Fostervatten näring

Fostret omges från dubbla fosterhinnor, vilka skyddar fostret genom för att hindra bakterier för att tränga in inom livmodern samt hindra fostervattnet ifrån för att läcka ut. Den yttre hinnan kallas korion (åderhinnan) samt direkt innanför ligger amnion (vattenhinnan), vilken inom sin tur omsluter själva fostervattnet.

Så länge fosterhinnorna existerar intakt utjämnar fostervattnet omgivande tryck samt skyddar fostret samt navelsträngen ifrån yttre inverkan, exempelvis inom samband tillsammans kontraktioner.

Normal tillväxt från muskler, skelett samt lungor existerar även beroende från fostervattnet samt från för att fostret är kapabel röra sig inom vätskerummet.

Fostervattnets pH existerar neutralt alternativt svagt alkaliskt. Detta är kapabel användas då man behöver påvisa fostervattenavgång. detta förekommer dock både falskt positiva samt falskt negativa test samt därför använder flera förlossningskliniker bara visuell utvärdering på grund av för att påvisa alternativt avfärda fostervattenavgång.

Mängden fostervatten varierar beneath graviditeten, samt når sitt maximum (cirka 1 000 ml) nära 38 – 39 veckor.

Därefter sker normalt enstaka minskning. beneath läka graviditeten sker kontinuerligt både nybildning samt avflöde från fostervatten. Vätska likt tas upp inom fostrets blodomlopp hanteras vid numeriskt värde sätt. Dels återförs detta via navelsträng samt moderkaka mot moderns cirkulation, dels sväljer fostret dricksvatten liksom sedan tas upp via magtarmkanalen samt utsöndras via fostrets njurar vilket urin mot fostervattnet.

Fostervattnet existerar inom tidig graviditet helt tydligt, dock blir efterhand grumligt vid bas från talg, hudsekret, avstött hudepitel samt hårstrån liksom fostret stöter bort. Avföring inom fostervattnet, mekonium, kunna existera utlöst från hypoxi alternativt vagal stimulering.

detta förekommer dock även normalt nära ökad gestationsålder. Tjockt mekoniumfärgat fostervatten förekommer nära cirka 10% förlossningar, samt existerar ett riskmarkör på grund av för att hypoxi äger förelegat alternativt föreligger. angående tjockt mekoniumtillblandat fostervatten föreligger behövs skärpt övervakning.

Klart fostervatten utesluter ej för att fostret existerar alternativt äger varit exponerad på grund av hypoxi.

Knappt hälften från dem unge liksom föds tillsammans med svår asfyxi besitter uppvisat tjockt mekoniumtillblandat fostervatten beneath förlossningen. angående fostervattnet existerar tjockt mekoniumtillblandat samt fostret utsätts till hypoxi, finns fara för att fostret drar ned mekonium inom luftvägarna, således kallad mekoniumaspiration.

Mängden fostervatten är kapabel bedömas tillsammans med hjälp från ultraljud.

Vanligen används måttet SDP (Single Deepest Pocket) på grund av för att att fatta beslut eller bestämma något angående kvantiteten fostervatten existerar normal, alternativt ifall detta föreligger oligohydramnios (= minskad mängd fostervatten) alternativt polyhydramnios (= ökad mängd fostervatten). nära kalkyl från SDP mäts djupet från den största sagittala fostervattenpölen (utan navelsträng) samt normalt mått existerar 2 mot 8 cm.

Lägre värde än 2 cm betecknas såsom oligohydramnios samt högre värde än 8 cm vilket polyhydramnios.

AFI (Amniotic Fluid Index) existerar enstaka ytterligare teknik till evaluering från kvantiteten fostervatten. nära kalkyl från AFI delas tillsammans med hjälp från navelplanet livmodern in inom 4 kvadranter. AFI utgörs från summan från dem sagittala djupmåtten från dem djupaste fostervattenpölarna (utan navelsträng) inom dessa kvadranter.

Normalt värde existerar 5 mot 25 cm. Lägre värde än 5 cm betecknas såsom oligohydramnios samt högre värde än 25 cm såsom polyhydramnios.

Av dessa 2 metoder förespråkas SDP eftersom andelen falskt positiva test existerar lägre jämfört tillsammans AFI.

Fostervatten innehåller även fetala celler. Dessa är kapabel hämtas ut nära fostervattensprov samt användas på grund av bestämning från fostrets kromosomuppsättning.

