet från mars. På

Facebook vittnar flera sträckskådare angående att

de väntat länge vid för att detta bör sätta igång, men

att bara några ett fåtal ejdrar ägde sträckt förbi när

vi skriver den 25 mars.

Förhoppningsvis har

bilden ändrats drastiskt då dessa rader läses

och oss äger kommit in ett god bit inom april.

Svartvit flugsnappares flygteknik besitter testats inom enstaka vindtunnel.

AERODYNAMIK

Småfåglar besitter effektivare

vingslag än fladdermöss

Småfåglar existerar mer energieffektiva än

fladdermöss då dem flyger.

Hittills har

forskare ansett för att detta bara berott

på motståndet liksom fladdermössens

öron skapar. idag äger biologer inom Lund

upptäckt enstaka ytterligare orsak.

SMÅFÅGLARS VINGAR INTERAGERAR på

ett helt annat sätt än fladdermössens då

vingarna befinner sig inom sitt högsta läge.

När

vingarna träffar neråt blir effekten enstaka stor

luftvirvel på baksidan fågeln istället på grund av numeriskt värde små

virvlar.

– detta fullfölja för att aerodynamiken och

flykten genom luften blir mindre energikrävande.

Det inom sin tur betyder för att fåglar

är mer lämpade än fladdermöss för att flyga

långa sträckor, säger Christoffer Johansson,

biolog nära naturvetenskapliga fakulteten

vid Lunds universitet.

De nya resultaten bör i enlighet med honom

byggas in inom befintlig modeller från hur

mycket energi fåglar använder upp då dem flyger.

Modellerna används mot modell för

att räkna ut hur långt migrerande fåglar

kan flytta.

RESULTATEN BYGGER vid undersökningar

av svartvit flugsnappare vilket fått flyga i

universitetets vindtunnel, medan forskarna

studerat luftens rörelser på baksidan djuren.

Samtidigt vilket forskarna visar hur

vingarnas interaktion fullfölja för att småfåglar

är mer verksamma flygare än fladdermöss

är fåglarna långt ifrån några perfekta

”flygmaskiner”.

Forskarna konstaterar att

den svartvita flugsnapparen, samt sannolikt

alla andra småfåglar även, lutar kroppen

bakåt då den flyger sakta. Stjärten sänks

och huvudet höjs. detta leder mot för att energiförbrukningen

ökar.

– Tekniken ökar kraften vilket vingarna

skapar samt existerar densamma liksom då flygplan

går in till landning.

till fåglarna, vilket inte

har några motorer, handlar detta angående att

kraften bör peka inom riktig riktning. detta kostar

i struktur från högre motstånd samt ökad energiförbrukning,

säger Christoffer Johansson.

De nya rönen publiceras inom enstaka artikel

i tidskriften Journal of the Royal Society

Interface.

Niklas Aronsson

10 vår fågelvärld | 2.2018

AKTUELLT

PEDAGOGIK

På fritids inom Skepplanda existerar det

fåglarna såsom står inom fokus

På Garnvindeskolan inom Skepplanda,

norr angående götet, besitter fritidsbarnen

arbetat tillsammans fåglar varenda solens tid under

flera veckor, samt dem bör hålla vid ända

till sommaren.

tillsammans med stort engagemang

har barnen lärt sig mer om

våra vanligaste fåglar.

FOTO: NIKLAS ARONSSON

Det pågår enstaka stark handling inom Garnvindeskolan

när jag kommer in enstaka förmiddag

i månad vid Sländans fritidshem. detta är

studiedag därför barnen, vilket existerar inom åldrarna

6–10 tid, existerar vid fritids beneath kurera dagen.

Några unge agerar en kortspel likt handlar

om för att komma minnas samt para ihop fåglar,

några andra sitter runt en matbord samt ritar

fåglar.

enstaka tredjeplats samling jämför sig tillsammans med en

tecknad havsörn inom naturlig storlek, likt är

fastejpad tillsammans utbredda vingar vid golvet.

Den besitter barnen tillverkat.

– oss besitter pratat angående hur fåglarna ser

ut, såsom mot modell större hackspett och

domherre.

detta existerar roligt, säger Milton som

går inom förskoleklassen.

Hampus, likt går inom trean, tycker detta är

roligast för att färglägga fåglar. Hans morfar är

jägare samt från honom äger denne lärt sig några

fåglar.

– Blåmes existerar enkel för att uppleva igen, säger

han.

– oss besitter gjort fågelmatare, målat fåglar

och satt upp vid väggarna, haft frågesport

och provat vid för att existera fågelskådare, berättar

Ada vilket går inom tvåan.

Olivia likt går inom ettan förmå skilja vid en

rad olika arter.

– Gråsparv samt pilfink existerar svåra till de

FOTO: NIKLAS ARONSSON

Milton går inom förskoleklass, Hampus går inom trean,

Olivia inom ettan samt Ada inom tvåan.

Överallt inom klassrummet finns bilder samt teckningar vid fåglar uppsatta vid väggarna.

är sålunda lika, dock domherre, rödhake, blåmes,

talgoxe, nötskrika, nötväcka, kungsörn,

havsörn samt vanlig örn är kapabel jag.

Mamma

brukar blanda ihop domherre samt rödhake,

säger hon.

MIA CORNELIUSSON existerar ett från skolans

pedagoger, samt detta existerar hennes fågelintresse

som smittat från sig vid pedagogiken.

– oss arbetar ofta tillsammans med teman vilket är

kopplade mot natur.

detta förmå handla om

utrotningshotade vilt alternativt växter, eller

som idag angående fåglar.

Hon reagerade vid hur lite barnen

kunde angående fåglar samt startade därför fågeltemat.

Skillnaden vid vad barnen är kapabel för tillfället är

stor jämfört tillsammans då dem började.

– idag kunna dem flesta barnen varenda vinterfåglar,

och förmå förklara hur dem ser ut.

Det

är verkligen roligt för att titta utvecklingen.

– oss höll vid tillsammans vinterfåglar redan

förra året. detta existerar därför enkel för att erhålla barnen

engagerade. oss börjar inom enstaka ände samt sedan

fortsätter oss tillsammans sådant vilket oss tycker är

roligt.

Hon betonar för att detta måste artikel lustfyllt

för för att detta bör fungera.

– oss försöker ett fåtal in närmiljön samt käns-

Så bred existerar enstaka havsörn.

Matilda testar.

FOTO: NIKLAS ARONSSON

lan på grund av naturen även. oss bör ut inom närbelägna

Verleskogen längre fram, säger hon.

Det råder ingen tvekan angående för att fåglarna

är uppskattade hos barnen. Entusiasmen

lyser inom ögonen då dem redogör för

varandra.

Favoritfåglar existerar ofta dem stora

rovfåglarna.

– helt kungsörn samt havsörn, säger

Milton.

– på grund av mig existerar detta tjäder, säger Hampus.

Niklas Aronsson

12 vår fågelvärld | 2.2018

Nyhet!

Frontier ED X

8x42

Pris 4 990:-

Engelska Hawke representeras på

den svenska marknaden från Nordik

Distribution.

Hawke existerar inom samt med

det etablerade inom ovan sextio länder,

vi existerar många stolta för att presentera

deras många prisvärda produkter.

Nyhet!

Endurance ED Compact

10x25

Pris 1 990:-

www.nordik.se

Nyhet!Endurance ED Compact

12-36x50

Pris 5 490:-

Hawke distribueras från Nordik leverans AB - Umevägen 3B 921 45 Lycksele - 0950-120 00 - info@nordik.se

vår fågelvärld | 2.2018 13

FACEBOOK Fåglar Inpå knut ovan 42 000 medlemmar

FOTO: FREDRIK ANMARKFOTO: TORALF VEIE

Jagande hornuggla.

Ovanligt många frost inom mellersta samt norra landet gjorde detta svårt till ugglor för att komma ned mot marken på grund av att

kunna fånga gnagare.

Tuff senvinter för

många fåglar

Från Facebookgruppen Fåglar Inpå knut hämtar

vi den denna plats gången bilder vid fåglar vilket kämpar på

i vinterkylan.

Januari samt start från månad var

relativt milda inom större delen från landet, liksom de

varit dem senaste år, dock ifrån mitten från februari

skedde en väderomslag då kalla vindar ifrån Sibirien

drog in ovan landet. Dessa hängde inom samt förstärktes

längre fram inom mars från något likt inom media kom

att kallas Grönlandsblockering, vilket innebar att

det pressades kall atmosfär ifrån Arktis ner ovan Sverige.

Resultatet blev för att flera fåglar fick detta tuff.

Inte

minst arter såsom vant sig nära vänligare temperaturer

och vilket därför inom ökad utsträckning stannat kvar för

att övervintra.

Niklas Aronsson

Morkullor sökte sig mot bebyggelse

När kylan slog mot sökte sig flera övervintrande morkullor till

bebyggelse var detta existerar något varmare samt mindre vit nederbörd, samt möjligheterna

att hitta något för att förtära möjligen lite större.

14 vår fågelvärld | 2.2018

FOTO: GUN HAMMER

FOTO: LISBETH NILSSON

Väl anpassad mot kyla

Strömstaren stortrivs inom kylan.

Tätt packade

fjädrar samt särskilt massiv uropygialkörtel likt producerar

skyddande sekret utför vintern dräglig.

Tar sikte vid öppna vatten

Knölsvanen besitter inga större oro för att klara kylan sålunda länge detta finns

öppet vätska för att födosöka inom. då detta fryser flyger dem undan samt letar upp

ett nytt öppet vatten.

FOTO: JONAS RIDELL

FOTO: ANN KARLSSON

En från dem allra första häckarna

Den på denna plats kattuggleungen plats ute ur boet redan inom mitten från mars,

kläckt ur en vanligtvis för fortplantning hos djur lagt inom götet.

Kattugglan existerar enstaka från dem tidigaste

häckarna oss äger inom landet.

FOTO: MATS ENGQUIST

Stryktålig övervintrare

Gråhägern övervintrar vid flera håll inom landet. Råstasjön i

Stockholm existerar välkänd på grund av sina flera gråhägrar vid vintern.

Den på denna plats gråhägern existerar dock skånsk.

Den klarar vanligen bistra

tider förbättrad än man kunna tro.

Väntar in varmare väder

Numera övervintrar detta tranor längst bort inom söder, dock sena vårar vilket i

år dröjer detta extra länge innan dem tranor vilket övervintrar inom Spanien

dyker upp inom Sverige.

vår fågelvärld | 2.2018 15

PORTRÄTT

Mikaela Kähäri

FOTO: EVA STENVÅNG LINDQVIST

16 vår fågelvärld | 1.2016

Tevekändis

Mikaela Kähäri existerar den unga ringmärkaren som

hamnade inom strålkastarljuset.

text Eva Stenvång Lindqvist

Kalmar Centralstation.

Platsen för

slutscenen inom Fågelvägen. oss får följa det

varma, vemodiga avskedet mellan två

unga ringmärkare liksom beneath utdragen tid

jobbat samt levt nära varandra vid Ottenby

fågelstation.

Det existerar även inom Kalmar likt Mikaela möter upp

för ett samtal. ett från huvudpersonerna inom den timslånga

dokumentärfilmen vilket skildrar en kalenderår – 2016

– vid fågelstationen.

ett finstämd, charmig rulle som

handlar lika många ifall fåglar vilket ungas vänskap.

Svensktalande Micha Gijsbers ifrån Nederländerna

är den andra huvudpersonen.

ALLT BÖRJADE tillsammans för att Transistor Film

i Kalmar ville utföra ett annorlunda

naturfilm samt frågade fågelstationens

chef Magnus Hellström ifall lämpliga

”skådisar”.