Tidig blodbrist ovanligt beneath graviditeten

Överlag diagnostiseras väldigt ett fåtal kvinnor tillsammans med blodbrist tidigt inom graviditeten.

inom den på denna plats studien vid nästan 300,000 mammor samt drygt enstaka halv miljon unge födda inom landet mellan 1987 samt 2010 fanns detta färre än 1 andel från varenda mammor liksom diagnostiserades tillsammans blodbrist innan graviditetsvecka 31. Bland dem 5,8 andel från mammor liksom diagnostiserades tillsammans med blodbrist fanns detta enbart 5 andel liksom fick sin bedömning tidigt.

Forskarna fann för att ungar mot mammor tillsammans med blodbrist likt konstaterats innan graviditetsvecka 31 ägde enstaka något högre fara på grund av för att förbättra autism samt ADHD samt ett markant högre fara till skarpsinnig funktionsnedsättning jämfört tillsammans friska mammor samt mammor liksom fick anemi senare inom graviditeten.

Bland dem mammor likt drabbats från blodbrist tidigt fick 4,9 andel från barnen autism jämfört tillsammans med 3,5 andel från barnen liksom fötts från friska mammor.

9,3 andel från barnen ägde ADHD jämfört tillsammans 7,1 andel från barnen mot mammor utan blodbrist samt 3,1 andel ägde enstaka skarpsinnig funktionsnedsättning jämfört tillsammans 1,3 andel från små människor mot friska mammor. Efter för att äga rensat på grund av andra faktorer såsom inkomstnivå samt moderns ålder uppskattade forskarna för att risken på grund av autism hos unge mot mammor liksom drabbats från blodbrist tidigt plats 44 andel högre jämfört tillsammans friska mammor, risken på grund av ADHD plats 37 andel högre samt risken på grund av skarpsinnig funktionsnedsättning fanns 120 andel högre.

Även då dem jämfördes tillsammans med sina bror/syster ägde ungar vars mödrar drabbades från anemi tidigt ett större fara för att förbättra autism samt skarpsinnig funktionsnedsättning. Viktigt för att notera existerar för att blodbrist mot slutet från graviditeten, efter graviditetsvecka 30, plats inte kopplat mot högre fara till något från dessa tillstånd.

Kan företräda långvarig näringsbrist

- enstaka blodbristdiagnos tidigt inom graviditeten förmå innebära enstaka mer seriös samt långvarig näringsbrist till fostret.

Olika delar från hjärnan samt nervsystemet utvecklas vid olika sätt beneath graviditeten således enstaka tidig blodbristexponering kunna påverka hjärnan helt olik än ifall man exponeras nära en senare situation, säger Renee Gardner, projektsamordnare nära avdelningen på grund av folkhälsovetenskap samt studiens huvudförfattare.

Forskarna noterar även för att bebisar mot mammor tillsammans med tidig blodbrist tenderade för att artikel små nära födseln medan bebisar mot mammor tillsammans med blodbrist sent inom graviditeten vanligtvis plats stora nära födseln.

Bebisar mot mammor tillsammans med sen blodbrist föds normalt tillsammans goda järnvärden mot skillnad ifrån unge vars mödrar lidit från järnbrist beneath större delen från graviditeten.

Mer undersökning angående järntillskott behövs

I den denna plats studien kunde forskarna ej avskilja blodbrist orsakad från järnbrist ifrån blodbrist orsakad från andra faktorer. i enlighet med forskarna existerar detta dock möjligt för att järnbrist inom hjärnan hos detta något som ökar i storlek eller antal fostret ligger på baksidan sambandet, vilket kunna ge stöd till järntillskott inom mödravården.

Forskarna betonar vikten från för att blivande mödrar får ingång mot tidig testning på grund av järnnivåer samt näringsrådgivning dock noterar för att ytterligare undersökning behövs på grund av för att ta reda vid angående järntillskott tidigt inom graviditeten är kapabel hjälpa mot för att minska risken till skarpsinnig funktionsnedsättning hos barn.

Vuxna kvinnor behöver vanligtvis 15 mg järn per dygn, dock nödvändigheten kunna öka längre in inom graviditeten.

eftersom en överskott från järn kunna artikel giftigt bör gravida kvinnor diskutera deras järnintag tillsammans med doktor alternativt barnmorska.

Studien finansierades tillsammans med hjälp från Vetenskapsrådet samt detta Strategiska forskningsområdet inom neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

Publikation

“Association of Prenatal Maternal Anemia With Neurodevelopmental Disorders”
Aline Marileen Wiegersma, Christina Dalman, Brian K.

Lee, Håkan Karlsson, Renee M. Gardner
JAMA Psychiatry, online September 18, 2019, doi: 10.1001/jamapsychiatry.2019.2309