– Magnus tyckte för att jag samt Micha

var perfekta.

Jag existerar väldigt öppen och

Micha säregen samt rolig. dock jag trodde

att detta bara fanns något litet likt skulle

spelas in, beneath ett solens tid alternativt därför. Jag förstod ej hur

stort detta egentligen var.

Filmteamet började tillsammans för att filma både Mikaela

och Micha inom hemmiljö, till Mikaelas sektion Ludvika.

Men inget från detta ser oss inom Fågelvägen.

– dem filmade väldigt många läka året samt hade

nog kunnat utföra flera filmer.

dem ägde jättemycket

material samt måste välja – fick ta försvunnen även sina

älsklingsklipp …

– vid fågelstationen fanns oss nog lite förvånade

när oss fick titta resultatet. dem likt filmade plats ju inga

Jag är

väldigt

öppen och

Micha existerar säregen

och rolig.

skådare.

dock dem ägde fångat allt noggrann såsom detta är.

Fåglarna. Arbetet. samt för att oss skämtar samt driver

med varann dock äger ett väldigt härlig vänskap.

– detta kändes väl lite stelt inom start, man visste

inte vad man skulle yttra samt detta fanns svårt att

inte titta inom kameran. ej visste oss vad dem plats ute

efter heller, dem ägde inget script.

dock efter en tag

släppte all nervositet samt oss vande oss nära för att ha

dem vilket skuggor efter oss.

Mikaela lyfter fram enstaka speciell något som är svårt att hantera eller övervinna då det

gäller för att utföra enstaka spelfilm vilket Fågelvägen:

– oss visste ju inte någonsin vad likt skulle hända, kunde

inte iscensätta något.

Fåglar kunna man ju ej regissera.

Mycket riktigt – inom oktober befann

sig samtliga plötsligt mitt inom en oväntat regn

av östliga rariteter, tillsammans allt ifrån sibiriska

järnsparvar mot enstaka azurmes.

NÄR FÅGELVÄGEN SPELADES in var

Mikaela 23. enstaka lycklig, klok samt varm

person, tänker man då man ser

filmen.

Trygg inom sig egen. således känns det

också inom mötet tillsammans ”verklighetens” Mikaela. Ändå

har denna prövats hårt från existensen. liksom små förlorade

hon sin mamma.

– Jag plats bara sju tid, samt detta besitter format mig

enormt många. detta gjorde för att jag växte upp väldigt

snabbt samt lärde mig för att ta grabb angående mig egen, även

om jag ägde far samt andra vuxna omkring mig.

Det äger även lärt mig för att existensen ej existerar perfekt.

Men

man får utföra således många likt möjligt från det.

Naturintresset finns inom Mikaelas släkt, dock utan

fokus vid just fåglar.

MIKAELA KÄHÄRI

Ålder: 25.

Bor: inom ett bostad inom centrala

Kalmar.

Familj: Sambon Joakim

Granholm, far samt syster

i Ludvika.

Gör: Arbetar vid Naturbokhandeln

i Stenåsa vid Öland,

BirdLife Sveriges naturbutik.

Det visste ni inte: Samlade

på glasspinnar som

liten.

”Jag sparade pinnarna

från varenda glass jag åt. Det

blev väldigt flera. Men

numera samlar jag bara på

en sak: kryss …”

vår fågelvärld | 2.2018 17

PORTRÄTT

Mikaela Kähäri

MINA FAVORITER

Jag

minns

när jag höll i

den första

fågeln, en

rödhake, och

tänkte ”shit,

vad häftigt”.

FOTO: ADAM LINNÉR

◗ Fåglar: ”Jag vet ej riktigt vilket jag bör svara … såsom ringmärkare besitter jag haft sålunda många

olika arter inom handen.

dock grå flugsnappare besitter ständigt varit enstaka favorit. samt nötkråka. Jag grät

av lycka då jag fick hålla inom den första.”

◗ Fågellokal: ”Det går ej för att yttra något annat än Ölands södra udde. detta existerar mitt fågelskådarhem

och var besitter jag sett numeriskt värde tredjedelar från dem arter jag besitter vid min lista.”

◗ Bästa skådning: ”Jag äger skådat väldigt lite eftersom jag började min skådarbana i

ringmärkningslabbet.

detta besitter nog präglat min skådning även – jag gillar för att titta fåglar på

väldigt nära håll. Jag besitter ju lärt mig för att uppleva igen fåglarna vid detta avståndet samt vet hur

de ser ut då – dock även vad dem balanserar …”

– far älskar för att fiska. Vinter, höst samt vår.

Morgon samt kväll.

Fåglarna hittade denna istället mot via gymnasiets

ekologiprogram.

– oss ägde likt en undervisningsrum inom skogen, dit oss åkte

en gång inom veckan.

detta spelade ingen roll vilken

årstid detta plats. oss examinerade blommor, byggde

bivacker, kollade fåglar. vid vintern ägde oss ett stor

matning därute.

Mikaela ägde numeriskt värde fågelintresserade pedagog som

hade utmärkt förbindelse tillsammans fågelstationen, samt denna och

en kompis fick utföra erfarenhet där.

– JAG VISSTE inget angående fågelstationer samt trodde att

vi skulle mötas från en gäng gubbar.

dock var fanns

bara ungdomar – samt varenda fördomar försvann.

– Jag minns då jag höll inom den inledande fågeln, en

rödhake, samt tänkte ”shit, vilket häftigt”.

När Mikaela tagit studenten blev denna erbjuden

att arbeta vid fågelstationen.

– Jag ägde inte någonsin tänkt vid för att chansen fanns.

Men jag tänkte ”varför inte?”.

inom sämsta fall skulle det

vara jättetråkigt dock då kunde jag ju åka bostad. Istället

blev jag jätteförälskad.

Det slutade tillsammans med flera kalenderår vid fågelstationen och

ringmärkarlicens. var träffade denna även kärleken

Joakim.

Mikaela samt Joakim existerar ej dem inledande vilket blivit

kära bland ringar, nät, fällor samt fångst.

Ingen

nämnd, ingen glömd.

– detta existerar väldigt enkel för att hitta nån vilket man passar

ihop tillsammans, säger Mikaela samt skrattar. Man lever ju

så tätt inpå varann samt äger identisk intressen.

MÅNGA vilket JOBBAT vid fågelstationen genom åren

har utbildat sig mot biologer, dock Mikaelas framtidsdrömmar

snuddar ej nära några lärosäten.

Numera

är denna fast arbetare vid Naturbokhandeln samt där

stannar denna gärna.

– Jag existerar ej alls intresserad från för att plugga, detta är

jag osunt dålig vid. Jag tycker ej för att detta existerar roligt.

Men jag existerar duktig vid för att arbeta. Nej, för att jobba vid Naturbokhandeln

är mitt drömjobb!

Jag existerar enstaka väldigt

social individ, äger ständigt varit detta, samt gillar för att ha

mycket förbindelse tillsammans kunderna.

Den sociala förmågan fullfölja sig påmind då oss efter

att äga kört ovan Ölandsbron strosar ett stund vid

Färjestadens dämme. detta finns skäggmesar inom vassen

och Mikaela hjälper snart ett äldre kikarförsedd

gentleman för att erhålla titta dem.

Tillsammans försöker de

sedan räkna dem: existerar dem nio alternativt tio? dem existerar ej lätträknade

där dem snabbt rör sig mellan vasstråna och

försvinner på baksidan vipporna.

Mikaela samt Joakim bor sedan något tid inom Kalmar.

– enstaka trevlig samt lagom massiv ort samt på denna plats finns så

mycket.

detta gjorde detta ej noggrann vid udden. Men

längre fram tänker jag flytta mot Öland. ej alltför

långt ifrån Färjestaden, jag önskar ej sätta mig ute på

vischan. möjligen Stora Frö?

NÄR MIKAELA existerar ledig blir detta umgänge tillsammans med vänner.

Eller tevesoffan – Mikaela gillar serier som

Orphan Black.

dock fåglarna lockar förstås också.

– Antingen blir detta Ottenby alternativt sålunda existerar oss bara ute

nånstans samt går. oss tycker ifall för att titta nya platser,

men ibland räcker detta tillsammans Kalmarsundsparken eller

Kalmar dämme. oss besitter nog tagit en steg tillbaka

och vilat oss lite ifrån hårdskådningen.

vid fågelstationen

pratar man ju bara angående fåglar. ALLT handlar

om fåglar.

Men då dem fanns inom Borås till för att fira jul samt rariteten

större gulbena dök upp utanför götet dagen

före julafton rådde ingen tvekan.

– detta skulle ta 59 minuter tillsammans automobil ifrån Borås.

Så

vi tittade vid varann samt sa ”vi drar!”.

Fågelvägen visades inom SVT den 8 november 2017

och finns vid SVT Play mot den 8 november inom år.

18 vår fågelvärld | 2.2018

BESÖK ÖSTERSJÖNS maximalt ENSLIGA Ö

Upplev lugnet samt stillheten.

Njut från milsvida stränder, se

sälar vid nära håll samt svävande

havsörn.

Vandra längs med

56 km markerad led genom

säregen natur.

Båt från

Nynäshamn & Fårösund

25 maj-9 september

www.gotskasandon.se

Foto: Magnus Lepschi.

Skaraborgs Turistbyrå • Turistbyrån Västra Sverige

®

DESTINATION

HORNBORGASJÖN

Destination Skaraborg ®

www.Hornborgasjon.com

LAKE HORNBORGA

NATURE RESORT

Hornborgasjöns Stugby

Stugby@Hornborgasjon.se

Tel.

+46(0)511-600 42

www.0511-60040.se

Bjellum, Tranornas Allé, SE-532 93 Axvall

www.Välkommen.com

NATURKLASSIKER.SE

TOURISTAGENCY

WEST-SWEDEN.SE

Följ oss på

Annons_Vår Fågelvärld_2018.indd 1 2018-03-05 10:10:15

Kikare & Tubkikare

Imagic BGA VHD 8x42

Vinnare från Best Birdwatching Binocular 2018 -

BestBinocularReviews.com.

kostnad 6095:-

MM3 60 GA

En fräsch prestationsnivå på grund av mindre än ni möjligen tror. Den nya MM3 60 GA

erbjuder enastående prestanda samt existerar detta perfekta valet till samtliga vilket vill

ha ett upphöjd standard resetubkikare. 30 års garanti. kostnad ifrån 2695:-

NY

MODELL

Unit 21, Titan Court, Laporte Way, Luton LU4 8EF, UK.

Tel: +44 1582 726522. oss äger svensktalande anställda. Web: www.opticron.se

För service ämnen plats snäll samt kontakta oss direkt vid service@opticron.co.uk

vår fågelvärld | 2.2018 19

FOKUS

Projekt fjällgås

FJÄLLGÅSENS

ÖDE vid SPEL

Utveckling.

ifrån ointresse via

avståndstagande mot en försiktigt

stöd. således kunna BirdLife Sveriges

inställning mot detta svenska

fjällgåsprojektet förenklat

beskrivas. dock vilket således ofta

annars existerar verkligheten mera

komplicerad än vad liksom ryms

i enstaka fras, samt beneath den tid

som gått förbi sedan projektet

startades på grund av cirka 40 kalenderår sedan

har fjällgåsen fortsatt att

balansera vid försvinnandets

rand.

text Anders Wirdheim

20 vår fågelvärld | 2.2018

Enligt flera olika historiska

uppgifter plats fjällgåsen enstaka gång

en spridd samt lokalt ganska vanlig

fågel inom stora delar från Skandinaviska

fjällkedjan ned mot Jämtland.

Den rastade även inom tusental

i Västerbottens samt Norrbottens

kustland, framför allt under

våren.

dock redan några årtionden in vid 1900-talet

kom dem inledande signalerna angående för att beståndet minskade,

och ifrån mitten från identisk århundrade gick

det snabbt utför.

Idag finns detta från allt för att döma inga ursprungliga

fjällgäss kvar vare sig inom landet alternativt land i norden, medan

det inom Norge finns ett små population vid hundratalet

individer inom Finnmark.

Det existerar ej heller enbart vid Skandinaviska halvön

som fjällgåsen äger gått starkt igen.

detta gäller

över läka artens utbredningsområde, likt sträcker

sig ända försvunnen mot östligaste Ryssland. Den enda

population liksom förefaller existera något således då stadig är

den östsibiriska tillsammans vinterkvarter inom Kina.

DE FJÄLLGÄSS vilket idag finns inom landet härstammar

sannolikt därför gott såsom samtliga ifrån detta utplanteringsprogram

som Svenska Jägareförbundet bedrivit sedan

början från 1980-talet.

detta fanns dock ”ursprungliga”

fjällgäss kvar då dem inledande utplanteringarna skedde.

Det får därför anses troligt för att detta förekom parbildningar

mellan utplanterade samt ursprungliga.

Men trots grundlig utsättningar beneath lång

tid, måste nog projektet sägas äga haft begränsad

framgång. beneath januari 2018 rapporterades cirka

75 individer ifrån övervintringsplatser inom Västeuropa,

men sannolikt fanns detta fler fåglar.

Bland annat har

man ej haft någon färsk förbindelse tillsammans ett flock med

drygt 20 utsättningsfåglar likt sågs inom häckningsområdet

i slutet från sommaren.

FOTO: STEFAN OSCARSSON/N

vår fågelvärld | 1.2016 23

FOKUS

Projekt Fjällgås

Jag tror

att

projektet helt

enkelt uppfattades

som

Jägareförbundets

och för att vi

inte fann någon

anledning

att operativt

lägga oss i.

FOTO: STEFAN OSCARSSON/N

Fjällgässen inom norra Sverige

för ett tynande tillvaro och

är rödlistad inom kategorin Akut

hotad.

När uppdrag Fjällgås inledande gången presenterades

i Vår Fågelvärld (nummer 1/1983) ägde detta planerats

i några kalenderår samt dem inledande utplanteringarna hade

genomförts 1981 (10 gäss) respektive 1982 (28 gäss).

Det plats unga gäss vilket sattes ut.

Dessa ägde vuxit

upp tillsammans med vitkindade gäss liksom föräldrar till fosterbarn, och

tanken fanns för att dem unga fjällgässen skulle följa med

fosterföräldrarna mot deras vinterkvarter inom Holland

och präglas vid denna flyttningsväg. Även ifall orsakerna

till fjällgåsens snabba tillbakagång ej var

kända, fanns detta nämligen starka misstankar ifall att

det plats jaktverksamhet alternativt andra förhållanden beneath flyttning

eller övervintring inom östra samt sydöstra Europa som

var den främsta orsaken mot minskningen.

I EFTERHAND är kapabel detta tyckas lite märkligt för att inte

Sveriges Ornitologiska Förening involverades i

Projekt Fjällgås, dock nära den tiden pågick åtskilliga

fågelprojekt tillsammans flera olika huvudmän, ofta utan

egentlig medverkan ifrån dåvarande SOF.

– Jag tror för att projektet helt enkelt uppfattades

som Jägareförbundets samt för att oss ej fann någon

anledning för att operativt lägga oss inom.

Fast detta plats ju

egentligen Lambart von Essen såsom drev detta mycket

på personlig grabb, samt han betraktades likt erfaren och

omdömesgill, säger Sören Svensson, vilket plats ordförande

i SOF beneath flera kalenderår inom slutet från 1900-talet.

Texten inom Vår Fågelvärld siffra 1/1983 fanns nog

i inledande grabb ämnad liksom en upprop såsom syftade

till för att erhålla VF-läsarna för att meddela fjällgäss, men

den fick en möjligen oväntat påverkan.

vykort efter

publiceringen riktade nämligen Dansk Ornitologisk

Forening vass bedömning mot projektet inom en uttalande

ställt mot Jägareförbundet samt WWF inom Sverige.

Danskarna vände sig mot för att man manipulerade

gässen för att flytta mot en nytt region samt ansåg för att det

fanns stora ekologiska risker tillsammans detta.

Dessutom

borde orsakerna mot nedgången ursprunglig undersökas.

Sist dock ej minimalt hävdade man för att svenskarna

borde äga förankrat projektet inom dem länder likt skulle

komma för att beröras från den nya flyttvägen.

Lambart von Essen svarade för att läget fanns således akut

att detta ej fanns tidsperiod för att undersöka orsakerna till

nedgången, något likt dessutom skulle existera svårt

att utföra nära den tiden.

dock danskarna lät sig inte

nöja. Tvärtom begärdes för att frågan skulle tas upp på

nästa nordiska ornitologikongress liksom skulle hållas

i Gottskär sommaren 1985. sålunda blev detta även, och

diskussionen slutade ej inom någon enighet. Däremot

hade den säkert innebörd till för att man inom SOF:s

ledning började diskutera konkreta handlingsprogram

för hotade arter.

Den danska kritiken ledde även mot ett argumentation i

Vår Fågelvärlds spalter, dock den debatten handlade

inte ifall fjällgåsprojektet utan angående detta storkprojekt

som dragits igång från Institutet på grund av Vatten- och

Fåglar inom hägn på

väg för att placeras ut.

FOTO: uppdrag FJÄLLGÅS

Luftvårdsforskning (IVL) inom småländska Aneboda.

Däremot diskuterades fjällgåsprojektet fågelskådare

emellan.

Dels ägde detta börjat dyka upp hybrider

mellan fjällgäss samt vitkindade gäss, dels hävdades

det för att man inom projektet ej alls varit lika noggrann

som inom uppdrag Pilgrimsfalk då detta gällde

avelsfåglarnas härkomst. dem fjällgäss likt ingick

i aveln ägde hämtats ifrån fågelparker inom Holland,

England samt Tyskland.

Letar man efter notiser angående fjällgås inom Vår Fågelvärld

under slutet från 1900-talet handlar detta alltså

inte ifall någon argumentation, alternativt några ställningstaganden

från SOF:s blad.

detta rör sig istället ifall spridda

observationer samt angående för att WWF årligen redovisar

sina ekonomiska bidrag mot projektet.

DET KOM för att dröja ända mot Vår Fågelvärld nummer

3/1996 innan frågan ifall fjällgässen fick enstaka ordentlig

genomlysning, dock då fanns detta å andra sidan nästan

ett temanummer tillsammans med tre föremål eller textstycken.

Den inledande av

dessa handlade ifall detta norska arbetet tillsammans den lilla

kvarvarande, ursprungliga populationen. Därefter

beskrev Lambart von Essen detta svenska projektet

och slutligen lyfte Marie Björklund frågan ifall vilken

betydelse ängsslåtterns försvinnande längs de

22 vår fågelvärld | 2.2018

norrländska älvarna haft till fjällgässen.

Reglering

av älvar samt nedläggning från jordbruk innebar för att det

bara inom Norrbotten försvann cirka 200 000 hektar

slåtterängar beneath ett 50-årsperiod vid 1900-talet.

Våren 1996 ägde man även fått belägg till att

flyttningsresan fanns många farlig på grund av dem norska

gässen.

Fyra gäss ägde försetts tillsammans med sändare inför

höstflyttningen. Tre från dessa försvann under

flyttningsresan, samt inom en från fallen kom besked från

ryska ringmärkningscentralen för att den blivit skjuten.

Signalerna ifrån den fjärde fågeln upphörde under

vintern. Då befann den sig inom vinterkvarteret inom gränstrakterna

mellan Grekland samt Turkiet.

”Sannolikt

blev samtliga fyra gässen skjutna”, sägs detta inom artikeln.

Något såsom även existerar intressant existerar för att detta vid

denna tidsperiod uppenbarligen ej finns någon norsk

kritik från detta svenska projektet. Tvärtom står detta i

den norska artikeln för att ”Det äger bota tiden funnits ett

nära samarbete mellan dem norska, svenska samt finska

fjällgåsprojekten.” detta skulle snart anlända för att bli

helt annat ljud inom skällan.

Tre tid senare, 1999, slog detta nämligen ner som

en bomb för att enstaka genetisk granskning visade för att de

svenska avelsgässen dryckesställe vid gener ifrån bläsgäss.

Det

visade sig även för att dem, åtminstone delvis, härstammade

från den ostsibiriska populationen och

inte ifrån den västliga. Detta fick stort genomslag i

Norge, dock detta innebar även bedömning vid hemmaplan,

något såsom inom sin tur ledde mot för att utsättningen av

unga fjällgäss stoppades.

Då ägde detta sedan starten

1981 satts ut 301 årsungar samt 47 ett- alternativt tvååriga

gäss inom ramen till arbetsuppgift Fjällgås.

FOTO: plan FJÄLLGÅS

Utsättningshägn för

fjällgäss inom den svenska

fjällvärlden.

DEN NORSKA KRITIKEN mot detta svenska projektet

växte, samt några kalenderår in vid 2000-talet stämde SOF in.

I Vår Fågelvärld siffra 3/2004 skriver föreningens

dåvarande ordförande Lars Lindell: ”Från SOF

önskar oss undvika den nuvarande karusellaktiga situationen,

där flera aktörer driver uppdrag oberoende

av varandra.

enstaka akut hotad art vilket fjällgås kräver

samordning. detta måste finnas enstaka gemensam tanke

och papper, var insatserna förstärker varandra.”

När detta skrevs ägde detta dykt upp ännu ett

projekt tillsammans med målet för att ändra fjällgåsens flyttningsvanor.

Det plats tyska planer likt gick beneath namnet

Aktion Zwergganz, var man tillsammans med hjälp från ultralätta

flygplan skulle leda fjällgäss ifrån enstaka utsättningsplats

i platsnamn mot vinterkvarter inom Tyskland.

Samtidigt ägde detta lilla norska beståndet hållit

sig kvar vid en närmast förunderligt sätt.

Dessa

fåglar rastar vår samt höst vid Valdakmyren nära Porsangerfjorden,

men häckningsplatserna fanns (och är)

dåligt kända. enstaka anklagelse fanns ifall för att några par

kanske kunde häcka inom nordligaste landet. Därför

genomförde SOF inventeringar 2005 samt 2006 i

norra landskap. Den största insatsen gjordes runt

Råstojaure allra längst bort inom norr.

var häckade fjällgäss

i slutet från 1980-talet samt tillfälliga fynd gjordes

även 1996 samt 1998. dock bortsett ifrån för att enstaka fjällgås

hördes nattetid nära en situation, gav sammanlagt 250

kilometer vandringar norr angående Råstojaure ej något

resultat.

I Vår Fågelvärld siffra 1/2007 presenterade

SOF ett delvis färsk ögonkontakt vid fjällgåsproblematiken.

Föreningen ville för att fåglarna inom projektpopulationen

skulle tas försvunnen samt för att fåglar ifrån den gamla avelspopulationen

inte längre skulle användas.

Istället

ville man för att enstaka fräsch avelspopulation skulle byggas

upp tillsammans med vildfångade fåglar ifrån Norge samt västra

Ryssland på grund av framtida utplantering. Vidare sa SOF

bestämt nej mot för att nyttja vitkindade gäss som

fosterföräldrar liksom för att nyttja luftfarkost. Svaret

från plan Fjällgås, publicerat inom Vår Fågelvärld

nummer 3/2007, andades närmast uppgivenhet.

SAMMA tid PRESENTERADES en åtgärdsprogram för

fjällgås tillsammans med fokus vid såväl artens globala situation

som vid förhållandena vid Skandinaviska halvön.

På nationell nivå förordades bland annat biotoprestaurering

och skötsel från rastlokaler på grund av för att gynna

fjällgässen dock även analyser från ekologiska och

vår fågelvärld | 2.2018 23

FOKUS

Projekt Fjällgås

En projektgås likt sträcker

ut vingarna.

Orsakerna

till

raset 2012 kan

ha varit flera,

men predation

från havsörn

var sannolikt

den största

anledningen.

FOTO: plan FJÄLLGÅS

genetiska konsekvenser från detta svenska projektet.

Dessutom föreslogs för att enstaka fräsch avelspopulation skulle

byggas upp från inom inledande grabb fennoskandiska gäss,

men angående detta ej visade sig artikel möjligt, skulle

avels fåglarna hämtas ifrån den västryska populationen.

Slutligen skulle konsekvenserna från olika utsättningsmetoder

utredas samt en nordiskt samarbete

främjas.

SOF fick alltså ej något gehör på grund av kravet för att de

introducerade svenska fjällgässen skulle tas bort.

Däremot började plan Fjällgås, inom samarbete med

Nordens pappersark, bygga upp enstaka färsk avelspopulation av

fåglar såsom fångats in vid den västryska tundran.

En

första utsättning från fem yngre gäss gjordes 2010

och senare placerades även fyra unga fjällgäss på

Valdakmyren inom norra Norge (samt ytterligare sex

individer 2011). Förhoppningen tillsammans dem gäss som

släpptes inom landet plats för att dessa skulle slå följe med

gässen liksom fanns kvar inom området sedan tidigare

utsättningar, medan gässen likt fraktades mot Norge

skulle följa tillsammans med samt förstärka den lilla norska

populationen.

Sedan dess besitter identisk teknik använts

varje sommar inom land, medan utbytet tillsammans Norge

inte fick någon fortsättning.

DEN SVENSKA PROJEKTPOPULATIONEN ägde några

goda kalenderår beneath inledningen från 2000-talet. liksom mest

producerades 38 flygga ungar 2009 samt 35 2011, och

medeltalet till år 2000–2011 fanns 17,3 ungar per år.

Men därefter kom en veritabelt ras 2012, då en stort

antal fjällgäss försvann.

Därefter besitter detta bara producerats

i medelvärde 6,3 ungar per tid 2012–2017

i detta vilda beståndet. Orsakerna mot raset 2012

kan äga varit flera, dock predation ifrån havsörn var

sannolikt den största anledningen. Sena vårar med

mycket kvarliggande frost samt fryst vatten äger även påverkat

fjällgässen negativt beneath dem senaste åren.

Sedan man startade dem nya utsättningarna 2010,

har 377 unga fjällgäss satts ut inom Sverige.

Under senare tidsperiod äger fortsatta undersökningar i

Norge demonstrerat vid vikten från för att fjällgässen inom Finnmark

lyckas tillsammans sin häckning.

ifall dem utför detta, blir de

kvar inom Nordnorge tills detta existerar dags för att flytta söderut.

Därefter går färden genom Östersjöområdet och

Östeuropa ner mot Grekland. ifall gässen däremot

misslyckas tillsammans häckningen, drar dem adulta fåglarna

iväg långt österut till för att rugga vid den ryska tundran.

Efter detta följer dem ett betydligt östligare flyttväg

ner mot vinterkvarteren, samt detta existerar längs denna väg

som dem löper massiv fara för att bli skjutna.

I takt tillsammans med för att detta svenska fjällgåsprojektet byggt

upp enstaka färsk avelspopulation samt ändrat formerna för

utsättning inom naturen, besitter även BirdLife Sveriges

inställning mot projektet ändrats.

Den är kapabel idag sägas

vara försiktigt positiv även angående ordförande Dennis

Kraft betonar för att man avvaktar resultatet från de

nya genetiska undersökningar likt bör presenteras

framåt sommaren.

Under dem tid likt uppdrag Fjällgås verkat har

inställningen hos BirdLife land vilket sagt varierat.

Däremot besitter projektet länge haft en brett stöd

bland landets fågelskådare.

Efter grabb besitter även

ett par regionalföreningar engagerat sig, samt idag

utgör Norrbottens Ornitologiska Förening enstaka viktig

partner inom uppdrag Fjällgås.

SAMTIDIGT såsom DEN inhemska inställningen till

fjällgåsprojektet ändrats inom positiv riktning, har

emellertid kontakterna tillsammans med Norge försämrats.

För

att uttrycka detta klart: Den norska projektledningen,

liksom detta norska Miljødirektoratet, äger kraftigt

trappat upp konflikten. detta äger bland annat lett

till för att man producerat enstaka hel litteratur tillsammans med bedömning av

det svenska projektet. bedömning existerar möjligen ej rätta

ordet – detta handlar snarare angående rena rallarsvingar

där man dessutom blundar till för att många från det

24 vår fågelvärld | 2.2018

man kritiserar redan åtgärdats.

Dessutom äger man

deklarerat för att gäss ifrån den svenska populationen är

fredlösa ifall dem tar sig ovan mot Norge, samt hittills har

två sådana blivit skjutna inom vårt grannland.

Det lilla norska beståndet håller sig till övrigt

fortfarande kvar samt beräknas äga ökat tillsammans inom genomsnitt

15 andel per tid sedan 2008.

Den häckande

populationen äger dem senaste år bestått från mellan

25 samt 35 par, samt beneath vårsträcket 2017 uppgick

hela beståndet mot cirka 140 individer. dock den

gångna sommaren (2017) blev föryngringen riktigt

dålig. beneath höstrastningen nära Valdakmyren noterades

endast numeriskt värde årsungar samt totalt 46 individer.

Med tanke vid detta vilket nämnts ovan angående misslyckade

häckningar, finns detta nog fara för att beståndet

decimerats något som är viktigt eller nödvändigt.

Därför äger norska myndigheter

vänt sig mot sina ryska motsvarigheter och

påtalat situationen (fjällgåsen existerar totalfredad även i

Ryssland, dock detta hjälper ej alltid).

FJÄLLGÅSEN existerar ett strålande fin bevingat djur såsom en

gång haft enstaka vidsträckt utbredning vid Skandinaviska

halvön.

Därför existerar detta djupt olustigt för att Norge

och landet äger därför svårt för att komma överens då det

gäller arbetet tillsammans denna art, ej minimalt inom ljuset av

att fjällgåsen kvar utsätts på grund av starka hot.

FOTO: arbete FJÄLLGÅS

Framtiden på grund av fjällgåsen existerar inom högsta grad fortsatt osäker.

FOTO: uppdrag FJÄLLGÅS

Fjällgås tillsammans med unge inom kölvattnet.

vår fågelvärld | 2.2018 25

POPULÄRVETENSKAP

Kartlagda flyttvanor

Långflyttning kräver kondis ...

Med färsk teknik kunna allt fler fågelarters flyttningsvanor kartläggas.

Resultaten visar vikten från för att artikel väl rustad på grund av långa flyttningar

för för att inom möjligaste mån anlända tidigt mot häckningsplatserna.

Den

som existerar inom god kondition lyckas även förbättrad tillsammans med häckningen.

text Staffan Ulfstrand | illustrationer Hampus Lejon

Forskare besitter kunnat följa

flyttningen hos kustsnäppor

i USA genom för att förse dem

med sändare.

26 vår fågelvärld | 1.2018

Ivår planet finns detta såsom vän gott om

fågelarter vilket klarar årstidernas växlande

förutsättningar tackar vare en nästan ofattbart

krävande flyttningsbeteende.

flera från dem

som häckar vid tundrorna längs Ishavets kuster

i Nordamerika samt Eurasien ändrar bostadsort vid hösten

hela den långa vägen mot tropiska alternativt subtropiska

regioner från Sydamerika samt Afrika till att

ett halvår senare genomföra identisk utflykt inom motsatt

riktning. Bland vadarna hittar oss flera tvättäkta

långflyttare, mot modell kustsnäppan, såsom inom Gamla

världen representeras från sin därför kallade nominatras,

Calidris canutus canutus, samt inom Nya världen från rasen

Calidris canutus rufa.

dem amerikanska kustsnäppornas

flyttningsvanor besitter ägnats enstaka djupgående studie

som lett mot fascinerande utfall. liksom därför ofta är

verkligheten underbarare än dikten ...

PÅ USA:S ÖSTKUST ligger den väldiga Delawareviken,

som existerar ett betydelsefull rastplats till både kustsnäppor

och flera andra vadararter vid väg mot alternativt från

sina arktiska häckningsplatser samt var dem sedan

länge varit objekt på grund av detaljerad studier.

inom ett ny

rapport redovisas enstaka utredning, då man vid inte

mindre än 302 infångade kustsnäppor apterade så

kallade ”radiotransmitters”, såsom endast balanserar några

gram dock likväl kunna registrera sin bärares flyttningsvägar

till samt ifrån dess häckplats långt uppe på

den kanadensiska tundran.

Vid fångsttillfället plats snäpporna inom många olika

kondition.

Medan den lättaste vägde 92 gram, hade

den tyngsta ett kroppsvikt vid ej mindre än 226

gram. detta existerar möjligen ej således förvånande för att dem magra

”lättviktarna” längre än dem maffiga ”tungviktarna”

dröjde kvar vid Delaware-vikens relativt frodiga

stränder samt åt upp sig. samt då ”lättviktarna” till

slut beslöt sig till för att utflykt norrut, plats deras kondition

faktiskt kvar ett aning sisådär, vilket betydde

att dem plats tvungna för att rasta längre samt oftare

än ”tungviktarna”.

Flera orsaker samverkade alltså

till för att dem anlände mot häckningsområdet relativt

sent vid säsongen samt långt efter ”tungviktarna”.

SEN tillträde mot häckplatserna medför emellertid

påtagliga nackdelar. Då existerar ju redan dem bästa ställena

ockuperade från dem vilket kommit tidigare, således för att de

sent anländande får nöja sig tillsammans betingelser som

inte existerar dem allra bästa.

dem kustsnäppor liksom kunnat

lagra tillräckligt tillsammans med ”bränsle” på grund av dem påfrestningar

som ursprunglig resan upp mot tundran samt därefter häckningen

innebär visade sig såsom väntat äga markanta

fördelar.

Att flyga all den långa vägen ifrån vinterkvarteren

till häckplatserna vid den kanadensiska tundran

kräver massor tillsammans med energi samt måste alltså effektiviseras

så långt detta någonsin går.

Intressant nog

visade sig dem ”laddade” kustsnäpporna äga större

krav vid gynnsamt klimat, framför allt medvind, jämfört

med dem liksom mot resultat från mindre god kondition

blivit försenade samt därför ägde mer bråttom.

ATT därför TIDIGT vilket möjligt utflykt norrut äger en antal

viktiga fördelar, ej minimalt därför för att detta finns

mycket färre rovfåglar vid tundran samt längs flyttvägarna

än inom vinterkvarteren.

Ju tidigare fåglarna

kommer mot samt ju längre dem vistas vid häckplatsen,

desto mindre existerar risken för att dem bör falla offer för

någon predator.

Ännu viktigare än allt detta existerar förstås för att dem välnärda

kustsnäpporna inom medelvärde visade sig lyckas

mycket förbättrad tillsammans sin fortplantning än lättviktarna.

Dessutom blir dem förra inom medelvärde äldre än dem senare.